{"id":1169,"date":"2013-10-13T19:51:25","date_gmt":"2013-10-13T16:51:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1169"},"modified":"2013-10-13T19:51:25","modified_gmt":"2013-10-13T16:51:25","slug":"vargamat-eller-nya-svar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/10\/13\/vargamat-eller-nya-svar\/","title":{"rendered":"Vargamat eller nya svar?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>N\u00e4r jag satte mig p\u00e5 t\u00e5get mot Joensuu var jag lite r\u00e4dd att jag skulle matas till vargarna. Jag var inbjuden att h\u00e5lla f\u00f6redrag p\u00e5 det \u00e5rliga seminariet som arrangerades av det nationella doktorandprogrammet i teologi. \u00a0Temat var \u201dvad g\u00f6r teologi till teologi\u201d och jag skulle ber\u00f6ra det fr\u00e5n religionsvetenskapens perspektiv.<\/p>\n

M\u00e5nga ser ingen skillnad mellan religionsvetenskap och teologi, men sedan religionsvetenskapen v\u00e4xte fram och teologi etablerades inom universitetsv\u00e4rlden har de ofta best\u00e4mt \u201dvad som g\u00f6r dem till vad de \u00e4r\u201d genom att peka p\u00e5 varandra och skillnader mellan dem. D\u00e5 teologin innesl\u00f6ts i den moderna akademiska cirkeln i samband med att universitet i Berlin grundandes i b\u00f6rjan av 1800-talet var det ingen sj\u00e4lvklarhet. Inom ramen f\u00f6r samma tidsanda blev religionsvetenskapen p\u00e5 ett kontrasterade s\u00e4tt ett ”fritt” \u00e4mne som inte skulle begr\u00e4nsas av kyrklig auktoritet.<\/p>\n

Den h\u00e4r skillnaden \u00e4r fortfarande viktig. Religionsvetenskapens och teologins utg\u00e5ngspunkter och m\u00e5ls\u00e4ttningar \u00e4r olika. Min syn \u00e4r att teologi handlar om att f\u00f6rst\u00e5, f\u00f6rdjupa och utveckla den kristna traditionen med dess historiska och samtida utl\u00f6pare, medan religionsvetenskapen handlar om att f\u00f6rst\u00e5 olika religioner och religi\u00f6sa uttryck inom ramen f\u00f6r individers, kulturers och samh\u00e4llens liv. Religionsvetenskaplig kunskap kan ofta vara incitament eller material till samh\u00e4lls- och kulturutveckling, men det \u00e4r inte en fr\u00e5ga som faller direkt inom religionsvetenskapens dom\u00e4n eller styr den.<\/p>\n

En fr\u00e5ga som allt emellan\u00e5t fl\u00f6t upp till ytan under seminariet var ocks\u00e5 fr\u00e5gan om vilken relation den teologiska forskaren b\u00f6r ha till den kristna kyrkan eller traditionen, eller enkelt s\u00e4tt: skall han eller hon vara kristen? \u00c4r tro eller medlemskap i en kyrka en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r teologisk forskning? Med den fr\u00e5gan f\u00f6ljer ocks\u00e5 fr\u00e5gor om lojaliteter, v\u00e4rderingar, prioriteringar och gr\u00e4nsdragningar \u2013 dimensioner som religionsvetenskapen i ett tidigt skede bidrog till dess str\u00e4van att vara obunden.<\/p>\n

Hur den fr\u00e5gan om religionsvetenskap och teologi idag kan vara laddad m\u00e4rktes under seminariet genom de tv\u00e5 ryska doktoranderna som efter den enas presentation inte kunde slita sig fr\u00e5n varandra. De fastnade l\u00e4nge i en artig men tillspetsad debatt kring kyrklig respektive vetenskaplig forskning eftersom de fanns i olika l\u00e4ger. I Ryssland \u00e4r den h\u00e4r fr\u00e5gan mot bakgrunden av landets historia aktuell och sv\u00e5r p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n i Finland. V\u00e4rlden \u00f6ver ser man olika konstellationer. Samspelet mellan teologi och religionsvetenskap har tagit sig olika former p\u00e5 olika st\u00e4llen i v\u00e4rlden, men i allm\u00e4nhet har relationen alltid varit laddad med en viss sp\u00e4nning.<\/p>\n

Teologin har ofta kunnat legitimera sin centrala position med h\u00e4nvisning till den kultur- och samh\u00e4llskunskap som beh\u00f6vs, dvs. eftersom en stor del av folket i ett land tillh\u00f6r en viss religion \u00e4r det befogat att man har universitetsutbildning i anslutning till den religionen. Men, n\u00e4r m\u00e5nga l\u00e4nder blir b\u00e5de direkt och indirekt m\u00e5ngkulturella inneb\u00e4r det att man ser p\u00e5 kultur p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Kultur \u00e4r inte l\u00e4ngre en given gemenskap av v\u00e4rderingar, f\u00f6rest\u00e4llningar, praktiker etc. utan snarare ses kultur som ett delande av olika skilda identiteter – och diversitet \u00e4r det som f\u00f6renar.<\/p>\n

