{"id":935,"date":"2021-08-02T16:19:56","date_gmt":"2021-08-02T13:19:56","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=935"},"modified":"2025-03-06T08:57:33","modified_gmt":"2025-03-06T06:57:33","slug":"coronatider","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/08\/02\/coronatider\/","title":{"rendered":"Coronatider"},"content":{"rendered":"<p>Vem kunde ana att coronatiden skulle p\u00e5g\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r l\u00e4nge? Vi gjorde det definitivt inte d\u00e5 det kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi v\u00e5ren 2020 skapade en fr\u00e5gelista som behandlade coronavirusets n\u00e4rvaro och inverkan p\u00e5 m\u00e4nniskors vardag. N\u00e4r vi h\u00f6sten 2020 analyserade materialet var vi fortfarande ovetande om hur l\u00e4nge pandemin skulle h\u00e5lla samh\u00e4llet i en gastkramande omfamning. Analysen har nu publicerats i en artikel med rubriken <em>\u201dVad h\u00e5ller folk p\u00e5 med?\u201d En studie av Coronaviruset, sj\u00e4lvreglering och kulturella stereotyper<\/em>. Artikeln, som skrevs runt \u00e5rsskiftet 2020\u20132021, ing\u00e5r i ett temanummer om viruset i den norska skriften <a href=\"http:\/\/ojs.novus.no\/index.php\/TFK\/issue\/view\/238\/58\"><em>Tidsskrift for kulturforskning<\/em><\/a>. Inte trodde vi att artikeln skulle vara s\u00e5 relevant n\u00e4r den v\u00e4l publicerades. Nu, sommaren 2021, har m\u00e5nga blivit vaccinerade, men \u00e4nnu \u00e4r coronapandemin p\u00e5 intet s\u00e4tt \u00f6ver.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-936\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/08\/covid.jpg\" alt=\"\" width=\"460\" height=\"646\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/08\/covid.jpg 684w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/08\/covid-214x300.jpg 214w\" sizes=\"auto, (max-width: 460px) 100vw, 460px\" \/><\/p>\n<p>Fr\u00e5gelistan publicerades 12.3.2020, bara n\u00e5gra dagar innan undantagstillst\u00e5ndet inf\u00f6rdes i Finland och svaren reflekterar situationen dagarna f\u00f6re och efter detta exceptionella samh\u00e4llstillst\u00e5nd. Materialet \u00e4r omfattande och s\u00e4llan har man som kulturanalytiker tillg\u00e5ng till s\u00e5 dagsf\u00e4rsk empiri. I svaren tr\u00e4der olika tidsdimensioner i dagen, vilket ocks\u00e5 \u00e4r ett tema i artikeln. Coronaviruset spred sig, menar de som svarat, f\u00f6rst l\u00e5ngsamt, n\u00e4stan krypande och sedan oerh\u00f6rt snabbt. Reaktionerna n\u00e4r spridningstempot f\u00f6r\u00e4ndrades var \u00f6gonblickliga och i h\u00f6g grad k\u00e4nslodrivna; m\u00e4nniskor f\u00f6r\u00e4ndrade sitt beteende, sina vanor, p\u00e5 grund av r\u00e4dsla \u2013 ibland av fri vilja, ibland av tv\u00e5ng. Det handlade om allt fr\u00e5n konsumtionsvanor, r\u00f6relsem\u00f6nster och social interaktion. Vardagen var sannerligen stadd i snabb f\u00f6r\u00e4ndring. Uppfattningarna om tid och tempo omfattade \u00e4ven synen p\u00e5 myndigheternas agerande. Inledningsvis uppfattades myndigheternas agerande som relativt l\u00e5ngsamt: Mera borde ha gjorts snabbare, menar en del. Just nu lever vi ist\u00e4llet i en situation d\u00e5 m\u00e4nniskor uppfattar att myndigheterna \u00e4r eller har varit l\u00e5ngsamma med att luckra upp restriktionerna.<\/p>\n<p>Inom kort hoppas vi kunna leva ett post-coronaliv och man kan fr\u00e5ga sig vad som f\u00f6rlorats p\u00e5 v\u00e4gen. Har v\u00e4nskapsband g\u00e5tt f\u00f6rlorade? Hur djupa sp\u00e5r har ensamheten satt? Det finns ocks\u00e5 anledning att fundera \u00f6ver hur \u00e5terg\u00e5ngen till en \u201dnormal\u201d vardag kommer att g\u00e5 till. Vad kommer att ske p\u00e5 arbetsplatserna; kommer vissa arbetsuppgifter \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis sk\u00f6tas p\u00e5 distans?; hur kommer den f\u00f6r arbetsplatser s\u00e5 viktiga sociala interaktionen organiseras? Vi kan redan nu se att restauranger fylls med m\u00e4nniskor, men \u00e4ven att branschen till viss del har f\u00f6r\u00e4ndrats. M\u00e5nga som tidigare var verksamma som kockar, bartendrar eller serveringspersonal har under pandemin s\u00f6kt sig till andra yrken eller utbildningar. Det finns ocks\u00e5 anledning att vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 hur kulturlivet \u00e5terg\u00e5r till en normalitet post-covid. Vi vet att de anst\u00e4llda inom kultursektorn lidit under pandemin; hur kommer detta att p\u00e5verka s\u00e5v\u00e4l utbud som bes\u00f6ksfrekvens?<\/p>\n<p>I februari 2021 tr\u00e4ffade jag, Lena, en bekant i aff\u00e4ren. Vi talade om coronasituationen \u2013 vad annars \u2013 och konstaterade att det var bra att man i novemberm\u00f6rkret 2020 inte visste att coronasituationen skulle forts\u00e4tta in p\u00e5 v\u00e5rvintern. D\u00e5 skulle man helt enkelt inte ha orkat. Under hela tiden har det funnits en gnutta framtidshopp. Vintern 2020 s\u00e5g man fram emot v\u00e5ren, ljuset och v\u00e4rmen; att kunna r\u00f6ra sig ute i naturen. H\u00f6sten 2020 s\u00e5g man med tillf\u00f6rsikt fram emot att snart f\u00e5 vaccin som skulle m\u00f6jligg\u00f6ra ett n\u00e5gorlunda \u201dvanligt\u201d liv. Under vintern 2021 s\u00e5g man fram emot sin egen tur att bli vaccinerad. V\u00e5ren 2021 s\u00e5g man fram emot sommaren. Kanske \u00e4r det framtidshoppet som gjort att vi i n\u00e5gon utstr\u00e4ckning klarat av coronasituationen. Samtidigt finns det anledning att ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att m\u00e4nniskor har avlidit och att inte minst v\u00e5rdpersonalen under perioder varit satt under mycket h\u00e5rd press. L\u00e5t oss hoppas att den v\u00e4rsta tiden \u00e4r bakom oss.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Lena Marander-Eklund och Fredrik Nilsson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vem kunde ana att coronatiden skulle p\u00e5g\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r l\u00e4nge? Vi gjorde det definitivt inte d\u00e5 det kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi v\u00e5ren 2020 skapade en fr\u00e5gelista som behandlade coronavirusets n\u00e4rvaro och inverkan p\u00e5 m\u00e4nniskors vardag. N\u00e4r vi h\u00f6sten &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/08\/02\/coronatider\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28,45,20,27,32],"tags":[],"class_list":["post-935","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkiv","category-cultura","category-forskning","category-fragelista","category-publikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/935","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=935"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/935\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":938,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/935\/revisions\/938"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=935"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=935"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=935"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}