{"id":126,"date":"2011-10-10T08:52:19","date_gmt":"2011-10-10T05:52:19","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=126"},"modified":"2011-10-17T10:28:06","modified_gmt":"2011-10-17T07:28:06","slug":"ne-sutor-supra-crepidam","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/10\/10\/ne-sutor-supra-crepidam\/","title":{"rendered":"Ne sutor supra crepidam"},"content":{"rendered":"

\"OlavNe sutor supra crepidam.<\/em><\/strong> \u2013 Skomakare, inte ovanf\u00f6r sandalen! Ursprung till ordspr\u00e5ket; ”Skomakare bliv vid din l\u00e4st” (Wikipedia).<\/p>\n

Vi vet det alla. F\u00f6r att kunna l\u00f6sa stora utmaningar r\u00e4cker det inte med att en enskild vetenskapsgren tar itu med dem. Det talas vackert om tv\u00e4rvetenskap och tv\u00e4rvetenskapliga konsortier d\u00e4r kompletterande kompetens ger mera utt\u00f6mmande l\u00f6sningar \u00e4r vad en enskild vetenskap klarar av. Om vi t\u00e4nker p\u00e5 megatrender som urbanisering, n\u00e4rings- och energitillg\u00e5ngar till en raskt \u00f6kande befolkning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, globar nedsmuttsning och en h\u00e5llbar utvinning av jordklotets begr\u00e4nsade resurser, s\u00e5 blir alla vetenskapsfack s\u00e5 sm\u00e5, s\u00e5 sm\u00e5. Alla beh\u00f6vs med f\u00f6r att ta sig an jordklotets \u00f6desfr\u00e5gor. Visst \u00e4r det gulligt n\u00e4r v\u00e4rldens ledare h\u00e5ller t\u00e5rdrypande tal \u00a0i FN:s generalf\u00f6rsamling, eller p\u00e5 internationella milj\u00f6m\u00f6ten (som \u00e4nd\u00e5 bojkottas av vissa l\u00e4nder) och bedyrar bot och b\u00e4ttring. Men s\u00e5 l\u00e4nge de \u00e4r bakbundna av politik och ekonomi, s\u00e5 h\u00e4nder det inte s\u00e5 mycket.<\/p>\n

Men hur \u00e4r det i praktiken, h\u00e4r nere p\u00e5 verkstadsgolvet d\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker hitta l\u00f6sningar p\u00e5 vissa globala problem. Jo, vi har skapat tv\u00e4rvetenskapliga konsortier som tillsamman utg\u00f6r en breddad kompetens. Studenter jobbar ivrigt med studiearbeten och har handledning fr\u00e5n flera olika enheter. Doktoranderna skriver uppsatser och professorerna och de \u00e4ldre forskarna f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 allt det nya i kr\u00e5ks\u00e5ngen \u2013 vi \u00e4r ju skolade till ett tunnelseende i byggandet av v\u00e5ra egna elfenbenstorn.<\/p>\n

Men, allt \u00e4r inte problemfritt. F\u00f6r att f\u00e5 tv\u00e4rvetenskaplig forskning att fungera beh\u00f6vs det universitet, akademier och vetenskapliga f\u00f6rlag som fungerar p\u00e5 forskningens villkor och inte p\u00e5 Homo Economicus villkor.<\/p>\n

Vi b\u00f6rjar med handledning. Tidigare var det sj\u00e4lvklart att studenter fick handledning vid andra enheter \u2013 inte l\u00e4ngre. F\u00f6rst skall utredas vem som skall f\u00e5 den ekonomiska nyttan d\u00e5 kandidat- eller magistersarbetet \u00e4r avklarat. Jag har en doktorand som ursprungligen \u00e4r materialfysiker vid \u00c5bo universitet. Avsikten var att efter disputationen skulle enheten p\u00e5 universitetet och enheten vid Akademin dela p\u00e5 pengarna som dr-avhandlingen skulle generera. Men icke sa Nicke. S\u00e5nt g\u00e5r inte an i Finland. Samarbete \u00f6ver universitetsgr\u00e4nserna, ja, men g\u00f6r nu det inte s\u00e5 sv\u00e5rt som att forskarstuderanden skall ha handledare och utnyttja flera universitets laboratorier. Summa sumarum, doktoranden m\u00e5ste v\u00e4lja universitet.<\/p>\n

