{"id":955,"date":"2021-09-24T11:32:20","date_gmt":"2021-09-24T08:32:20","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=955"},"modified":"2021-10-01T15:09:37","modified_gmt":"2021-10-01T12:09:37","slug":"brocko-kommer-snart-funktionen-av-ett-talesatt-i-familjetradition","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/09\/24\/brocko-kommer-snart-funktionen-av-ett-talesatt-i-familjetradition\/","title":{"rendered":"\u201dBrocko kommer snart\u201d\u2013funktionen av ett tales\u00e4tt i familjetradition"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 en kaffepaus hade vi (igen) en intressant diskussion med personalen. Fr\u00e5n att tala om fiktiva personer som anm\u00e4ldes till evenemang eller f\u00f6rel\u00e4sningar f\u00f6r att uppfylla kvoter, eller f\u00f6rs\u00e4kra platser f\u00f6r gl\u00f6mska personer, landade det i hur Madicken hittade p\u00e5 en pojke i skolan som hon kunde skylla allt som g\u00e5tt d\u00e5ligt p\u00e5. Saker som hon egentligen sj\u00e4lv hade orsakat.<\/p>\n

Min familj har ett tales\u00e4tt som lyder \u201dBrocko kommer snart.\u201d Tales\u00e4ttet har sitt ursprung fr\u00e5n tiden n\u00e4r en pojke vid namn Brocko bodde p\u00e5 en \u00f6 utanf\u00f6r byn d\u00e4r min pappa, och s\u00e5 sm\u00e5ningom jag, v\u00e4xte upp. Brocko tyckte om att sl\u00e5ss. Huset min pappa och jag bodde i ligger en knapp kilometer fr\u00e5n stranden, uppe p\u00e5 ett berg, s\u00e5 man s\u00e5g bra d\u00e5 n\u00e5gon var p\u00e5 v\u00e4g upp fr\u00e5n stranden. D\u00e5 Brocko var p\u00e5 v\u00e4g upp mot huset brukade de ropa att \u201dBrocko kommer\u201d, vilket betydde att det f\u00f6rmodligen snart skulle bli slagsm\u00e5l. (Det b\u00f6r p\u00e5pekas att detta \u00e4r hur jag f\u00e5tt det ber\u00e4ttat f\u00f6r mig, och jag tvivlar p\u00e5 att Brockos synpunkt har tagits i beaktande).<\/p>\n

\"\"

Orange pilen pekar p\u00e5 mitt och pappas barndomshem, den bl\u00e5 p\u00e5 Tammo.<\/p><\/div>\n

Brocko har jag aldrig tr\u00e4ffat, men nu n\u00e4r vi anv\u00e4nder uttrycket Brocko kommer \u00e4r det en notering att barnen leker v\u00e4ldigt intensivt, och det d\u00e4rf\u00f6r anses finnas en risk f\u00f6r att leken sp\u00e5rar ut och det blir br\u00e5k. Det anv\u00e4ndes n\u00e4r jag var barn, och vi s\u00e4ger det nu till mina systrars barn. Uttrycket \u00e4r en uppmaning till barnen att ta det lugnare, men samtidigt ocks\u00e5 en f\u00f6rvarning \u00e5t de vuxna att de \u00e4r beredda p\u00e5 att det kanske snart blir skrik.
\nSom barn tyckte jag tales\u00e4ttet var mycket irriterande. Det ger en slags neds\u00e4ttande \u201dvuxna vet b\u00e4st\u201d k\u00e4nsla. \u00c4nnu mer irriterande var det d\u00e5 de fick r\u00e4tt. Men som \u00e4ldre och folklorist har jag b\u00f6rjat tycka det \u00e4r ganska underh\u00e5llande att vi har v\u00e5rt eget tales\u00e4tt, som dessutom har en tydlig ber\u00e4ttelse bakom sig och str\u00e4ckt sig \u00f6ver fler generationer. Jag har \u00e4nd\u00e5 aldrig egentligen funderat p\u00e5 vad tales\u00e4ttet g\u00f6r, utan jag har bara accepterat det.
\nMen efter diskussionen p\u00e5 kaffet slog det mig att likt Madickens p\u00e5hittade antagonist s\u00e5 sker det en viss ansvarsf\u00f6rskjutning \u00f6ver till Brocko genom tales\u00e4ttet. Ansvaret eller orsaken f\u00f6r br\u00e5ket placeras hos en osynlig Andra. S\u00e5 ist\u00e4llet f\u00f6r att gr\u00e4la p\u00e5 barnen som br\u00e5kar, s\u00e5 presenteras br\u00e5ket som en slags utomst\u00e5ende kraft. Sj\u00e4lvklar och oundviklig. Brocko kom \u2013 det var hans fel.<\/p>\n

Sofia Wanstr\u00f6m<\/em>,
\ndoktorand i folkloristik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 en kaffepaus hade vi (igen) en intressant diskussion med personalen. Fr\u00e5n att tala om fiktiva personer som anm\u00e4ldes till evenemang eller f\u00f6rel\u00e4sningar f\u00f6r att uppfylla kvoter, eller f\u00f6rs\u00e4kra platser f\u00f6r gl\u00f6mska personer, landade det i hur Madicken hittade p\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,33],"tags":[],"class_list":["post-955","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kulturanalys","category-verbal-folklore"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=955"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/955\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":964,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/955\/revisions\/964"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}