{"id":107,"date":"2011-09-25T19:38:44","date_gmt":"2011-09-25T16:38:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=107"},"modified":"2011-10-10T16:06:52","modified_gmt":"2011-10-10T13:06:52","slug":"bortkastade-roster","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/09\/25\/bortkastade-roster\/","title":{"rendered":"Bortkastade r\u00f6ster?"},"content":{"rendered":"![\"\u00c5sa](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Bengtsson_blogg_2.jpg\" "\\"Bengtsson_blogg_2\\"")
Diskussionen om det finl\u00e4ndska valsystemets brister har g\u00e5tt het under m\u00e5nga \u00e5r. Som intensivast var kanske debatten efter valet 2007 n\u00e4r Tarja Cronberg trots n\u00e4stan 8\u00a0000 r\u00f6ster i Norra Karelen inte fick ta s\u00e4te i granitborgen. F\u00f6r henne personligen var det ingen st\u00f6rre f\u00f6rlust. Tr\u00f6stpriset i form av en ministerpost hette minsann duga. Men de gr\u00f6na hade f\u00e5tt nog; nu m\u00e5ste n\u00e5got g\u00f6ras och det snabbt.<\/p>\n
Fyra \u00e5r, en ny regering och ett antal resor senare ser det ut som om sammanslagningar (och delning) av valkretsarna blir den medicin som skall r\u00e5da bot p\u00e5 problemet. Och v\u00e4l s\u00e5. Genom att rita om valkretsindelningen kan f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r partierna i olika delar av Finland j\u00e4mnas ut och f\u00e4rre r\u00f6ster p\u00e5 de sm\u00e5 partierna blir bortkastade.<\/p>\n
Partiernas centrala roll till trots har \u00e4nd\u00e5 kandidaterna en s\u00e4rst\u00e4llning i finl\u00e4ndska val och de ligger de finl\u00e4ndska v\u00e4ljarna mycket n\u00e4ra om hj\u00e4rtat. Att f\u00e5 v\u00e4lja vem som skall vara ens representant i riksdagen ses som en grundl\u00e4ggande demokratisk r\u00e4ttighet. Ungef\u00e4r h\u00e4lften av v\u00e4ljarna uppger att kandidaten har en st\u00f6rre betydelse f\u00f6r hur de r\u00f6star \u00e4n partiet. Partipiskan \u00e4r inte heller den speciellt popul\u00e4r p\u00e5 f\u00e4ltet. M\u00e5nga f\u00f6redrar att den enskilda ledamoten \u2013 som de har r\u00f6stat in (?) \u2013 skall f\u00f6lja sitt eget samvete och sin personliga \u00e5sikt snarare \u00e4n partiets linje.<\/p>\n
Mot denna bakgrund kan det tyckas m\u00e4rkligt att vi s\u00e4llan problematiserar det faktum att mer \u00e4n h\u00e4lften av v\u00e4ljarna l\u00e4gger sin r\u00f6st p\u00e5 en kandidat som inte blir invald. Sett ur ett partiperspektiv \u00e4r det h\u00e4r inget problem. R\u00f6sten gick ju till partiet och en mer popul\u00e4r kandidat blev invald. Men ur det individperspektiv som v\u00e4ljarna h\u00e5ller s\u00e5 h\u00f6gt ter det sig mer problematiskt att vi inom varje parti har m\u00e4ngder med bortkastade kandidatr\u00f6ster.<\/p>\n
Sj\u00e4lvklart kan inte alla r\u00f6sta p\u00e5 en vinnare. Skall vi ha konkurrens om platserna m\u00e5ste n\u00e5gra hamna utanf\u00f6r. I riksdagsval f\u00e5r partierna nominera lika m\u00e5nga kandidater som det finns mandat att dela ut i valkretsen, eller minst 14 stycken. Senast det begav sig t\u00e4vlade drygt 2300 kandidater om ynka 200 riksdagsplatser. 55 procent av alla v\u00e4ljare r\u00f6stade p\u00e5 en f\u00f6rlorande kandidat. Fr\u00e5gorna vi b\u00f6r st\u00e4lla oss \u00e4r om detta \u00e4r en f\u00f6r h\u00f6g andel och om vi verkligen \u00e4r gagnade av ett s\u00e5 h\u00e4r brett urval av kandidater?<\/p>\n
Som s\u00e5 ofta annars har amerikanska statsvetare t\u00e4nkt till i fr\u00e5gan. Efter en hel del r\u00e4knande och klurande har man kommit fram till att det ultimata vore ifall partierna nominerade omkring 70 procent av det antal som skall v\u00e4ljas i valkretsen. Jo, jag vet vad ni t\u00e4nker. Vad h\u00e4nder d\u00e5 om ett parti tar hem 100 procent av r\u00f6sterna? D\u00e5 r\u00e4cker ju inte kandidaterna till. Och visst \u00e4r det teoretiskt m\u00f6jligt. Men om det sker har vi andra, betydligt allvarligare problem och goda sk\u00e4l att ifr\u00e5gas\u00e4tta det demokratiska systemets funktion.<\/p>\n
F\u00e4rre nomineringar betyder tuffare konkurrens och en st\u00f6rre andel motiverade, seri\u00f6sa och tungt meriterade kandidater. Utrymmet och behovet av sk. utfyllnadskandidater krymper. I praktiken betyder det att v\u00e4ljarna f\u00e5r ett mindre f\u00e4rggrant utbud att v\u00e4lja mellan men samtidigt blir det l\u00e4ttare att g\u00f6ra ett rationellt och genomt\u00e4nkt val.<\/p>\n
Viktigast \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att en betydligt st\u00f6rre andel av de avlagda r\u00f6sterna g\u00e5r till kandidater som faktiskt blir invalda. F\u00e4rre uppst\u00e4llda kandidater betyder att f\u00e4rre bortkastade kandidatr\u00f6ster.<\/p>\n
(Texten har \u00e4ven publicerats i V\u00e4stra Nyland 25.09.2011)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Diskussionen om det finl\u00e4ndska valsystemets brister har g\u00e5tt het under m\u00e5nga \u00e5r. Som intensivast var kanske debatten efter valet 2007 n\u00e4r Tarja Cronberg trots n\u00e4stan 8\u00a0000 r\u00f6ster i Norra Karelen inte fick ta s\u00e4te i granitborgen. F\u00f6r henne personligen var det ingen st\u00f6rre f\u00f6rlust. Tr\u00f6stpriset i form av en ministerpost hette minsann duga. Men de […]<\/p>\n","protected":false},"author":66,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[19],"class_list":["post-107","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bengtsson","tag-val"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/107","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/66"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=107"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":113,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/107\/revisions\/113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}