En f\u00f6rskjutning av hur man uppfattar kultur betyder naturligtvis att det \u00e4r en annan slags kunskap och f\u00f6rdjupning som universiteten skall b\u00e4ra ansvar f\u00f6r. Vidare, i de fall som teologi ges en framtr\u00e4dande roll betyder det inom ramen f\u00f6r ett s\u00e5dant syns\u00e4tt en problematiskt prioritering av en viss organisation.\u00a0P\u00e5 olika h\u00e5ll i samh\u00e4llet m\u00f6ter oss liknande diskussioner idag. Hur skall l\u00e4roplanen se ut? Vilket \u00e4r rundradiobolagets public service ansvar?<\/p>\n

N\u00e5ja, saken \u00e4r inte riktigt s\u00e5 enkelt. Teologi och religionsvetenskap har formats av och mot varandra, lite som tv\u00e5 syskon i en familj. Lyfter man blicken fr\u00e5n det h\u00e4r och inte l\u00e5ter sig f\u00f6rblindas av olikheten kan man se \u00e4ven ett tredje syskon, som ofta f\u00e5tt leva sitt eget liv utanf\u00f6r relationen mellan teologi och religionsvetenskap. Livs\u00e5sk\u00e5dningsvetenskap \u00e4r ett akademiskt undervisnings- och forskningsomr\u00e5de som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00f6verlappar b\u00e5de religionsvetenskap och teologi.<\/p>\n

Livs\u00e5sk\u00e5dningskunskap har i mycket haft en ateistisk eller sekularistisk f\u00f6rankring genom den roll som \u00e4mnet har haft i skolv\u00e4rlden, men en s\u00e5dan profil \u00e4r vetenskapligt sett konstgjord. Att granska m\u00e4nniskors livssyn eller livs\u00e5sk\u00e5dning utan att beakta religion \u00e4r meningsl\u00f6st idag. \u00c4ven om sekularisering i viss mening tilltar och kommer att g\u00f6ra s\u00e5 \u00e4ven fram\u00f6ver, s\u00e5 tilltar ocks\u00e5 religion i olika former. De utesluter inte varandra. B\u00e5de religionsvetenskap och teologi inbegriper fr\u00e5gan \u201dhur ser m\u00e4nniskor p\u00e5 och f\u00f6rh\u00e5ller sig till v\u00e4rlden?\u201d.\u00a0 Inom b\u00e5da omr\u00e5dena har man d\u00e4rtill forskat i livs\u00e5sk\u00e5dningar och i Skandinavien har det h\u00e4r ocks\u00e5 varit en stark forskningstradition.<\/p>\n

Det blir allt viktigare att ta st\u00e4llning till hur man hanterar de h\u00e4r \u00e4mnena inom universitetsv\u00e4rlden. Det \u00e4r ingen l\u00e4tt fr\u00e5ga, men det \u00e4r tydligt att det inte \u00e4r motiverat att skapa enkla l\u00f6sningar eller uppr\u00e4tth\u00e5lla skarpa gr\u00e4nser och distinktioner p\u00e5 det s\u00e4tt som tidigare ibland varit fallet. Den centrala fr\u00e5gan som man m\u00e5ste st\u00e4lla \u00e4r vilken utg\u00e5ngspunkt som \u00e4r meningsfull mot bakgrunden av dagens samh\u00e4lle och kultur \u2013 och med beaktande av de individuella liv som skapas inom dessa sammanhang.\u00a0Det h\u00e4r \u00e4r onekligen en fr\u00e5ga som man besvarar annorlunda i dag \u00e4n f\u00f6r 200 \u00e5r sedan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r jag satte mig p\u00e5 t\u00e5get mot Joensuu var jag lite r\u00e4dd att jag skulle matas till vargarna. Jag var inbjuden att h\u00e5lla f\u00f6redrag p\u00e5 det \u00e5rliga seminariet som arrangerades av det nationella doktorandprogrammet i teologi. \u00a0Temat var \u201dvad g\u00f6r teologi till teologi\u201d och jag skulle ber\u00f6ra det fr\u00e5n religionsvetenskapens perspektiv. M\u00e5nga ser ingen skillnad […]<\/p>\n","protected":false},"author":98,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-1169","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nynas"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1169","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/98"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1169"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1169\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1192,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1169\/revisions\/1192"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1169"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1169"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1169"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}