{"id":1150,"date":"2013-10-07T09:00:20","date_gmt":"2013-10-07T06:00:20","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1150"},"modified":"2013-09-26T16:30:20","modified_gmt":"2013-09-26T13:30:20","slug":"tank-om-det-anda-ar-fel-att-anvanda-djur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/10\/07\/tank-om-det-anda-ar-fel-att-anvanda-djur\/","title":{"rendered":"T\u00e4nk om det \u00e4nd\u00e5 \u00e4r fel att anv\u00e4nda djur&#8230;"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1110\" title=\"Wahlberg_blogg\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Wahlberg_blogg.jpg\" alt=\"Birgitta Wahlberg\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Enligt artkategoriseringar \u00e4r djur inte m\u00e4nniskor, men m\u00e4nniskorna \u00e4r djur. Djurskyddslagstiftningens avsikt \u00e4r att skydda andra djur \u00e4n m\u00e4nniskor mot on\u00f6digt lidande, sm\u00e4rta och pl\u00e5ga samt att fr\u00e4mja djurens v\u00e4lbefinnande och en god behandling av djur. Lagstiftningen har med andra ord dels skyddande avsikter, dels v\u00e4lbefinnande fr\u00e4mjande. Likav\u00e4l \u00e4r det lagligt att till exempel kastrera grisar och att f\u00f6rst\u00f6ra hornanlagningen p\u00e5 kalvar \u2013 och dessutom utan att anv\u00e4nda bed\u00f6vning eller sm\u00e4rtlindring. Djurskyddslagstiftningen till\u00e5ter ocks\u00e5 utan moraliska fr\u00e5gest\u00e4llningar att anv\u00e4nda djur f\u00f6r till exempel m\u00e4nniskans smakvanor, n\u00f6jen, kl\u00e4dsel och sk\u00f6nhet bara det sker p\u00e5 ett humant s\u00e4tt. I internationella sammanhang brukar man kalla djurskyddslagstiftningarna med den h\u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r <em>welfare legislation <\/em>(v\u00e4lbefinnande- eller v\u00e4lf\u00e4rdslagstiftning, hyvinvointilains\u00e4\u00e4d\u00e4nt\u00f6\u00e4) och de som f\u00f6respr\u00e5kar den h\u00e4r typens lagstiftning f\u00f6r <em>welfareister.<\/em><\/p>\n<p>I Europa och inom Europeiska Unionen (EU) har m\u00e4ngden lagstiftning p\u00e5 omr\u00e5det av djurskydd \u00f6kat markant sedan 1900-talet. En del av lagstiftningen g\u00e4ller alla djur, en del specifikt vissa djurarter eller s\u00e4rskilda aktiviteter som ber\u00f6r djur. Bara i Finland har vi tre lagar och tjugoen (21) f\u00f6rordningar som p\u00e5 ett direkt s\u00e4tt reglerar skyddet av djur. Genom dessa har ocks\u00e5 all EU-lagstiftning implementerats i den finska lagstiftningen (utom EU f\u00f6rordningarna som har direkt effekt i medlemstaterna). Trots m\u00e4ngden lagstiftning p\u00e5 omr\u00e5det anv\u00e4nder, d\u00f6dar och slaktar vi mer djur \u00e4n n\u00e5gonsin och vi \u00e5samkar djur ocks\u00e5 mera lidande \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare i v\u00e5r gemensamma historia. D\u00e4rtill \u00e4r produktionen av f\u00f6da med animaliskt ursprung oh\u00e5llbart f\u00f6r naturen och m\u00e5nga av problemen som sammanbinds med folkh\u00e4lsan \u00e4r relaterade till att vi \u00e4ter produkter med animaliskt ursprung. Man kan s\u00e5lunda med fog fr\u00e5ga vem djurskyddslagstiftningen egentligen skyddar? Och samtidigt konstatera att lagstiftningen \u00e5tminstone inte skyddar effektivt de djur som vi anv\u00e4nder f\u00f6r v\u00e5ra smakvanor (produktionsdjur), n\u00f6jen (vilda djur som jagas, djur i zoo, djur i cirkus, djur som anv\u00e4nds i t\u00e4vling och uppvisning, s\u00e4llskapsdjur), kl\u00e4dsel (p\u00e4lsdjur, produktionsdjur) eller sk\u00f6nhet (f\u00f6rs\u00f6ksdjur). Professor Gary Franscione som f\u00f6rh\u00e5ller sig mycket kritiskt till v\u00e4lf\u00e4rdslagstiftningen har tr\u00e4ffande p\u00e5pekat att vi anv\u00e4nder mycket tid och pengar till att hitta r\u00e4tta l\u00f6sningar till att g\u00f6ra fel saker.<\/p>\n<p>Idag finns det i huvudsak tre olika syns\u00e4tt p\u00e5 vad djurskyddslagstiftningens utg\u00e5ngspunkter \u00e4r eller borde vara. Den f\u00f6rsta \u00e4r den ovan n\u00e4mnda v\u00e4lf\u00e4rdslagstiftningen som har f\u00f6ljande premisser: 1) djur har erk\u00e4nts som <em>k\u00e4nnande varelser<\/em> i EU-lagstiftningen, men vars k\u00e4nnande f\u00e5r ger vika inf\u00f6r m\u00e4nniskans intressen (djur ing\u00e5r ej i det moraliska samfundet som levande\/k\u00e4nnande varelser), 2) djur \u00e4r <em>objekt<\/em> f\u00f6r ett visst i lag reglerat skydd och niv\u00e5 av v\u00e4lbefinnande, 3) regleringen \u00e4r uppbyggd kring vad som kan anses \u00e5samka djur <em>on\u00f6digt<\/em> lidande, sm\u00e4rta och\/eller pl\u00e5ga och <em>beaktande <\/em>av djurens fysiologiska och beteendem\u00e4ssiga behov i djurh\u00e5llningen, 4) i praktiken prioriteras ekonomiska v\u00e4rden framf\u00f6r djurens v\u00e4lbefinnande s\u00e5v\u00e4l i lagstiftningen som i till\u00e4mpningen av lagstiftningen och 5) lagstiftningen har inte som avsikt att reducera eller att avsluta anv\u00e4ndningen av djur eller att n\u00e4mnv\u00e4rt \u00e4ndra p\u00e5 m\u00e4nniskans beteende g\u00e4llande anv\u00e4ndningen av djur f\u00f6r m\u00e4nniskans smakvanor, n\u00f6jen, kl\u00e4dsel eller sk\u00f6nhet.