Om att läsa vetenskapliga artiklar

Akademiska studier betyder i korta ordalag ett genomgående läsande av artiklar och böcker för att ta del av existerande teorier och forskning kring den vetenskapsgren man valt att studera. Att läsa dylika texter är ändå inte det samma som att läsa en dagstidning, blogg eller en deckare. Språket är annorlunda både angående begrepp och sättet man uttrycker sig på – både språkligt och stilistiskt är vetenskapliga texter utformade på annat sätt.

När man för första gången tar sig an en vetenskaplig artikel, t.ex. för att man fått som uppgift att läsa den till ett seminarium eller en föreläsning, skall man alltså vara beredd på att det kommer att ta betydligt mer tid att uppfatta innehållet än att bläddra igenom husis till morgonkaffet. Jag kommer ihåg frustrationen av mina första artikelläsningar. Min frustration ökade och enda tanke var

hur lång tid kommer det här att ta för att jag överhuvudtaget skall ha nåt att säga…?”

Men som med allt, övning ger färdighet. I och med att jag inte var en van läsare av engelskspråkiga vetenskapliga journalartiklar handlade första läsningen mest om att bena igenom artikeln med ordbok och översätta de begrepp som jag inte förstod och som dök upp gång på gång. Utöver att jag översatte orden sökte jag fram förklaringar för begreppen på nätet. Därefter handlade det mest om att uppfatta vad artikeln ville argumentera för, vad är poängen med den – vad studeras och varför, hur har det studerats (metod), vad baseras tankarna på för teorier osv. (jag brukar använda marginalerna för att skriva anteckningar och tankar som dyker upp).

Därefter kan man börja fundera på vem artikeln är skriven för (studenter, teoretiker, praktiker, näringsliv…) för att ytterligare förstå sig på hur artikeln är skriven. När det arbetet är gjort kan man föra en dialog med artikeln – varför tycker författaren så här, håller jag med (varför/varför inte). Efter ett dylikt arbete är det betydligt trevligare att ta del av ett seminarium när man kan delta i diskussionen och på riktigt hänger med och kan ha en åsikt om hur man uppfattat det man läst.

Medan jag benar igenom artikeln brukar jag alltså också slå upp t.ex. teorier eller teoretiker på internet för att få en uppfattning om vad de står för, för att förstå vad författaren av artikeln vill säga med de teoretiker/teorier hen använder. Att slå upp teoretiker och teorier är aldrig fel, det öppnar upp sammanhanget och placerar in författaren i en kontext, ger en bakgrund. Efter att ha läst många artiklar inom samma vetenskapsområde märker man dessutom att samma teorier och teoretiker dyker upp gång på gång varför det i ett senare skede igen är lättare att placera det man läser in i en större kontext (med mindre arbete).

Jag tror att det tog mig ca 1,5 dag att skapa mig en uppfattning om min första artikel. I dagens läge tar det inte lika länge men trots att jag läst otaliga artiklar tar det förvånansvärt länge att skapa sig en uppfattning om vissa artiklar på grund av den tematik de diskuterar.

Så mitt tips till alla som läser vetenskapliga artiklar är att man skall reservera ordentligt med tid för de texter man läser, läsa dem flera gånger för att kunna analysera dem och för att få något ut av dem. Jag kan garantera att det blir lättare an efter – när man lär sig hur man skall läsa artiklarna på bästa sätt för den egna förståelsen. Då går det mycket snabbare!

/jutta

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *