{"id":1203,"date":"2013-10-27T20:33:14","date_gmt":"2013-10-27T17:33:14","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1203"},"modified":"2013-10-28T09:48:15","modified_gmt":"2013-10-28T06:48:15","slug":"mamma-mia-har-vi-rad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/10\/27\/mamma-mia-har-vi-rad\/","title":{"rendered":"Mamma mia – har vi r\u00e5d?"},"content":{"rendered":"

\"BloggillustrationMin italienska medarbetare och doktorand flyttade med sin finlandsvenske make och sina barn till Sverige. Som vanligt, var det igen dags att g\u00e5 till en supermarket och g\u00f6ra veckans uppk\u00f6p. Barn i en supermarket \u00e4r kr\u00e4vande och kvalitetsmedvetna konsumenter, som kommer med (legitima?) anspr\u00e5k p\u00e5 matvaror och s\u00f6tsaker och choklad och spel och leksaker som borde k\u00f6pas. F\u00f6r\u00e4ldrarna bromsar och v\u00e4grar. Slutresultatet blir skrik och t\u00e5rar. Du m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5, att vi m\u00e5ste vara sparsamma, vi har helt enkelt inte r\u00e5d med att k\u00f6pa alla dessa grejer \u00e5t dig just nu, undervisade min kollega sin dotter. Situationen lugnade ner denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra veckor kom h\u00e4mndaktionen. Familjen var igen i supermarket och nu hade det verkligen handlats mycket: matvaror, tv\u00e4ttpulver, hush\u00e5llspapper \u2013 en stor h\u00f6g l\u00e5g p\u00e5 bandet vid kassan. Just innan betalningen skulle inledas \u2013 visakortet gled in i maskinen \u2013 fr\u00e5gade dottern h\u00f6gljutt (hon har \u00e4rvt sin mammas r\u00f6st): har vi verkligen r\u00e5d med allt detta?! Mamma mia, min kollega packade allt ihop s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt och sprang ut ur aff\u00e4ren.<\/p>\n

Har vi r\u00e5d? Denna fr\u00e5ga fick jag h\u00f6ra f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan p\u00e5 ett m\u00f6te i Tammerfors. Fr\u00e5gan st\u00e4lldes av en professor vid Tammerfors tekniska universitet. Nej, nej, det ber\u00f6rde inte alls resurser till forskning och undervisning i teknologi, som man kunde f\u00f6rst gissa. Kollegan talade h\u00e5nfullt om att det torde finnas hela tv\u00e5 (!) professorsbefattningar i italienska spr\u00e5ket i Finland. Jag kunde informera honom att en befattning finns vid Turun yliopisto, professor Luigi de Anna, en italienare som har blivit en stor aboensisk kulturpersonlighet. Jag f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 f\u00f6rklara honom att det \u00e4r en helt annan sak att prata \u2013 \u00e4ven i viss m\u00e5n skriva – ett fr\u00e4mmande spr\u00e5k p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4n att studera det som huvud- eller bi\u00e4mne: d\u00e5 \u00e4r m\u00e5let att verkligen bem\u00e4stra spr\u00e5ket p\u00e5 riktigt, s\u00e5 att man kan tala, skriva, \u00f6vers\u00e4tta, tolka, undervisa, felfritt. Kurser p\u00e5 Arbis eller p\u00e5 universitetens spr\u00e5kcentraler kan inte ge denna f\u00e4rdighet. Jag ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om mina kolleger som hade jobbat \u00e5ratal i Italien som ingenj\u00f6rer; det f\u00f6rsta de gjorde var att de l\u00e4rde sig landets spr\u00e5k. Jag betonade \u00e4ven det v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturarvets betydelse f\u00f6r Finland samt faktumet att Italien \u2013 trots mafia och Berlusconi \u2013 h\u00f6r till de st\u00f6rsta ekonomierna inom EU och \u00e4r definitivt ett mycket inflytelserikt EU-land.<\/p>\n

Min tammerforsiska kollega gav inte upp. Har vi verkligen r\u00e5d med detta, upprepade han. Jag blev s\u00e5 f\u00f6rbannad att jag t\u00e4nkte omedelbart l\u00e4mna m\u00f6tet och ta t\u00e5get till \u00c5bo. Jag stannade dock kvar, som gammaldags tj\u00e4nsteman, eftersom jag var \u00c5bo Akademis officiella representant. Jag hoppas att incidenten inte \u00e5terspeglar en grundl\u00e4ggande skillnad mellan \u00c5bo och Tammerfors…<\/p>\n

