{"id":1064,"date":"2013-05-30T14:44:05","date_gmt":"2013-05-30T11:44:05","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1064"},"modified":"2013-06-03T20:20:55","modified_gmt":"2013-06-03T17:20:55","slug":"gront-och-icke-gront","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/05\/30\/gront-och-icke-gront\/","title":{"rendered":"Gr\u00f6nt och icke-gr\u00f6nt"},"content":{"rendered":"
\"Tapio

T. Salmi p\u00e5 v\u00e4g mot H\u00f6gra Tatra, Slovakien.<\/p><\/div>\n

Kemi \u00e4r en sv\u00e5r vetenskap och kemisk teknologi \u00e4r farlig, s\u00e5 t\u00e4nker m\u00e5nga. Ibland \u00e4r vi t.o.m. i en politisk och journalistisk motvind. En rikssvensk politiker konstaterade att vi \u00e4ntligen borde bli av med denna kemi. Han t\u00e4nkte d\u00e5 knappast p\u00e5 tandpasta, farmaka eller tv\u00e4ttmedel eller v\u00e4tskeformiga br\u00e4nslen \u2013 utan kemi kan vi inte ha dessa livsviktiga produkter. Detta skedde i ett land med en str\u00e5lande kemisk tradition, med v\u00e4rldsber\u00f6mda kemister som Berzelius, Bergmann, Scheele och Nobel. Flera grund\u00e4mnen har uppt\u00e4ckts av svenska vetenskapsm\u00e4n. Landet har en kemisk industri med globala dimensioner \u2013 t\u00e4nk p\u00e5 AkzoNobel, Perstorp och AstraZeneca.<\/p>\n

Vi har lyckats f\u00e5 vattnets pH till 7, presenterade en ingenj\u00f6r stolt sin fabrik f\u00f6r den d\u00e5tida milj\u00f6ministern, Sirpa Pietik\u00e4inen. Ministern var missn\u00f6jd och kr\u00e4vde att pH-niv\u00e5n noll (0) skall efterstr\u00e4vas! Stackars minister \u2013 hon blev ett f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r allm\u00e4nt h\u00e5n. Alla kan ju inte veta att pH \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 l\u00f6sningens surhet och ett bra, neutralt och acceptabelt vatten skall ha ett pH-v\u00e4rde ungef\u00e4r 7. Noll-pH d\u00e4remot inneb\u00e4r att syrakoncentrationen (f\u00f6renklat uttryckt) \u00e4r 1 mol\/liter, vilket \u00e4r en starkt sur l\u00f6sning och f\u00f6r naturen en f\u00f6r\u00f6dande milj\u00f6. Min fulla sympati \u00e4r p\u00e5 f.d. ministerns sida: hon \u00e4r ju utbildad p\u00e5 Hanken, som \u00e4r en \u2019brand\u2019. Ministerns personliga problem blev l\u00f6st genom att hon valdes till det europeiska parlamentet \u2013 senast s\u00e5g jag henne p\u00e5 Charles de Gaulle \u2013flygf\u00e4ltet i Paris.<\/p>\n

N\u00e5gra politiker \u00e4r b\u00e4ttre: den alltid s\u00e5 pratglada riksdagsmannen och f.d. ministern Ilkka Kanerva fr\u00e5gade mig en g\u00e5ng: vad \u00e4r egentligen Din bransch? Kemiteknik, svarade jag. Ja, det \u00e4r ett kr\u00e4vande omr\u00e5de, konstaterade ministern. S\u00e5 \u00e4r \u00e4ven ditt, t\u00e4nkte jag replikera, men lyckligtvis beh\u00e4rskade jag mig…<\/p>\n

