![\"Johanna](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Mattila.jpg\" "\\"Mattila\\"")
Mat och matlagning intresserar m\u00e5nga av oss. Det finns otaliga tv-program d\u00e4r maten p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt \u00e4r i fokus. Endera f\u00e5r vi nya recept eller s\u00e5 f\u00f6ljer vi glada amat\u00f6rer och proffskockar som t\u00e4vlar mot varandra i matlagningens finaste konst eller alternativt blir utsk\u00e4lda av ilskna stj\u00e4rnkockar p\u00e5 sina restauranger.<\/p>\n
Ocks\u00e5 olika dietprogram \u00e4r popul\u00e4ra, och ett v\u00e4xande antal m\u00e4nniskor \u00e4r mycket medvetna om \u2013 till och med fixerade av- matens n\u00e4ringssammans\u00e4ttning och andra h\u00e4lsoaspekter. N\u00e5gra av de popul\u00e4raste dietalternativen understryker behovet av proteiner som n\u00e4ringsk\u00e4lla. Och det facto<\/i> har finl\u00e4ndarnas k\u00f6ttkonsumtion tredubblats p\u00e5 60 \u00e5r; idag \u00e4ter en medelm\u00e4nniska n\u00e4stan 80 kg k\u00f6tt per \u00e5r. Som motvikt till den h\u00e4r trenden rekommenderar de nyaste nordiska n\u00e4ringsrekommendationerna fr\u00e5n h\u00f6sten 2013 att konsumtionen av r\u00f6tt k\u00f6tt inte skall \u00f6verskrida 300 g per vecka, d.v.s. ca 16 kg per \u00e5r.<\/p>\n
Matproduktion och speciellt djuruppf\u00f6dning inneb\u00e4r \u00e4ven m\u00e4rkbara milj\u00f6effekter och ger upphov till etiska fr\u00e5gor, vilka f\u00f6r dagens medvetna konsumenter blir allt viktigare. Produktion av proteinhaltig mat inneb\u00e4r oftast att n\u00e5nting av djurriket skall inkluderas \u00e4ven om m\u00e5nga baljv\u00e4xter ocks\u00e5 \u00e4r goda proteink\u00e4llor. Nyheterna under f\u00f6rra h\u00f6sten inneh\u00f6ll en hel del intressanta id\u00e9er om potentiella produktionss\u00e4tt av animaliska produkter f\u00f6r konsumenter som vill ha b\u00e5de etiskt och milj\u00f6m\u00e4ssigt goda alternativ f\u00f6r produktion av proteiner. Syntetiskt k\u00f6tt producerat av stamceller och odling av olika insekter presenterades som framtidens viktiga(ste) proteink\u00e4llor.<\/p>\n
Ingetdera av alternativen har gett upphov till stora gl\u00e4djerop utan b\u00e5da verkar vara mindre aptitretande, \u00e5tminstone hos finl\u00e4ndare och andra europ\u00e9er. Insekt\u00e4tande \u00e4r vanligt p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden, och dessutom skulle produktionen vara r\u00e4tt billig redan idag. Det kan dock vara sv\u00e5rt att lancera detta alternativ till v\u00e4sterl\u00e4ndska m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av kulturhistoriska sk\u00e4l, eftersom vi i allm\u00e4nhet tycker att insekter \u00e4r smutsiga och rent av \u00e4ckliga. Syntetiskt k\u00f6tt \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge sv\u00e5rt att producera, s\u00e5 det tar v\u00e4l n\u00e5gra \u00e5r innan massproduktion \u00e4r ens tekniskt m\u00f6jligt. Priset p\u00e5 den f\u00f6rsta hamburgaren, 250 000 \u20ac f\u00f6r 150 g k\u00f6tt, som tillverkades i h\u00f6stas \u00f6verstiger l\u00e5ngt medelm\u00e4nniskans likviditet.<\/p>\n
Fisk \u00e4r ju ocks\u00e5 ett bra alternativ som proteink\u00e4lla. Dessutom anses fisken p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt vara h\u00e4lsosammare att \u00e4ta \u00e4n k\u00f6ttet. Tyv\u00e4rr har vi redan exploaterat v\u00e4rdshaven r\u00e4tt tomma p\u00e5 matduglig fisk; \u00f6ver 50 % fiskstammarna \u00e4r kraftigt p\u00e5verkade om inte helt utfiskade. Fisk kan f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 odlas, och i brist p\u00e5 vildfisk v\u00e4xer odlingvolymen konstant p\u00e5 alla h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Enligt en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken kommer \u00f6ver 50 % av matfisk att komma fr\u00e5n odlingarna \u00e5r 2030. Odling av fisk orsakar tyv\u00e4rr oftast stora milj\u00f6p\u00e5verkningar bl.a. i form av \u00f6kad eutrofiering, spridning av sjukdomar och utarmning av genpoolen hos vildfisk. Att \u00e4ta milj\u00f6m\u00e4ssigt och etiskt r\u00e4tt \u00e4r inte l\u00e4tt i dagens v\u00e4rld.<\/p>\n
