{"id":1135,"date":"2013-09-23T08:00:23","date_gmt":"2013-09-23T05:00:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1135"},"modified":"2013-09-24T15:25:03","modified_gmt":"2013-09-24T12:25:03","slug":"slapp-mig-loss-sa-fiskaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/09\/23\/slapp-mig-loss-sa-fiskaren\/","title":{"rendered":"&#8221;Sl\u00e4pp mig loss!&#8221; sa fiskaren \u2013 om universitetets tredje uppgift och synlighet"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1114\" title=\"Mattila\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Mattila.jpg\" alt=\"Johanna Mattila\" width=\"170\" height=\"220\" \/>F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan deltog jag i ett nordiskt seminarium om fisk och fiske i sk\u00e4rg\u00e4rden. Seminariets syfte var att sammanf\u00f6ra olika akt\u00f6rer och kunskaper om fr\u00e5gor som ber\u00f6r fiskerin\u00e4ringens framtid i v\u00e5ra kustomr\u00e5den. Min uppgift var att ge lite ekologisk bakgrund till fisk- och fiskefr\u00e5gor. Jag riktade mitt budskap till m\u00e5lgruppen: yrkesfiskare, fiskodlare samt myndigheter och organisationer anknutna till dessa. Livskraftiga fiskstammar som ocks\u00e5 kan utnyttjas utan att fiskfaunan utarmas eller \u201d\u00f6verfiskas\u201d som det heter i vardagsslanget kr\u00e4ver en del grundf\u00f6ruts\u00e4ttningar. Av dessa po\u00e4ngterade jag behovet av l\u00e4mpliga, ost\u00f6rda grunda omr\u00e5den f\u00f6r fisklek och yngeltillv\u00e4xt samt behovet att styra fisket s\u00e5 att man inte fiskar bort sm\u00e5 individer som inte \u00e4nnu har hunnit fortplanta sig.<\/p>\n<p>Under och efter andra presentationer fick jag sen kommentarer p\u00e5 det som jag just hade sagt. D\u00e5 l\u00e4rde jag mig att \u201dmilj\u00f6folket\u201d, dit jag f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 h\u00f6rde, bara vill f\u00f6rbjuda saker och hindra tillv\u00e4xt. I st\u00e4llet borde fisket frig\u00f6ras fr\u00e5n all reglering, eftersom fiskarna sj\u00e4lv nog vet hur man sk\u00f6ter om livskraftiga fiskstammar, och om det finns n\u00e5gra bovar i spelet s\u00e5 \u00e4r de skarvar och s\u00e4lar, som skyddas av \u201dmilj\u00f6folket\u201d, och fritidsfiskare. D\u00e4r stod jag, en liten medel\u00e5lders dam, bland en st\u00f6rre skara kraftiga karlar (jo, medges att det fanns visst andra kvinnor med ocks\u00e5 och \u00e4ven men som inte var s\u00e5 \u201dstora\u201d) och sk\u00f6ljdes \u00f6ver av den ov\u00e4ntade feedbacken. Jag f\u00f6rst\u00e5r fiskarnas resonemang och oro, men ur min synvinkel verkar den h\u00e4r strategin vara r\u00e4tt kortsiktig. Man kan f\u00f6rst\u00e5s ut\u00f6ka inkomsterna genom att fiska en allt st\u00f6rre andel fisk som finns i havet, inklusive de som inte har hunnit producera nya generationer, och \u00e4ven utrota s\u00e4larna och skarvarna. Men sagan kan vara mycket kort, n\u00e4r fiskstammarna krymper. Det har man tyv\u00e4rr redan kunnat se p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden.<\/p>\n<p>Upplevelsen i seminariet fick mig att t\u00e4nka p\u00e5 hur sv\u00e5rt det kan vara att f\u00f6rs\u00f6ka sprida nya forskningsr\u00f6n till samh\u00e4llet och m\u00f6ta m\u00e4nniskor med helt annorlunda utg\u00e5ngspunkter och syn p\u00e5 saker \u00e4n vad en forskare har. Ibland blir det verkliga kulturkrockar. Detta g\u00e4ller speciellt saker som direkt ber\u00f6r m\u00e4nniskor och som kan ha kontroversiella ekonomiska och politiska konsekvenser.\u00a0 I mitt exempel var det r\u00e4tt uppenbart att jag inf\u00f6r en del \u00e5h\u00f6rare bar p\u00e5 en osynlig st\u00e4mpel, vilket gjorde att mina ord tolkades p\u00e5 ett s\u00e4tt som jag inte hade menat eller t\u00e4nkt p\u00e5.\u00a0 Jag kom fr\u00e5n ett hermetiskt forskartorn utan n\u00e5gon anknytning till verkligheten och fiskarnas vardagsliv. S\u00e5 tyckte en del, men tack och lov inte alla, \u00e5h\u00f6rare.<\/p>\n<p>Som tur hade jag nyligen ocks\u00e5 en helt motsatt upplevelse om den s.k. tredje uppgiften inom universitetet. Hus\u00f6 biologiska station basar f\u00f6r tankesmedjor mellan politisk och tj\u00e4nstemannaledning vid \u00c5lands landskapsregering och forskare vid \u00c5bo Akademi. Tanken \u00e4r att man under fria former diskuterar f\u00f6r \u00c5land aktuella teman inom vilka \u00c5A-forskare har expertis. Den andra tankesmedjan h\u00f6lls under f\u00f6rra veckan med temat \u201dSamh\u00e4llsservicereformen\u201d \u2013 samordning av den offentliga sektorn p\u00e5 \u00c5land. \u00c4ven om rubriken kanske l\u00e5ter lite torr och byr\u00e5kratisk, blev sj\u00e4lva smedjan mycket livlig och kreativ. Id\u00e9er och erfarenheter utbyttes och diskuterades flitigt under tv\u00e5 dagar. Det verkade som om de forskningsr\u00f6n som de tre medverkande \u00c5A-forskare (Erland Eklund, Marko Joas och Siv Sandberg) kom med f\u00f6ll i god jord hos de organisationer som h\u00e5ller p\u00e5 att genomf\u00f6ra reformen p\u00e5 \u00c5land. Efter\u00e5t var alla mycket entusiastiska och prisade den h\u00e4r typen av samverkan mellan universitet och samh\u00e4llet. Vi sp\u00e5nade \u00e4ven p\u00e5 nya teman f\u00f6r tankesmedjor och utan n\u00e5gon st\u00f6rre anstr\u00e4ngning kom vi p\u00e5 fyra nya. Det betyder program f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r fram\u00f6ver.