V\u00e4rre \u00e4r det med alltf\u00f6r sj\u00e4lvs\u00e4kra journalister. En dagstidning i \u00c5boregionen skrev att \u00c5bo har beklagligt mycket industri! Fyj fan \u2013 jag blev verkligen arg. Vad skall vi ha om vi inte har industrin? Slottet och domkyrkan och hantverkarmuseet och en av landets finaste konstsamling r\u00e4cker inte allena till; inte ens d\u00e5 de f\u00f6rknippas med den (ur)gamla aboensiska stoltheten och \u00e5terh\u00e5llsamheten. Ett fungerande jordbruk \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt och turismen och konferenser h\u00e4mtar pengar till regionen, men st\u00f6rsta delen av \u00e5ret har vi ett ganska d\u00e5ligt v\u00e4der: regn, hagel och sn\u00f6slask. Vi beh\u00f6ver industri f\u00f6r att kunna \u00f6verleva vid dessa breddgrader \u2013 vi kan inte bibeh\u00e5lla ett modernt v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle endast genom att betj\u00e4na varandra eller skicka e-postmeddelanden till varandra eller genom att st\u00e4ndigt leka med den nyaste modellen av en alltf\u00f6r avancerad mobiltelefon. Denna text skriver jag p\u00e5 ca 10 kilometers h\u00f6jd i ett flygplan som hoppeligen skall landa mjukt p\u00e5 det nyrenoverade Vaclav Havel \u2013flygf\u00e4ltet i Prag. Jag kommer fr\u00e5n en konferens i La Rochelle, en stad vid Atlanten. Konferensens tema var gr\u00f6n kemi, d.v.s. kemi som baserar sig p\u00e5 anv\u00e4ndning av f\u00f6rnybar r\u00e5vara, f\u00f6rnybara naturresurser, som skogens biomassa och havets alger. Baserad p\u00e5 dessa r\u00e5varor skall vi bygga upp framtidens kemi, framtidens samh\u00e4lle. Egentligen \u2013 ju snabbare oljan tar slut (blir otroligt dyr), desto b\u00e4ttre! F\u00f6r\u00a0 verklig gr\u00f6n kemi och gr\u00f6n processteknologi g\u00e4ller det att ha b\u00e5de produkten och produktionsteknologin gr\u00f6n. L\u00e4nder som Finland, Frankrike och Sverige \u00e4r ledande akt\u00f6rer i h\u00e5llbar utveckling. Konferensen hade inte enbart en h\u00f6g vetenskaplig niv\u00e5 utan \u00e4ven en stark samh\u00e4llelig f\u00f6rankring: flera f\u00f6retag fr\u00e5n regionen var representerade och evenemanget \u00f6ppnades av Segol\u00e8ne Royal, la grande dame i fransk politik, ledamot i nationalf\u00f6rsamligen, f.d. presidentkandidat och f.d. sambo av president Francois Hollande. Meritlistan \u00e4r \u00f6vertygande.<\/p>\n

P\u00e5 konferensen i La Rochelle h\u00f6ll Professor Ferdi Sch\u00fcth (Max Planckinstitutet, M\u00fchlheim) ett plenarf\u00f6redrag. Hans f\u00f6rel\u00e4sning var till en stor del baserad p\u00e5 Dr Mats K\u00e4ldstr\u00f6ms experimentella uppfinningar. Mats f\u00f6rsvarade sin doktorsavhandling i \u00e4mnet teknisk kemi och reaktionsteknik vid \u00c5bo Akademi f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Nu \u00e4r han post doc \u2013forskare i Tyskland \u2013 en aboensisk kemist p\u00e5 v\u00e4rldskartan. Vid det \u00f6gonblicket var jag stolt \u00f6ver att komma fr\u00e5n \u00c5bo Akademi. Professor Sch\u00fcth uttalade visserligen namnet flera g\u00e5nger \u2019Kaldstrom\u2019, men so what<\/em>! Den gr\u00f6na kemin sprider sig explosionsartat \u00f6ver v\u00e5rt jordklot och kommer att leda till stora genombrott under de kommande decennierna.<\/p>\n

Allt gr\u00f6nt \u00e4r dock inte gr\u00f6n kemi. F\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan lekte en av mina kusiner Mars-lekar med sin kompis och kusin. Min kusin m\u00e5lade kompisen helt gr\u00f6n med cykelf\u00e4rg som han hade hittat i pappas lager i k\u00e4llarv\u00e5ningen. Det blev ett Herrens jobb att tv\u00e4tta killen med \u00e4kta terpentin!<\/p>\n

Jag \u00f6nskar alla l\u00e4sare en solig och kreativ sommar!<\/p>\n

Tapio Salmi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kemi \u00e4r en sv\u00e5r vetenskap och kemisk teknologi \u00e4r farlig, s\u00e5 t\u00e4nker m\u00e5nga. Ibland \u00e4r vi t.o.m. i en politisk och journalistisk motvind. En rikssvensk politiker konstaterade att vi \u00e4ntligen borde bli av med denna kemi. Han t\u00e4nkte d\u00e5 knappast p\u00e5 tandpasta, farmaka eller tv\u00e4ttmedel eller v\u00e4tskeformiga br\u00e4nslen \u2013 utan kemi kan vi inte ha […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[143,34,144],"class_list":["post-1064","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-gron-kemi","tag-kemi","tag-teknologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1064","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1064"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1064\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1070,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1064\/revisions\/1070"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1064"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1064"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1064"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}