{"id":1433,"date":"2014-04-24T21:56:02","date_gmt":"2014-04-24T18:56:02","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1433"},"modified":"2014-04-25T08:38:58","modified_gmt":"2014-04-25T05:38:58","slug":"bildmanipulation-ett-forhallningssatt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/04\/24\/bildmanipulation-ett-forhallningssatt\/","title":{"rendered":"Bildmanipulation – ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt"},"content":{"rendered":"

\"HannahTemat f\u00f6r det h\u00e4r blogginl\u00e4gget \u00e4r att jag pr\u00f6var om f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r det konkreta arbetet med bildmanipulation kan abstraheras till ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som kan anv\u00e4ndas som ett intellektuellt redskap i f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring. Jag f\u00f6ljer upp en tr\u00e5d fr\u00e5n det senaste blogginl\u00e4gget och s\u00f6ker envist kreativa s\u00e4tt att ta till vara i arbetet mitt i de f\u00f6r\u00e4ndringar som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng vid \u00c5bo Akademi. Jag vandrar i inl\u00e4gget fr\u00e5n minnesbilder, via hotbilder och motbilder till visioner. Jag f\u00f6rst\u00e5r minnesbilder, hotbilder, motbilder och visioner som metaforiska begrepp som kan hanteras, omarbetas och pr\u00f6vas som bilder i ett tankefl\u00f6de jag inte tidigare pr\u00f6vat.<\/p>\n

Bildmanipulation minnesbild<\/b><\/p>\n

F\u00f6r x antal \u00e5r sedan anl\u00e4nde g\u00e4stkonstn\u00e4ren Emma Houlihan fr\u00e5n Dublin till samtidskonstf\u00f6reningen Platforms internationella konstn\u00e4rsresidens i Vasa.<\/p>\n

F\u00f6reningen Platform hade vid den tidpunkten varit verksam i sju \u00e5r och genomgick vad man i folkmun kallade f\u00f6r sju\u00e5rskrisen<\/i>. F\u00f6reningens medlemmar funderade mycket p\u00e5 verksamhetens utg\u00e5ngspunkt och syfte, medlemmarnas och g\u00e4stkonstn\u00e4rernas samarbete och p\u00e5 att olika former av konstinsatser i n\u00e4rmilj\u00f6n gjordes p\u00e5 talko och l\u00e5gbudget. Medlemmarna, de flesta konstn\u00e4rer med lokal f\u00f6rankring, argumenterade ofta, i olika sinnesst\u00e4mningar och med olika h\u00f6ga r\u00f6ster om hur prioritera resurser och kompetens mellan det individuella konstn\u00e4rliga arbetet och det kollaborativa samarbetet f\u00f6r f\u00f6reningens v\u00e4l och ve.<\/p>\n

G\u00e4stkonstn\u00e4ren anl\u00e4nde till en stad d\u00e4r hon f\u00f6rundrades \u00f6ver att m\u00e4nniskor inte hade sina g\u00e5rdar omg\u00e4rdade med inh\u00e4gnader eller murar, hon f\u00f6rundrades \u00f6ver de stegar som fanns fastsatta p\u00e5 husv\u00e4ggarna (brandstegar), stegar som enligt henne inbj\u00f6d till att kl\u00e4ttra in hos folk. Hon var ocks\u00e5 f\u00f6rtjust \u00f6ver de outnyttjade ytorna som staden erbj\u00f6d f\u00f6r parcour. Hon fr\u00e5gade hur man i det h\u00e4r samh\u00e4llet f\u00f6rh\u00e5ller sig till integritet, hur man respekterar varandras egendom. Hon undrade \u00f6ver var det offentliga rummet slutar och var den privata sf\u00e4ren b\u00f6rjar. Jag svarade i f\u00f6rbifarten att det allm\u00e4nna f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet till det offentliga rummet och den privata sf\u00e4ren f\u00f6rst\u00e5s bygger p\u00e5 en lokalt f\u00f6rankrad, kulturbunden och inl\u00e4rd f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r demokrati och integritet. Jag sa n\u00e5got om att f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r det mesta fungerar som en outtalad \u00f6verenskommelse. Samtidigt n\u00e4mnde jag att \u00e4ven om det inte \u00e4r synligt i omgivningen s\u00e5 kan det likav\u00e4l som var som helst annanstans skapas osynliga murar som kan vara nog s\u00e5 intakta och sv\u00e5r\u00f6verkomliga.<\/p>\n

