{"id":139,"date":"2011-10-17T10:00:29","date_gmt":"2011-10-17T07:00:29","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=139"},"modified":"2011-10-17T10:20:23","modified_gmt":"2011-10-17T07:20:23","slug":"projektfinansiering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/10\/17\/projektfinansiering\/","title":{"rendered":"Projektfinansiering"},"content":{"rendered":"

\"RiaEn mycket stor del av en forskares arbetstid och engagemang g\u00e5r \u00e5t att ans\u00f6ka om forskningsfinansiering. Det g\u00e4ller att balansera, och balansera r\u00e4tt. \u00c5 ena sidan skall man vara innovativ och visa p\u00e5 nya intressanta id\u00e9er och fram\u00e5tanda, \u00e5 andra sidan skall man vara kl\u00e4dsamt modest f\u00f6r att inte f\u00f6rvirra finansi\u00e4rerna med allf\u00f6r nya och utmanande tankar och f\u00f6rslag.
\nAtt v\u00e5rt universitet \u00c5bo Akademi fr\u00e5n och med 2010 \u00e4r ett privatr\u00e4ttsligt s\u00e5dant, kom att inneb\u00e4ra, att Vasa \u00f6vningsskola, som allts\u00e5 h\u00f6r till \u00c5bo Akademis pedagogiska fakultet, kan s\u00f6ka och beviljas statliga medel via Utbildningsstyrelsen. Det har tidigare inte varit m\u00f6jligt, eftersom b\u00e5de universitetet och dess skola varit statliga.<\/p>\n

Sagt och gjort. I v\u00e5ras formulerade vi tv\u00e5 projektans\u00f6kningar f\u00f6r att f\u00e5 ny kunskap om och utveckla digitala resurser i undervisningen. Vi ville ta reda p\u00e5 det pedagogiska merv\u00e4rdet med pekplattor i den grundl\u00e4ggande utbildningen med hj\u00e4lp av projekt Pekplattans pedagogiska potential? (PPP) och om datorer i gymnasieundervisningen genom Student p\u00e5 tangent (SPT). Ans\u00f6kningsprocedurerna inbegrep ett omsorgsfullt n\u00e4tverkande b\u00e5de med Gerby skola i Vasa stad, d\u00e4r l\u00e4rarna \u00f6nskar pr\u00f6va p\u00e5 digitala herbarier och Topelius gymnasium i Nykarleby, d\u00e4r modersm\u00e5lsl\u00e4rare Annette Kronholm-Cederberg, som \u00e4r disputerad i skrivpedagogik vid PF, \u00e4r redo att dela med sig av sin kunskap om elektronisk respons i skrivprocessen.<\/p>\n

I somras kom d\u00e5 det gl\u00e4djande beskedet om s\u00e5 kallade statliga L\u00e4rmilj\u00f6pengar via Utbildningsstyrelsen, och b\u00e4gge av v\u00e5ra \u00d6vningsskolprojekt erh\u00f6ll finansiering (www.larmiljoer.fi<\/a>). B\u00e5de PPP och SPT fick drygt 80.000 euro vardera, och med stipendier vi \u00e4ven erh\u00f6ll f\u00f6r PPP av Svensk \u00d6sterbottniska Samfundet och Aktiastiftelsen samt prorektors strategiska anslag f\u00f6r utarbetandet av ytterligare projektans\u00f6kningar gl\u00e4ds vi \u00f6ver en finansiering om n\u00e4stan 200.000 f\u00f6r utvecklande av och forskning p\u00e5 digitala resurser i undervisningen i ett brett perspektiv. Summan r\u00e4cker riktigt bra i startskedet, men innan projektet \u00e4r i m\u00e5l och rapporteringen slutf\u00f6rd kommer vi att beh\u00f6va mer ekonomiskt st\u00f6d. Spridningseffekten \u00e4r dock redan nu garanterad i och med att Vasa \u00f6vningsskola fungerar som praktikskola f\u00f6r samtliga l\u00e4rarstuderande, vilket ocks\u00e5 Utbildningsstyrelsen verkar uppskatta genom utdelningen.<\/p>\n

\"[RomanenBredden p\u00e5 projekten \u00e4r speciellt intressant. Vi jobbar parallellt inom den grundl\u00e4ggande utbildningen d\u00e4r f\u00f6rskolebarnen hanterar pekplattor med kamerafunktion p\u00e5 sina uteskoldagar i naturen, med fjortisar i \u00e5k 7\u20138 som l\u00e4ser den finlandssvenska ungdomsromanen Underfors<\/em> av Maria Turtschaninoff p\u00e5 pekplattor och bloggar om sina l\u00e4supplevelser under handledning av modersm\u00e5lsl\u00e4rarna Sandra Bernas och Kristina Skj\u00e4l och med gymnasiestuderande som f\u00e5r skriva en allt st\u00f6rre del av sina arbeten i modersm\u00e5l och litteratur p\u00e5 datorer och ocks\u00e5 f\u00f6rhoppningsvis fungera som f\u00f6rs\u00f6kskaniner f\u00f6r det nya studentexamensprovet i modersm\u00e5let, d\u00e4r datorer skall f\u00e5 anv\u00e4ndas. Att skriva studentexamen p\u00e5 dator \u00e4r endast i planeringsskedet i Finland (omn\u00e4mns i Katainens regeringsprogram fr\u00e5n 22.6.2011) medan man i Danmark har skrivit studentexamen p\u00e5 dator sedan \u00e5r 1994 och fr\u00e5n och med 2008 p\u00e5 internetanslutna datorer. (En annan g\u00e5ng skall jag motivera varf\u00f6r jag menar att vi har mycket att h\u00e4mta i dansk undervisning, \u00e4ven om v\u00e5rt land presterar b\u00e4ttre i PISA-j\u00e4mf\u00f6relserna \u00e4n Danmark.)<\/p>\n