I detta exempel representerar italienskan den \u00e4mnesgrupp, som ofta kallas \u2019sm\u00e5 \u00e4mnen\u2019 i finl\u00e4ndsk universitetsdiskussion. Om n\u00e5gonting \u00e4r litet, s\u00e5 kan det avlivas, utan n\u00e5gra som helst allvarligare konsekvenser, tycks en del politiker \u2013 och tyv\u00e4rr \u00e4ven kolleger \u2013 resonera. Hela tankeg\u00e5ngen \u00e4r ytterst farlig: t\u00e4nk om vi b\u00f6rjar expandera denna filosofi; d\u00e5 \u00e4r \u00e4ven sm\u00e5 spr\u00e5k, sm\u00e5 folkgrupper, sm\u00e5 nationer \u00f6verfl\u00f6diga och borde i n\u00e5got tidsperspektiv f\u00f6rsvinna.<\/p>\n

\u00c5bo Akademi har flera s.k. sm\u00e5 \u00e4mnen vilket delvis beror p\u00e5 universitetets s\u00e4rart. Enligt universitetslagen ska Akademin s\u00e4rskilt tillgodose den svenskspr\u00e5kiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tv\u00e5spr\u00e5kighet. Detta \u00e4r en stor utmaning i en tid som pr\u00e4glas av krympande resurser och brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else om den h\u00f6gsta utbildningens och forskningens roll i samh\u00e4llet. Den enkla l\u00f6sningen \u00e4r att man fryser ned professorsbefattningen d\u00e5 personen g\u00e5r i pension och anst\u00e4ller n\u00e5gon som tillf\u00e4llig forskningsledare, lektor eller universitetsl\u00e4rare. Denna metod \u00e4r perspektivl\u00f6s: om \u00e4mnet inte har en professor, s\u00e5 degraderas det snabbt; det blir sv\u00e5rt eller t.o.m. om\u00f6jligt att avl\u00e4gga magistersexamen i \u00e4mnet och doktorsexamina blir helt uteslutna. Projektfinansieringen krymper, eftersom det \u00e4r ytterst sv\u00e5rt att f\u00e5 projektfinansiering utan en professorsbefattning i \u00e4mnet. I det l\u00e5nga loppet blir den \u2019billigare\u2019 l\u00f6sningen mycket dyr, eftersom \u00e4mnets produktivitet rasar och en ned\u00e5tg\u00e5ende spiral skapas.<\/p>\n

Universitetets ekonomi beror i h\u00f6gsta grad p\u00e5 avlagda examina, och s\u00e5 kommer det att bli \u00e4ven i framtiden, med allra h\u00f6gsta sannolikhet. Samtidigt \u00e4r det klart, att vissa \u00e4mnen vid \u00c5bo Akademi \u2013 och \u00e4ven vid rikets \u00f6vriga klassiska universitet \u2013 f\u00f6rblir sm\u00e5, men de kan \u00e4nd\u00e5 vara strategiskt ytterst viktiga. Vi m\u00e5ste ha h\u00f6gkvalificerade experter p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k, vi beh\u00f6ver m\u00e4nniskor som k\u00e4nner till hur kulturer i olika delar av v\u00e4rlden fungerar \u2013 i Mellan\u00f6stern, Kina, Latinamerika, Afrika. Vi beh\u00f6ver och vi ska ha r\u00e5d med alla slags experter, fr\u00e5n slavisk kyrkomusik till sydamerikanska matvanor. Ungdomens spr\u00e5kkunskaper har utarmats p\u00e5 ett alarmerande s\u00e4tt, fr\u00e4mst p.g.a. den olyckliga studentexamensreformen som Vanhanens regering drev genom: n\u00e4stan allt blev frivilligt i studentexamen, och d\u00e5 lider \u00e4mnen som kr\u00e4ver l\u00e5ngvariga anstr\u00e4ngningar. Det \u00e4r inte enbart fr\u00e5ga om kulturella v\u00e4rden per se utan rena praktiska behov: ett finl\u00e4ndskt f\u00f6retag som agerar i Sankt Petersburg, m\u00e5ste ha tillg\u00e5ng till finl\u00e4ndska personer som beh\u00e4rskar ryska fullst\u00e4ndigt.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 oundvikligt, att vissa grundl\u00e4ggande matematisk-naturvetenskapliga \u00e4mnen vid m\u00e5nga universitet \u00e4r relativt sm\u00e5 till volymen, dock \u00e4r deras existens en absolut n\u00f6dv\u00e4ndighet. En forts\u00e4tt existens av matematik, fysik, kemi, \u00e4ven teoretisk fysik och teoretisk kemi m\u00e5ste kunna garanteras. Dessa \u00e4mnen har ett egenv\u00e4rde, och de \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r framg\u00e5ngar p\u00e5 till\u00e4mpade omr\u00e5den. Med bristf\u00e4lliga kunskaper i matematik, fysik och kemi \u00e4r en kemiingenj\u00f6r en chim\u00e4r, utan gedigna kunskaper i kemi \u00e4r en farmaceut rentav farlig och en biokemist handikappad. \u00c5bo Akademi har i m\u00e5nga avseenden varit f\u00f6reg\u00e5ngare i v\u00e5rt land; Akademin var framsynt och etablerade en professur i kvantkemi p\u00e5 70-talet \u2013 i dagens v\u00e4rld kr\u00e4ver n\u00e4stan varje seri\u00f6s kemiforskning ett kvantkemiskt inslag i form av molekylmodellering. Vi ska ha en professur i teoretiskt riktad kemi \u00e4ven i framtiden vid Akademin.<\/p>\n