Det konstn\u00e4rsresidenset p\u00e5gick \u00f6ver sommaren. Under konstens natt <\/i>den sommaren, som i Vasa ordnas \u00e5terkommande den f\u00f6rsta torsdagen i augusti, hade Platforms galleri och g\u00e4stkonstn\u00e4rens konstutst\u00e4llning vernissage. Utst\u00e4llningens titel var GET OVER IT!<\/p>\n

Utst\u00e4llningens konstn\u00e4rliga objekt var en mur som Platforms medlemmar byggde upp tillsammans med g\u00e4stkonstn\u00e4ren. Ist\u00e4llet f\u00f6r att m\u00f6tas av galleriets inbjudande entr\u00e9, m\u00f6ttes publiken vid ing\u00e5ngen till galleriet av en h\u00f6g mur. Det stod en stege placerad vid muren. F\u00f6r att komma \u00e5t utst\u00e4llningen inne i galleriet var publiken tvungen att kl\u00e4ttra upp p\u00e5 stegen och \u00f6ver muren. Tillst\u00e4llningen blev en succ\u00e9, m\u00e4nniskor i alla \u00e5ldrar kl\u00e4ttrade \u00f6ver muren f\u00f6r att n\u00e5 galleriutrymmet i konstnattens vimmel.\u00a0 Det var samtida och deltagande konst. Konstverket v\u00e4ckte samtal och medskapande.<\/p>\n

Hos mig v\u00e4ckte tilltaget motstridiga reaktioner. Konstn\u00e4ren f\u00f6rklarade att GET OVER IT syftade p\u00e5 flera saker. Hon ville att samtidskonstf\u00f6reningens medlemmar skulle f\u00e5 syn p\u00e5 de immateriella tankemurar vi skapat sinsemellan, att vi skulle f\u00e5 syn p\u00e5 de osynliga murar vi skapat i v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6reningens uppdrag och samtidskonsten samt ett antal andra murar vi hade i v\u00e5ra medvetanden av bara farten.\u00a0 Hon pekade p\u00e5 att man kan l\u00e4mna groll bakom sig och komma \u00f6ver det. GET OVER IT kunde ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s som en annan form av uppmaning; vi blev p\u00e5minda om att i en process, d\u00e4r man vill n\u00e5 n\u00e5got, kan man st\u00e4llas inf\u00f6r hinder. D\u00e5 beh\u00f6ver man s\u00f6ka nya l\u00f6sningar f\u00f6r att komma vidare. I det h\u00e4r konstverket fanns l\u00f6sningen, stegen till hands. Mycket konkret stod muren \u00e4ven som referens till andra murar som byggts genom historien och p\u00e5 olika platser i v\u00e4rlden. Samtidigt representerade den samarbete och humor som konfliktl\u00f6sande faktor, deltagande som nyfikenhet och en plats f\u00f6r nya m\u00f6ten, samtal och \u00e4ventyrslusta. Platforms medlemmar fick i samband med utst\u00e4llningen \u00e4ven ta st\u00e4llning till att r\u00f6relsehindrade personer tack vare muren var hejdade fr\u00e5n att ta del av utst\u00e4llningen i galleriet. Det gick att l\u00f6sa. Utrymmet hade en bakd\u00f6rr via vilken man beh\u00e4ndigt kom in i galleriet.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen ber\u00f6rde mig och skapade olikartade referenser. Den satte sp\u00e5r i mitt medvetande som starka estetisk-etiska erfarenheter. Erfarenheterna dyker nu upp som minnesbilder i vardagen.<\/p>\n