<\/p>\n<p>Efterfr\u00e5gan p\u00e5 forskningsresultat som mer eller mindre direkt kan till\u00e4mpas i samh\u00e4llet v\u00e4xer konstant. Det h\u00e4r syns redan i utlysningar av forskningsfinansiering som ofta \u00e4r formade att ge svar p\u00e5 aktuella problem eller kunskapsbehov i samh\u00e4llet. Dagens melodi som inte uppskattas av alla, men som \u00e4nd\u00e5 pr\u00e4glar den r\u00e5dande forskningspolitiken. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det allt viktigare f\u00f6r enskilda forskare att kunna kommunicera med olika samh\u00e4llsakt\u00f6rer i olika skeden av sin forskning. Forskarna utg\u00f6r universitetets ansikte mot det omgivande samh\u00e4llet och p\u00e5verkar den bild som den stora allm\u00e4nheten har om universitet och forskningen d\u00e4r. \u00a0Ingen obetydlig uppgift allts\u00e5. Synd bara att uppgiften inte alls uppskattas i finansieringen av ettdera universitetet eller de enskilda forskarna. Synlighet och mediasexighet \u00e4r nyckelord f\u00f6r att g\u00f6ra sig g\u00e4llande i dagens samh\u00e4lle med dess snabba sv\u00e4ngningar av intressen. I slut\u00e4ndan p\u00e5verkas ocks\u00e5 kommande studerandes intresse f\u00f6r olika utbildningsalternativ (l\u00e4s: potentiella pengar f\u00f6r universitetet) och framtida forskningsfinansiering.<\/p>\n<p>Universitetets synlighet utg\u00f6rs f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 av de nyheter som publiceras om universitetet som s\u00e5dant. De senaste dagarna har olika nyhetskanaler aktivt rapporterat rektorns och styrelsens f\u00f6r \u00c5bo Akademi budskap om den tr\u00e4ngda ekonomiska situationen vid v\u00e5rt universitet, den kommande strukturf\u00f6r\u00e4ndringen och framf\u00f6r allt de konsekvenser som eventuellt faller p\u00e5 personalen. \u00a0Inte precis upplyftande och sporrande nyheter. Vi lever i en v\u00e4rld d\u00e4r alla strukturer och funktioner tycks vara i mer eller mindre st\u00e4ndig gungning och f\u00f6r\u00e4ndring. \u00a0Emellan\u00e5t k\u00e4nns det som om ingenting n\u00e5gonsin hinner landa innan det igen \u00e4r dags f\u00f6r en ny \u00e4ndring \u2013 s\u00e5 \u00e4ven vid \u00c5bo Akademi. Man f\u00e5r hoppas att de kommande spar\u00e5tg\u00e4rderna inte \u00e4r lika kortsynta som yrkesfiskarnas \u00f6nskem\u00e5l om oreglerat fiske. Universitetet b\u00f6r kunna gynna verksamheter som inte bara p\u00e5 kort sikt skapar klirr i kassan utan bygger upp en bred kunskapsbasis och en kreativ, sporrande milj\u00f6 f\u00f6r personalen och studerande. \u00a0D\u00e5 finns det hopp om att nyhetsfl\u00f6det s\u00e5 sm\u00e5ningom pr\u00e4glas av mera positiva nyheter och synligheten f\u00f6rst\u00e4rker en positiv image om \u00c5A och skapar dragningskraft.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan deltog jag i ett nordiskt seminarium om fisk och fiske i sk\u00e4rg\u00e4rden. Seminariets syfte var att sammanf\u00f6ra olika akt\u00f6rer och kunskaper om fr\u00e5gor som ber\u00f6r fiskerin\u00e4ringens framtid i v\u00e5ra kustomr\u00e5den. Min uppgift var att ge lite ekologisk bakgrund till fisk- och fiskefr\u00e5gor. Jag riktade mitt budskap till m\u00e5lgruppen: yrkesfiskare, fiskodlare samt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[42,156,124,154,155,153],"class_list":["post-1135","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-forskning","tag-forskningsfinansiering","tag-seminarium","tag-synlighet","tag-tankesmedja","tag-trejde-uppgiften"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1135","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1135"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1135\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1148,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1135\/revisions\/1148"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1135"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1135"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1135"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}