Statliga medel till universitet delas enligt en f\u00f6rdelningsnyckel, men universitetet \u00e4r inte bundet att slaviskt f\u00f6lja detta m\u00f6nster i sin interna budget. Det \u00e4r fortfarande till\u00e5tet att till\u00e4mpa egna principer, det \u00e4r till\u00e5tet att t\u00e4nka med egen hj\u00e4rna. Den ekonomiska politiken \u00e4r en utmaning f\u00f6r alla universitetsstyrelser i v\u00e5rt land. Vi beh\u00f6ver kreativt och f\u00f6rdomsfritt t\u00e4nkande, ist\u00e4llet f\u00f6r schablonm\u00e4ssiga nedsk\u00e4rningar, expanderande administrativa procedurer och polisi\u00e4r \u00f6vervakning. Vi kan inte alltid skylla p\u00e5 utomst\u00e5ende (l\u00e4s: statsmakten); under de senaste tio \u00e5ren har massor av extra procedurer inf\u00f6rts p\u00e5 universitetets eget initiativ: resetillst\u00e5nd, betygsn\u00e4mnder, plagiatgranskning… Listan \u00e4r l\u00e5ng \u2013 90-talet var ett h\u00e4rligt \u00e5rtionde ur professorns synvinkel j\u00e4mf\u00f6rt med dagens vardag. L\u00f6sningen kan inte vara att vi anst\u00e4ller mera administrativ personal f\u00f6r att \u2019hj\u00e4lpa\u2019 professorer och andra l\u00e4rare, f\u00f6r dessa procedurer kr\u00e4ver sakkunskap i sj\u00e4lva substansen och kan sv\u00e5rligen delegeras. I st\u00e4llet borde vi g\u00e5 genom alla v\u00e5ra procedurer och v\u00e5ga f\u00f6renkla och slopa en del av dem.<\/p>\n

\u00c5bo Akademis styrelseval n\u00e4rmar sig \u2013 vi ska r\u00f6sta p\u00e5 kandidater som kan och v\u00e5gar t\u00e4nka med egen hj\u00e4rna. Mamma mia \u2013 har vi r\u00e5d med detta? \u2013 En av de h\u00e4rligaste filmer jag har sett \u00e4r Lone Scherfigs danska m\u00e4starverk \u2019Italiensk for begyndere\u2019.<\/p>\n

Tapio Salmi
\nAkademiprofessor<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Min italienska medarbetare och doktorand flyttade med sin finlandsvenske make och sina barn till Sverige. Som vanligt, var det igen dags att g\u00e5 till en supermarket och g\u00f6ra veckans uppk\u00f6p. Barn i en supermarket \u00e4r kr\u00e4vande och kvalitetsmedvetna konsumenter, som kommer med (legitima?) anspr\u00e5k p\u00e5 matvaror och s\u00f6tsaker och choklad och spel och leksaker som […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-1203","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1203","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1203"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1203\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1208,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1203\/revisions\/1208"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1203"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1203"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1203"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}