H\u00e5ll med mig om att detta med datorer i studentexamen handlar om kunskapssyn. Vilken typ av kunskap \u00e4r viktig f\u00f6r ett samh\u00e4lle? \u00c4r det viktigt att sitta ensam, utan hj\u00e4lpmedel och redovisa det man kan p\u00e5 rutigt papper renskrivet med kulspetspenna, eller att visa p\u00e5 kritisk l\u00e4sf\u00e4rdighet och mediekompetens genom att formulera text p\u00e5 en internetansluten dator? Hur som helst s\u00e5 inverkar examinationsformen p\u00e5 undervisningen. Ifall en modersm\u00e5lsl\u00e4rare i gymnasiet skall \u201dpreppa\u201d sina adepter med konceptpapper eller en dator f\u00f6r \u00f6gonen spelar en avsev\u00e4rd roll f\u00f6r undervisningen. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi forska kring detta och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r vi allts\u00e5 glada \u00f6ver att erh\u00e5lla statligt L\u00e4rmilj\u00f6st\u00f6d.<\/p>\n

Det breda uppl\u00e4gget i projekten inkluderar f\u00f6rutom grundl\u00e4ggande utbildning och gymnasieundervisningen (vid V\u00d6S) \u00e4ven l\u00e4rarutbildning (vid PF) och l\u00e4rarfortbildning (vid CLL). Konsultation och praktisk hj\u00e4lp har beh\u00f6vts och erh\u00e5llits b\u00e5de fr\u00e5n DC i Vasa och EduLab p\u00e5 vetenskapsbiblioteket Tritonia vilka ocks\u00e5 ing\u00e5r i styrgruppen f\u00f6r PPP. Den teknologiska utvecklingen \u00e4r s\u00e5 snabb att vi inte har m\u00f6jlighet att v\u00e4nta tills den n\u00e5tt ett optimalt l\u00e4ge. Nej, vi m\u00e5ste leva h\u00e4r och nu, ordna med grundl\u00e4ggande utbildning, gymnasieutbildning, l\u00e4rarutbildning och l\u00e4rarfortbildning h\u00e4r och nu och f\u00f6ljaktligen parallellt ta fram ny kunskap f\u00f6r alla dessa intressenter. Och det k\u00e4nns meningsfullt.
\nH\u00e4r och nu skall vi ocks\u00e5 m\u00e5lmedvetet ta fram nya arbetsrutiner med hanteringen av s\u00e5dana forsknings- och utvecklingsprojekt som sp\u00e4nner \u00f6ver flera olika kostnadsst\u00e4llen. Ovan n\u00e4mnda projekt f\u00f6renas f\u00f6rutom av mitt och mina kollegers intresse f\u00f6r digitalt l\u00e4rande av fem olika ekonomisekreterare som skall h\u00e5lla reda p\u00e5 vem som allokerar p\u00e5 vilket projekt, hur l\u00e5ng tid och n\u00e4r. Tack alla f\u00f6r att ni hj\u00e4lper oss att skapa nya rutiner och verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r innovativt forsknings- och utvecklingsarbete! Andra prorektor med speciell uppgift att bevaka forskning och forskningsfinansiering vid v\u00e5rt \u00c5bo Akademi, Kaisa Sere, p\u00e5minde oss professorer mycket riktigt om vikten av att arbeta med budgetekonomi framom redovisningsekonomi. Vi l\u00e4r oss.<\/p>\n

PS. Tack till IT-pedagog Andreas Sundstedt som fotograferade PPP-projektet med l\u00e4sningen av Underfors<\/em> p\u00e5 Vasa \u00f6vningsskola.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En mycket stor del av en forskares arbetstid och engagemang g\u00e5r \u00e5t att ans\u00f6ka om forskningsfinansiering. Det g\u00e4ller att balansera, och balansera r\u00e4tt. \u00c5 ena sidan skall man vara innovativ och visa p\u00e5 nya intressanta id\u00e9er och fram\u00e5tanda, \u00e5 andra sidan skall man vara kl\u00e4dsamt modest f\u00f6r att inte f\u00f6rvirra finansi\u00e4rerna med allf\u00f6r nya och […]<\/p>\n","protected":false},"author":101,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[26,22,23,24,25],"class_list":["post-139","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-heila-ylikallio","tag-digitala-larmiljoer","tag-pekplatta","tag-ppp","tag-spt","tag-studentexamen-pa-dator"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/139","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/101"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=139"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/139\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":161,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/139\/revisions\/161"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=139"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=139"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=139"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}