Fiskodling i \u00f6ppna kassar i havet \u00e4r som att ha en grisfarm i \u00f6ppet vatten. Det finns ingen reell m\u00f6jlighet att f\u00e5nga upp n\u00e4rsalter fr\u00e5n avf\u00f6ring eller \u00f6verlopps mat som fisken inte \u00e4ter upp. Odling av fisk i bass\u00e4nger p\u00e5 land skulle ge en m\u00f6jlighet att leda vattnet genom att reningsverk och p\u00e5 det viset f\u00e5nga upp st\u00f6rsta delen av n\u00e4rsalterna innan de sprids ut till havet. D\u00e5 kan man ocks\u00e5 minska p\u00e5 risken p\u00e5 rymlingar fr\u00e5n odlingen. Problemet har varit och \u00e4r att priset p\u00e5 fisken som l\u00e4tt stiger upp till h\u00f6jderna p\u00e5 grund av dyr teknik och sm\u00e5 odlingsm\u00e4ngder j\u00e4mf\u00f6rt med kassodlad fisk. Under de senare \u00e5ren har dock en ny teknik med recirkulation av vatten och n\u00e4stan slutna system kommit till marknaden. Den h\u00e4r tekniken \u00e4r komplicerad men verkar lovande, \u00e4ven om ingen av de existerande matfiskodlingarna \u00e4nnu \u00e4r vinstbringande.<\/p>\n
En recirkulationsodling av regnb\u00e5ge planeras f\u00f6r fullt p\u00e5 \u00c5land. Den nya odlingen planeras att producera ca 3 000 ton fisk per \u00e5r, vilket skulle n\u00e4stan f\u00f6rdubbla den nuvarande produktionen p\u00e5 dryga 4 000 ton fisk i kassodlingar. Investerarna planerar att ha odlingen i g\u00e5ng redan \u00e5r 2015. Tidtabellen verkar r\u00e4tt optimistisk, men kanske h\u00e4r \u00e4nd\u00e5 finns ett alternativ till etisk och milj\u00f6m\u00e4ssigt bra alternativ produktion av proteiner \u00e4ven i v\u00e5ra havsomr\u00e5den. Recirkulationsodlingar kan n\u00e4mligen med f\u00f6rdel kombineras med olika v\u00e4xtodlingar och tillverkning av biogas. L\u00e5ter inte en energim\u00e4ssigt sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande fiskodling med minimala n\u00e4ringsutsl\u00e4pp mycket lockande? H\u00e4lsosamma fiskproteiner och som efterr\u00e4tt inhemska jordgubbar fr\u00e5n odlingens v\u00e4xthus som g\u00f6dslas av odlingsvattnet och drivs med egenproducerad biogas. En ouppfylld dr\u00f6m \u00e4nnu idag, men kanske verklighet inom 10 \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mat och matlagning intresserar m\u00e5nga av oss. Det finns otaliga tv-program d\u00e4r maten p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt \u00e4r i fokus. Endera f\u00e5r vi nya recept eller s\u00e5 f\u00f6ljer vi glada amat\u00f6rer och proffskockar som t\u00e4vlar mot varandra i matlagningens finaste konst eller alternativt blir utsk\u00e4lda av ilskna stj\u00e4rnkockar p\u00e5 sina restauranger. Ocks\u00e5 olika dietprogram […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[174,161,173],"class_list":["post-1331","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-fiskodling","tag-hallbarhet","tag-matproduktion"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1331","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1331"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1331\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1336,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1331\/revisions\/1336"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1331"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1331"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1331"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}