![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/05\/torp-300x225.jpg\")
<\/p>\nH\u00e4rf\u00f6rleden bes\u00f6kte jag en god v\u00e4n som periodvis befinner sig p\u00e5 en liten holme utanf\u00f6r Houtsk\u00e4r. Bes\u00f6ket var huvudsakligen av social karakt\u00e4r, men jag skulle \u00e4ven bist\u00e5 honom i byggandet av en terrass. Inf\u00f6r bes\u00f6ket hade jag s\u00f6kt efter uppteckningar i arkiven; hade m\u00e5nne n\u00e5gon folklivsforskare ren varit p\u00e5 platsen? I arkiven kunde inga sp\u00e5r av f\u00f6rflutet liv hittas och d\u00e5 jag redan tidigare hade f\u00e5tt ber\u00e4ttat f\u00f6r mig att holmen var mycket liten s\u00e5 antog jag att platsen var ett kulturhistoriskt tomrum, bortsett fr\u00e5n det relativt moderna fritidshus jag var p\u00e5 v\u00e4g till. V\u00e4l p\u00e5 plats tog vi omedelbart, och av naturliga sk\u00e4l, en f\u00f6rh\u00e5llandevis kort promenad under vilken jag gjordes uppm\u00e4rksam p\u00e5 resterna av ett torp som st\u00e5tt p\u00e5 holmens h\u00f6gsta punkt. Under ett lager av mossa och risiga grenar kikade stengrunden fram.<\/p>\n
<\/p>\n
Betraktades holmen fr\u00e5n ruinen kunde andra delar av torparens vardag anas. \u00d6vervuxna, i en del fall raserade, steng\u00e4rden skvallrade om att djur hade funnits p\u00e5 holmen och en rektangul\u00e4r stenformation indikerade att torparen \u00e4ven uppf\u00f6rt ett mindre f\u00e4hus. N\u00e4r sp\u00e5ren av det f\u00f6rg\u00e5ngna hade visat sig v\u00e4xte fr\u00e5gorna fram. N\u00e4r hade torpet byggts? Av vem? Varf\u00f6r? N\u00e4r l\u00e4mnade torparna holmen? Fr\u00e5gorna pockade p\u00e5 svar. Ur en byr\u00e5l\u00e5da i fritidshuset plockade min v\u00e4n fram en bunt med papper. Bland dem \u00e5terfanns bland annat det ursprungliga torparkontraktet fr\u00e5n 1895 och av detta framgick att torpet hade brutits ut ur ett bondehemman i Roslax by.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/05\/kontrakt-241x300.jpg\")
<\/p>\n
Bonden, tillika bror till den blivande torparen, s\u00e5lde strax efter\u00e5t sitt hemman. Kanske skulle han, i likhet med m\u00e5nga andra vid denna tid, emigrera. Med tanke p\u00e5 att kontraktet uppr\u00e4ttades strax innan f\u00f6rs\u00e4ljningen kan det m\u00f6jligtvis uppfattas som ett uttryck f\u00f6r omsorg om brodern. Det var inte alla f\u00f6runnat att \u00e4ga och bruka ett litet stycke mark \u2013 p\u00e5 en egen holme dessutom. Helt villkorsl\u00f6st var kontraktet dock inte. Om vintern skulle torparen utf\u00f6ra tio mans dagsverken p\u00e5 hemmanet och fyra om sommaren. Hans fru skulle g\u00f6ra tre kvinnoverken. Av kontraktet framg\u00e5r det \u00e4ven att den lilla torparfamiljen skulle ha r\u00e4tt att h\u00e5lla en ko och f\u00e5r p\u00e5 sommarbete p\u00e5 hemmanets mark. Kanske f\u00f6rklarar detta g\u00e4rdsg\u00e5rdarna av sten p\u00e5 holmen. Kontraktet f\u00f6rl\u00e4ngdes 1905 respektive 1914, men vad som sedan sker \u00e4r till viss del oklart. Torparen dog 1915 och i ett testamente framg\u00e5r det att hustrun \u00e4rvde kontraktet, men d\u00e4refter upph\u00f6r sp\u00e5ren av det f\u00f6rflutna. \u00c5tminstone ute p\u00e5 holmen. Sannolikt finns det fler ledtr\u00e5dar till torparens vardag n\u00e5gon annanstans, om inte i en byr\u00e5l\u00e5da s\u00e5 f\u00f6rhoppningsvis i ett arkiv. I v\u00e4ntan p\u00e5 att dessa ledtr\u00e5dar ska hittas byggs det vidare p\u00e5 det svenska kulturarvet i Finland. Terrassen \u00e4r f\u00e4rdig inom kort.<\/p>\n
Fredrik Nilsson<\/strong> H\u00e4rf\u00f6rleden bes\u00f6kte jag en god v\u00e4n som periodvis befinner sig p\u00e5 en liten holme utanf\u00f6r Houtsk\u00e4r. Bes\u00f6ket var huvudsakligen av social karakt\u00e4r, men jag skulle \u00e4ven bist\u00e5 honom i byggandet av en terrass. Inf\u00f6r bes\u00f6ket hade jag s\u00f6kt efter uppteckningar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nProfessor i etnologi
\nVikarierande terrassbyggare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"