<\/p>\n<p>Det andra syns\u00e4ttet som kan observeras \u00e4r att djur erk\u00e4nns <em>egenv\u00e4rde<\/em> och en <em>v\u00e4rdighet<\/em> som m\u00e4nniskan b\u00f6r respektera. I djurskyddslagstiftningen i Norge har djurens egenv\u00e4rde identifierats. Ur f\u00f6rarbetet till lagen kan man dock l\u00e4sa att avsikten med detta inte har varit att utvidga begreppet v\u00e4lbefinnande eller att reducera anv\u00e4ndningen av djur (produktionsm\u00f6jligheterna). P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt har man i Schweiz reglerat att m\u00e4nniskan skall respektera djurens v\u00e4rdighet, men utan att detta kan n\u00e4mnv\u00e4rt avl\u00e4sas ur de enskilda best\u00e4mmelserna i lagen. \u00a0Utg\u00e5ngspunkterna f\u00f6r en lagstiftning som baserats p\u00e5 djurens egenv\u00e4rde eller v\u00e4rdighet \u00e4r s\u00e5ledes i praktiken \u2013 \u00e5tminstone tillsvidare \u2013 s\u00e5 gott som de samma som i v\u00e4lf\u00e4rdslagstiftningen. Om man f\u00f6rh\u00f6ll sig seri\u00f6st till egenv\u00e4rdet skulle den logiska r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rden vara att erk\u00e4nnandet skulle stiftas p\u00e5 grundlagsniv\u00e5 och inneb\u00e4ra att djur tilldelades vissa grundr\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p>Det tredje syns\u00e4ttet, eller kategori av syns\u00e4tt, \u00e4r att djur borde erk\u00e4nnas som <em>r\u00e4ttsliga subjekt<\/em> som borde intas i den <em>moraliska gemenskapen<\/em> och ges vissa <em>(grund)r\u00e4ttigheter<\/em>. De framst\u00e4llda f\u00f6rslagen varierar fr\u00e5n en r\u00e4ttighet \u2013 r\u00e4tten att <strong>inte<\/strong> bli behandlad som m\u00e4nniskans egendom \u2013 till flera r\u00e4ttigheter som sammanbinds i huvudsak med subjektivitet och djurs fysiologiska och beteendem\u00e4ssiga behov. Tills vidare finns det inte lagstiftning som p\u00e5 ett direkt s\u00e4tt skulle tilldela djur en eller flera (grund)r\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p>De olika syns\u00e4tten och kategorierna som presenterats ovan har som huvudregel inga klara gr\u00e4nser, utom det s\u00e5 kallade abolitionistiska syns\u00e4ttet (The Abolitionist Approach to Animal Rights) som tydligt tar avspr\u00e5ng fr\u00e5n all anv\u00e4ndning av djur och ocks\u00e5 de \u00f6vriga syns\u00e4tten till skyddet av djur.\u00a0 I f\u00f6ljande bloggskrivelse kommer jag att diskutera hur det \u00e4r m\u00f6jligt och ocks\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt i framtiden att \u00e4ndra p\u00e5 lagstiftningens inneh\u00e5ll s\u00e5 att den blir h\u00e5llbar f\u00f6r oss alla \u2013 som givetvis betyder att v\u00e5ra m\u00e4nniskocentrerade moraluppfattningar och v\u00e5rt beteende som m\u00e4nniskor b\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndra.<\/p>\n<p>Usch d\u00e5, det l\u00e5ter ju jobbigt&#8230;<\/p>\n<p><em>Birgitta Wahlberg<br \/>\nPol.Dr. (off.r\u00e4tt), forskare<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Enligt artkategoriseringar \u00e4r djur inte m\u00e4nniskor, men m\u00e4nniskorna \u00e4r djur. Djurskyddslagstiftningens avsikt \u00e4r att skydda andra djur \u00e4n m\u00e4nniskor mot on\u00f6digt lidande, sm\u00e4rta och pl\u00e5ga samt att fr\u00e4mja djurens v\u00e4lbefinnande och en god behandling av djur. Lagstiftningen har med andra ord dels skyddande avsikter, dels v\u00e4lbefinnande fr\u00e4mjande. Likav\u00e4l \u00e4r det lagligt att till exempel kastrera [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":373,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148],"tags":[157,159,158],"class_list":["post-1150","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-wahlberg","tag-djur","tag-djurskydd","tag-djurskyddslagstiftning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1150","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/373"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1150"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1150\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1154,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1150\/revisions\/1154"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1150"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1150"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1150"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}