Att publicera tv\u00e4rvetenskap \u00e4r ocks\u00e5 problematiskt. Ett manuskript skrevs ihop av forskare fr\u00e5n olika enheter best\u00e5ende av Geologi och mineralogi (\u00c5A), Materialvetenskap (\u00c5U), Anl\u00e4ggnings och systemteknik (\u00c5A), Thermodynamic and Transport Phenomena Universidad Sim\u00f3n Bol\u00edvar, Caracas, Venezuela. Uppsatsen behandlar uppl\u00f6sning av kalksten i ett processkemiskt sammanhang (desulfurisering av r\u00f6kgaser). Teamet bestod av f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let\u00a0 kompletterande kompetenser. Vad h\u00e4nde? Jo, manuskriptet b\u00f6rjade resa runt mellan olika journaler. I ingenj\u00f6rs- och fysikertidskrifter fanns det f\u00f6r mycket geologi i manuskriptet. Tidskrifter i till\u00e4mpad geologi ans\u00e5g det finnas f\u00f6r mycket fysik och teknik och f\u00f6r lite geologi. Alla tidskrifter tackade artigt f\u00f6r initiativet, men s\u00e5g sig inte vara r\u00e4tt forum f\u00f6r manuskriptet. Till slut, n\u00e4r doktoranderna redan hunnit bli ordentligt oroliga, tog sig Surface and Interface studies<\/em> (Wiley) emot manuskriptet och efter normal granskning accepterades manuskriptet f\u00f6r publicering.<\/p>\n

Vad borde jag ha gjort f\u00f6r saken? Bett forskarna splitta upp resultaten i bitar som motsvarar endast och enbart deras \u00e4mnes kompetens och publicera snuttifierade osammanh\u00e4ngande uppsatser i respektive \u00e4mnens journaler? Allt f\u00f6r att de vetenskapliga f\u00f6rlagen inte skall beh\u00f6va anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att komma bort fr\u00e5n tunnelseendet.<\/p>\n

Det h\u00e4r sitter djupt i v\u00e5rt samh\u00e4lle och n\u00e5gon \u00e4ndring kan jag inte se p\u00e5 n\u00e5gra generationer i alla fall. V\u00e5r skola \u00e4r en stark garant f\u00f6r att folket skall undvika att t\u00e4nka tv\u00e4rvetenskapligt. Skol\u00e4mnen definieras som matematik, historia, biologi, fysik, kemi, olika spr\u00e5k etc. Det handlar allts\u00e5 inte om probleml\u00f6sning d\u00e4r all kompetens beh\u00f6vs, utan att s\u00e4tta in elever i olika genrer.<\/p>\n

Astrobiologi, s\u00f6kandet efter liv p\u00e5 exoplaneter, \u00e4r ett underbart undantag i tunnelseendet. F\u00f6r att f\u00e5 en bild av vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att liv skall bildas och utvecklas i kosmos beh\u00f6vs en massa \u00e4mnen. Astronomi, geologi, kemi, biologi, biokemi, matematik, meteorologi mfl. H\u00e4r ser jag en verklig \u00f6ppning f\u00f6r tv\u00e4rvetenskaplig forskning. Tack f\u00f6r det NASA.<\/p>\n

Till slut hur man enkelt kan se p\u00e5 ett problem ur tv\u00e5 vetenskapsgenrer. I min skola fanns en \u00a0en l\u00e4rare i naturvetenskap som s\u00e5g lite l\u00e4ngre. P\u00e5 fr\u00e5gan vad som \u00e4r skillnaden mellan fysik och kemi svarade han: Jag tar och sl\u00e4nger ut dig genom f\u00f6nstret. Medan du flyger \u00e4r det fysik, men n\u00e4r du landar blir det kemi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ne sutor supra crepidam. \u2013 Skomakare, inte ovanf\u00f6r sandalen! Ursprung till ordspr\u00e5ket; ”Skomakare bliv vid din l\u00e4st” (Wikipedia). Vi vet det alla. F\u00f6r att kunna l\u00f6sa stora utmaningar r\u00e4cker det inte med att en enskild vetenskapsgren tar itu med dem. Det talas vackert om tv\u00e4rvetenskap och tv\u00e4rvetenskapliga konsortier d\u00e4r kompletterande kompetens ger mera utt\u00f6mmande l\u00f6sningar […]<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[12],"class_list":["post-126","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eklund","tag-tvarvetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=126"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":129,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126\/revisions\/129"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=126"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=126"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=126"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}