![\"Christer](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/10739330141.jpg\")
Vilket \u00e4r det b\u00e4sta m\u00e5ttet p\u00e5 hur civiliserat – eller ociviliserat – ett samh\u00e4lle \u00e4r?<\/p>\nVilket \u00e4r det b\u00e4sta m\u00e5ttet p\u00e5 hur civiliserat – eller ociviliserat – ett samh\u00e4lle \u00e4r?<\/p>\n
Utg\u00e5ende fr\u00e5n v\u00e5ra personliga preferenser kan vi s\u00e4kert komma fram till m\u00e5nga olika svar p\u00e5 den fr\u00e5gan. De politiskt \u00f6verkorrekta ibland oss tycker antagligen att fr\u00e5gan som s\u00e5dan \u00e4r anst\u00f6tlig, eftersom den ger vid handen att somliga samh\u00e4llen \u00e4r civiliserade medan andra \u00e4r ociviliserade. Och s\u00e5 f\u00e5r man ju inte s\u00e4ga, \u00e5tminstone inte h\u00f6gt.<\/p>\n
Personligen anser jag – och jag skulle tro att r\u00e4tt m\u00e5nga h\u00e5ller med mig – att det \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4sta m\u00e5ttet p\u00e5 graden av civilisation \u00e4r hur samh\u00e4llet behandlar sina svagaste och mest utsatta medborgare. Som till exempel sina barn och sina \u00e5ldringar. Och p\u00e5 basis av det m\u00e5ttet \u00e4r det bara att konstatera att den finl\u00e4ndska civilisationen \u00e4r stadd i en snabb nedg\u00e5ng, som n\u00e4r som helst hotar att accelerera till en okontrollerad st\u00f6rtdykning.<\/p>\n
Den finl\u00e4ndska civilisationens nedf\u00f6rsbacke inleddes redan under nittiotalskrisen, d\u00e5 regeringen Aho med h\u00e5rd hand skar ner de offentliga utgifterna f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blidka finansmarknadens vredgade gudar. Bland de utgiftsposter som drabbades h\u00e5rdast av finansministeriets osthyvel (eller snarare motors\u00e5g) fanns st\u00f6det till barnfamiljer och de f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rderna inom barnomsorgen. Resultatet av dessa spar\u00e5tg\u00e4rder ser vi idag i form av en kontinuerlig \u00f6kning av antalet omh\u00e4ndertagna barn och ungdomar. Vilket, om man nu n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste s\u00e4tta en prislapp \u00e4ven p\u00e5 dessa m\u00e4nskliga tragedier, kostar samh\u00e4llet betydligt mer \u00e4n de f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som sparades bort under de sv\u00e5ra \u00e5ren i b\u00f6rjan av nittiotalet.<\/p>\n
Ur de offentliga finansernas synvinkel \u00e4r den nuvarande krisen inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r lika dramatisk som nittiotalskrisen. Som en del av euroomr\u00e5dets gemensamma finansmarknad har den finska staten i stort sett obegr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till krediter, och det utan n\u00e5gon som helst valutarisk. Dessutom \u00e4r den nuvarande r\u00e4ntan p\u00e5 finl\u00e4ndska statsobligationer bara en br\u00e5kdel av vad den var i b\u00f6rjan av nittiotalet. \u00c4ven om det ocks\u00e5 nu finns ett behov av att balansera statens utgifter och int\u00e4kter finns det ingen anledning till panik – och allts\u00e5 inte heller n\u00e5gon anledning att igen en g\u00e5ng l\u00e5ta barn och \u00e5ldringar st\u00e5 f\u00f6r en orimligt stor del av notan.<\/p>\n
Det \u00e4r allts\u00e5 vad man under r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter skulle ha r\u00e4tt att v\u00e4nta sig i ett land som vill g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att kalla sig civiliserat. Dessv\u00e4rre tycks \u00e5tminstone den sittande regeringen inte ha n\u00e5gra s\u00e5dana anspr\u00e5k; om det g\u00e4ller att v\u00e4lja st\u00e5r sig civilisationen sl\u00e4tt mot de magiska tre A:na p\u00e5 kreditv\u00e4rdighetsbetyget!<\/p>\n
