![\"Tapio](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\")
Med begreppet \u2019effektivitetsfaktor\u2019 menas p\u00e5 mitt vetenskapsomr\u00e5de den effektivitet, med vilken ett \u00e4mne transporteras via diffusion i por\u00f6sa material. Effektivitetsfaktorn brukar f\u00e5 v\u00e4rden mellan 0 och 1, d.v.s. mellan 0 och 100%, men \u00e4ven fall, d\u00e4r effektivitetsfaktorn \u00f6verskrider 100% \u00e4r k\u00e4nda. \u2013 Fantastiskt!<\/p>\n
Ordet \u2019effektivitet\u2019 \u00e4r ett av dagens modeord och vi vill g\u00e4rna presentera oss som energiska och effektiva faktorer, f\u00f6r oss sj\u00e4lva, f\u00f6r v\u00e4nner, sl\u00e4ktingar och arbetskamrater, f\u00f6r hela samh\u00e4llet. Speciellt samh\u00e4llet st\u00e4ller oss kontinuerligt nya effektivitetskrav; f\u00f6r universitetet betyder det flere b\u00f6cker, flere artiklar, flere examina \u2013 en kontinuerlig tillv\u00e4xt, som i b\u00e4sta (l\u00e4s: v\u00e4rsta) fall skall \u00e5stadkommas med krympande resurser.<\/p>\n
Har vi blivit effektivare p\u00e5 riktigt? Om man tror p\u00e5 statistiken, s\u00e5 s\u00e4kert nog: idag \u00e4r \u00c5bo Akademi vitalare och produktivare \u00e4n n\u00e5gonsin. Antalet doktorsavhandlingar och publikationer sl\u00e5r alla tiders rekord. De ekonomiska resurserna har i ett l\u00e4ngre perspektiv (senaste 20-30 \u00e5r) \u00f6kat kraftigt, \u00e4ven om de under de allra senaste tiderna har krympt.<\/p>\n
F\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan publicerade Helsingin Sanomat en \u00f6versikt om professorernas vetenskapliga aktivitet i v\u00e5rt land och den karrikerade slutsatsen blev: lata professorer. Det blev en storm i whiskyglaset: vem av oss vill bli kallat lat; vi \u00e4r ju uppfostrade i en protestantisk anda \u2013 en lat m\u00e4nniska duger till ingenting \u2013 antingen skall hon \u00e4ndra sitt beteende eller elimineras ur samfundet. Helsingin Sanomat kunde st\u00e4mpla professorerna p\u00e5 detta s\u00e4tt, eftersom m\u00e5nga av oss publicerade ganska litet, fr\u00e4mst p.g.a. brist p\u00e5 ekonomiska resurser (f\u00f6r f\u00e5 doktorander och andra forskare i gruppen, bristf\u00e4llig experimentell apparatur o.s.v.). Sedan kom den stora ekonomiska recessionen p\u00e5 1990-talet och man b\u00f6rjade verkligen satsa p\u00e5 forskningen och tekniska utvecklingen i Finland: kraftigt \u00f6kade TEKES-anslag och projektanslag fr\u00e5n Finlands Akademi samt doktorsutbildning via nationella forskarskolor \u00e4r utm\u00e4rkta exempel p\u00e5 detta.<\/p>\n
Antalet publikationer och doktorsavhandlingar steg kraftigt. Lata professorer var inte l\u00e4ngre lata, och den anklagande artikeln i Helsingin Sanomat kunde kastas i historiens soptunna. Detta visade att professorer \u00e4r en synnerligen id\u00e9rik yrkesgrupp i v\u00e5rt samh\u00e4lle \u2013 man kan och skall inte bli forskare, om man inte \u00e4r nyfiken. Om vi f\u00e5r resurser till v\u00e5rt f\u00f6rfogande, s\u00e5 g\u00f6r vi \u00e4ven resultat. Sedan \u00e4r det en annan sak, huruvida kvantiteten \u00e4r den enda saligg\u00f6rande faktorn i den vetenskapliga verksamheten. Om vi t\u00e4nker p\u00e5 de experimentella vetenskaperna, s\u00e5 \u00e4r det alldeles klart, att det med hj\u00e4lp av modern teknologi \u00e4r m\u00f6jligt att producera stora m\u00e4ngder forskningsresultat av god kvalitet. Allting \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis s\u00e5 originellt, tyv\u00e4rr. Under de senaste 10-15 \u00e5ren har m\u00e4ngden varit den tongivande indikatorn, men jag tror att vi kommer att se en v\u00e4ndning \u2013 kreativitet och originalitet m\u00e5ste f\u00e5 en st\u00f6rre vikt, d\u00e5 man evaluerar forskningen och rekryterar nya professorer till universitet.<\/p>\n
Jag l\u00e4ste nyligen en biografi om professor Peter Danckwerts, som hade en l\u00e4rostol i kemiteknik i Cambridge. Peter var en briljant kemist, kemiingenj\u00f6r och \u00e4ven matematiker, kan man p\u00e5st\u00e5. Denna mycket kreativa man var kapabel att presentera sina ide\u00e9r i en stringent matematisk form. Hans klassiska publikationer i tidskrifterna Chemical Engineering Science och Industrial and Engineering Chemistry Research gjorde honom od\u00f6dlig: en artikel om uppeh\u00e5lstidsf\u00f6rdelningar i kemiska reaktorer och en annan artikel om en helt ny teori f\u00f6r gas-v\u00e4tskereaktioner, n\u00e4mligen ytf\u00f6rnyelseteorin. \u00c5r 1970 kom ut boken \u2019Gas-liquid reactions\u2019. Peter Danckwerts blev en av giganterna i kemiteknik. \u00c5rligen h\u00e5lls en P.V. Danckwerts \u2013f\u00f6rel\u00e4sning av en framst\u00e5ende forskare i kemiteknik. Varje \u00e5r v\u00e4ntar m\u00e5nga p\u00e5 en inbjudan, men endast en f\u00e5r den. Kvalitet!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Med begreppet \u2019effektivitetsfaktor\u2019 menas p\u00e5 mitt vetenskapsomr\u00e5de den effektivitet, med vilken ett \u00e4mne transporteras via diffusion i por\u00f6sa material. Effektivitetsfaktorn brukar f\u00e5 v\u00e4rden mellan 0 och 1, d.v.s. mellan 0 och 100%, men \u00e4ven fall, d\u00e4r effektivitetsfaktorn \u00f6verskrider 100% \u00e4r k\u00e4nda. \u2013 Fantastiskt! Ordet \u2019effektivitet\u2019 \u00e4r ett av dagens modeord och vi vill g\u00e4rna presentera […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-1027","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1027","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1027"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1027\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1032,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1027\/revisions\/1032"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1027"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1027"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1027"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}