{"id":1338,"date":"2014-02-25T14:30:49","date_gmt":"2014-02-25T11:30:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1338"},"modified":"2014-02-25T16:38:49","modified_gmt":"2014-02-25T13:38:49","slug":"sparandets-olidliga-svarighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/02\/25\/sparandets-olidliga-svarighet\/","title":{"rendered":"Sparandets olidliga sv\u00e5righet"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1226\" alt=\"Christer Lindholm\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/1073933014.jpg\" width=\"168\" height=\"240\" \/>Hur mycket och framf\u00f6r allt hur snabbt staten borde strama \u00e5t de offentliga finanserna har under den senaste tiden varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en livlig debatt, inte bara mellan regering och opposition utan i minst lika h\u00f6g grad inom regeringen. Enligt Finansministeriets tj\u00e4nstem\u00e4n kr\u00e4vs det ytterligare tre miljarder euro i skatteh\u00f6jningar och nedsk\u00e4rningar f\u00f6r att uppfylla regeringsprogrammets l\u00f6fte om att stoppa \u00f6kningen av den offentliga uppl\u00e5ningen. Att det h\u00e4r \u00e4r mycket pengar, i synnerhet med beaktande av att det bara \u00e5terst\u00e5r drygt ett \u00e5r av den sittande regeringens mandatperiod, kan vi s\u00e4kert alla vara \u00f6verens om. F\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre uppfattning av hur betydande belopp det egentligen handlar om kan det \u00e4nd\u00e5 vara bra att ha n\u00e5got att j\u00e4mf\u00f6ra med.<\/p>\n<p>Tre miljarder euro \u00e4r n\u00e4stan exakt lika mycket som samfundsskatten inbringade i fjol, och mer \u00e4n 35 procent av de sammanlagda int\u00e4kterna fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4rvs- och kapitalinkomstskatten. Det \u00e4r ocks\u00e5 ungef\u00e4r 300 miljoner euro mer \u00e4n statens utgifter f\u00f6r h\u00f6gskoleundervisning och -forskning i fjol, och hela 600 miljoner euro mer \u00e4n Finlands f\u00f6rsvarsbudget. Inte precis sm\u00e5potatis, allts\u00e5.<\/p>\n<p>Om vi forts\u00e4tter j\u00e4mf\u00f6relsen kan vi ocks\u00e5 snabbt konstatera att det inte f\u00f6rsl\u00e5r s\u00e4rskilt l\u00e5ngt att, som framf\u00f6r allt Sannfinl\u00e4ndarna f\u00f6respr\u00e5kar i tid och otid, sk\u00e4ra ner p\u00e5 det internationella utvecklingsbist\u00e5ndet. I fjol\u00e5rets budget uppgick anslagen f\u00f6r internationellt utvecklingbist\u00e5nd till 960 miljoner euro, och i \u00e5rets budget har de redan bantats ned med dryga 50 miljoner. \u00c4ven om vi upph\u00f6rde med v\u00e5rt (i j\u00e4mf\u00f6relse med \u00f6vriga nordiska l\u00e4nder skamligt njugga) utvecklingsbist\u00e5nd helt och h\u00e5llet skulle det s\u00e5ledes t\u00e4cka mindre \u00e4n en tredjedel av det belopp som kr\u00e4vs f\u00f6r att bryta den offentliga skulds\u00e4ttningen.<\/p>\n<p>Att balansera de offentliga finanserna med tre miljarder euro p\u00e5 drygt ett \u00e5r skulle med andra ord vara en utmaning \u00e4ven under gynnsammare ekonomiska omst\u00e4ndigheter. I den ovanligt seglivade recession den finl\u00e4ndska ekonomin befinner sig i just nu skulle en \u00e5tstramning av den h\u00e4r kalibern ob\u00f6nh\u00f6rligt kv\u00e4va de svaga ansatser till ekonomisk tillv\u00e4xt som \u00e4nnu finns. I motsats till vad \u00e5tstramningsivrare i god thatcheristisk anda brukar h\u00e4vda kan den offentliga ekonomin n\u00e4mligen inte sk\u00f6tas enligt samma principer som en enskild individ eller familj sk\u00f6ter sin privata ekonomi. D\u00e5 en enskild familj drar \u00e5t sv\u00e5ngremmen