Eller vad kan man annat anse om en regering som sk\u00e4r i en redan fr\u00e5n tidigare underresurserad och -bemannad \u00e4ldreomsorg med hela 300 miljoner euro? Och detta samtidigt som \u00e4ven hemv\u00e5rden befinner sig i kris p\u00e5 grund av att allt fler hemv\u00e5rdare inte l\u00e4ngre st\u00e5r pall f\u00f6r den om\u00e4nskliga arbetsb\u00f6rdan. Och som sedan, i den senaste rambudgeten, f\u00f6ljer upp med att l\u00e4gga ytterligare sten p\u00e5 barnfamiljernas b\u00f6rda genom att sk\u00e4ra ner barnbidraget. Ett barnbidrag vars k\u00f6pkraft redan f\u00f6rsvagats med 15 procent under de senaste 20 \u00e5ren.<\/p>\n
Nej, en s\u00e5dan politik kan definitivt inte kallas civiliserad, hur flexibelt man \u00e4n v\u00e4ljer att definiera begreppet.<\/p>\n
Enligt den officiella sanningen l\u00e4r vi visserligen inte ha n\u00e5got val: om vi inte tar i med h\u00e5rdhandskarna nu kommer v\u00e5r statsskuld snart att \u00f6verskrida 60 procent av BNP, vilket \u00e4r maximigr\u00e4nsen f\u00f6r eurol\u00e4ndernas statsskuld. Och om vi g\u00e5r \u00f6ver den gr\u00e4nsen kommer, enligt den officiella sanningen, n\u00e5got hemskt att h\u00e4nda.<\/p>\n
Allt det h\u00e4r \u00e4r bara kvalificerat struntprat. \u00c4ven om gr\u00e4nsen f\u00f6r eurol\u00e4ndernas statsskuld ligger vid 60 procent av BNP har eurol\u00e4nderna i genomsnitt en statsskuld p\u00e5 90 procent av BNP just nu. Med en skuld p\u00e5 aningen \u00f6ver 60 procent av BNP skulle Finland s\u00e5ledes fortfarande tillh\u00f6ra de duktigaste i klassen. Inte ens en s\u00e4nkning av v\u00e5rt heliga AAA-kreditbetyg skulle n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00e5 n\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6ljder. D\u00e5 Nederl\u00e4ndernas kreditbetyg s\u00e4nktes fr\u00e5n den h\u00f6gsta till den n\u00e4st h\u00f6gsta kategorin i november i fjol hade det ingen som helst effekt p\u00e5 r\u00e4nteniv\u00e5n. Faktum \u00e4r att r\u00e4ntan p\u00e5 nederl\u00e4ndska statsobligationer till och med sj\u00f6nk en smula framemot slutet av fjol\u00e5ret.<\/p>\n
Vi har med andra ord ett val, och det valet \u00e4r moraliskt snarare \u00e4n ekonomiskt. Rent konkret handlar det om vilket slags samh\u00e4lle vi vill l\u00e4mna efter oss till kommande generationer: ett civiliserat samh\u00e4lle – eller ett samh\u00e4lle med h\u00f6gsta m\u00f6jliga kreditbetyg?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vilket \u00e4r det b\u00e4sta m\u00e5ttet p\u00e5 hur civiliserat – eller ociviliserat – ett samh\u00e4lle \u00e4r? Utg\u00e5ende fr\u00e5n v\u00e5ra personliga preferenser kan vi s\u00e4kert komma fram till m\u00e5nga olika svar p\u00e5 den fr\u00e5gan. De politiskt \u00f6verkorrekta ibland oss tycker antagligen att fr\u00e5gan som s\u00e5dan \u00e4r anst\u00f6tlig, eftersom den ger vid handen att somliga samh\u00e4llen \u00e4r civiliserade […]<\/p>\n","protected":false},"author":369,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146],"tags":[],"class_list":["post-1407","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lindholm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1407","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/369"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1407"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1407\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1419,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1407\/revisions\/1419"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1407"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1407"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1407"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}