f\u00f6r att f\u00e5 sin privatekonomi i balans p\u00e5verkar det n\u00e4mligen bara familjen i fr\u00e5ga, men d\u00e5 staten g\u00f6r samma sak p\u00e5verkar det totalefterfr\u00e5gan i hela samh\u00e4llsekonomin. Om ekonomin redan fr\u00e5n tidigare befinner sig i recession \u00e4r risken stor f\u00f6r att det uppst\u00e5r en ond cirkel, d\u00e4r \u00e5tstramningen leder till minskad produktion och h\u00f6gre arbetsl\u00f6shet, vilket i sin tur inneb\u00e4r minskade skatteint\u00e4kter f\u00f6r staten. Vilket skapar ett behov av \u00e4nnu mer \u00e5tstramning, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n<p>Och om nu n\u00e5gon tror att det ovanst\u00e5ende resonemanget \u00e4r ren och sk\u00e4r teori kan hen ju alltid fr\u00e5ga irl\u00e4ndarna. \u00c4nnu \u00e5r 2008 hade Irland en offentlig skuld p\u00e5 dryga 20 procent av bnp, en av de l\u00e4gsta i hela euroomr\u00e5det. I dag, efter mer \u00e4n tre \u00e5r av j\u00e4rnh\u00e5rd \u00e5tstramning, ligger den irl\u00e4ndska offentliga skulden p\u00e5 120 procent av bnp! Om kommissionens viceordf\u00f6rande Olli Rehn tycker att det h\u00e4r kan beskrivas som en framg\u00e5ng skulle det vara v\u00e4ldigt intressant att f\u00e5 veta hur han definierar ett fiasko&#8230;<\/p>\n<p>Hur paradoxalt det \u00e4n kan l\u00e5ta kan allts\u00e5 slutresultatet av en alltf\u00f6r h\u00e5rdh\u00e4nt sanering av de offentliga finanserna bli att den offentliga skulds\u00e4ttningen \u00f6kar i st\u00e4llet f\u00f6r att minska. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det gl\u00e4djande att regeringen &#8211; med flankst\u00f6d fr\u00e5n OECD:s ekonomiska experter &#8211; nu tycks ha enats om att visserligen h\u00e5lla fast vid m\u00e5ls\u00e4ttningen p\u00e5 tre miljarder euro, men att f\u00f6rdela den p\u00e5 en l\u00e4ngre tidsperiod. Att vissa oppositionspolitiker har satt sig p\u00e5 bakhasorna och kr\u00e4vt h\u00e5rdare tag f\u00e5r v\u00e4l n\u00e4rmast betraktas som ett politiskt spel f\u00f6r gallerierna; om rollerna var omv\u00e4nda skulle knappast oppositionspartierna vara desto mer ben\u00e4gna att bjuda sina v\u00e4ljare p\u00e5 tre miljarder i \u00e5tstramning med drygt ett \u00e5r kvar till n\u00e4sta riksdagsval.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hur mycket och framf\u00f6r allt hur snabbt staten borde strama \u00e5t de offentliga finanserna har under den senaste tiden varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en livlig debatt, inte bara mellan regering och opposition utan i minst lika h\u00f6g grad inom regeringen. Enligt Finansministeriets tj\u00e4nstem\u00e4n kr\u00e4vs det ytterligare tre miljarder euro i skatteh\u00f6jningar och nedsk\u00e4rningar f\u00f6r att uppfylla [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":369,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146],"tags":[14],"class_list":["post-1338","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lindholm","tag-ekonomi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1338","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/369"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1338"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1338\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1352,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1338\/revisions\/1352"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1338"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1338"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1338"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}