Bildmanipulation hotbild<\/b><\/p>\n

Det g\u00e5ngna \u00e5rets turbulens vid \u00c5bo Akademi och l\u00e4rarutbildningen har inte undg\u00e5tt mig. Turbulensen har r\u00e4ttare sagt varit st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande. Jag har observerat att n\u00e4rvaron av turbulens har slukat tid, kunskap och kompetens, kvalitetsfaktorer som jag observerat att medarbetare och jag mobiliserat som alternativa resurser i samband med spar\u00e5tg\u00e4rder. Nya \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka och f\u00f6r\u00e4ndra bland annat utbildning har rusat fram genom f\u00f6rslag p\u00e5 organisationsstrategier och i media med s\u00e5dan fart att det hela mellan varven sett ut som ett fl\u00f6de av os\u00e4ker information.<\/p>\n

Under de senaste veckorna har \u00e4ven l\u00e4rarutbildningen debatterats i media med en fart som det har varit om\u00f6jligt att h\u00e4nga med i. Som l\u00e4rarutbildare har jag iakttagit att det varit n\u00e4stintill ot\u00e4nkbart att stanna upp i processen, att se det transparenta, skapa sig en uppfattning, observera, reflektera och kritiskt granska vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. De tankar och samtal jag hinner t\u00e4nka och f\u00f6ra \u00e4r att audi alteram partem <\/i>inte tilldelats tillr\u00e4ckligt med tid eller rum i sammanhanget. Fler och fler undrar om det \u00e4r hotbilder av n\u00e5got slag som m\u00e5las upp. Jag har avf\u00e4rdat och ignorerat undran om hotbilder. Helt enkelt av den anledningen att jag anser att hotbilder skapas genom underdrifter, \u00f6verdrifter och maktkamp snarare \u00e4n genom kritisk diskussion. Det skall vara rimligt att i sammanhanget se en alternativ bild.<\/p>\n

Bildmanipulation motbild <\/b><\/p>\n

Att skapa en motbild \u00e4r att skapa en alternativ bild. Sj\u00e4lva uppfattningen om vad det inneb\u00e4r att skapa motbilder, alternativa bilder \u00e4r intressant redan i sig. D\u00e5 man till exempel \u00e4r i en dialog genom visuell kommunikation \u00e4r motbilden, den alternativa bilden, ett v\u00e4lbepr\u00f6vat s\u00e4tt att mediera flera tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt och genererar ofta aha – upplevelser. Resonemanget om bildmanipulation i det h\u00e4r blogginl\u00e4gget lyfter h\u00e4r fram minnesbilden av muren, konstverket.\u00a0 Inte som en illustration av n\u00e5got som varit, utan som en association, en kompetens, som kunskap och kulturell referens f\u00f6r att greppa n\u00e5got ogripbart, obekv\u00e4mt och \u00e4nnu oidentifierat. Minnesbilden dyker inte endast upp som en bild av ett konstverk utan som en estetisk-etisk erfarenhet av deltagande och egenmakt. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan hade g\u00e4stkonstn\u00e4ren modet och kunskapen att tematisera, abstrahera och stilisera en situation som Platforms medlemmar var mitt i. Medlemmarna f\u00f6rstod sin situation p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt och kunde se det konstn\u00e4rliga arbetet och samtidskonsten fr\u00e5n ett annat perspektiv \u00e4n det invanda. Det f\u00f6rde till nya strategier och syften i f\u00f6reningens verksamhet. Muren var konkret avvisande. Stegen en konkret v\u00e4g att ta sig \u00f6ver ett hinder.<\/p>\n

Den energi, det kurage och den vilja till att dela kompetens och erfarenheter som konstverket genererade t\u00e4nker jag idag att kan erbjuda motbilder till den situation som jag ser att arbetsvardagen \u00e4r en del av.\u00a0 Men hur ser motbilder till ett fl\u00f6de av os\u00e4ker information ut vid ett universitet?<\/p>\n

\u00c4ven om det \u00e4r en komplex och mental kraftanstr\u00e4ngning att flytta minnesbilden av muren till ett resonemang som b\u00e4r igenom blogginl\u00e4ggets tematik s\u00e5 \u00e4r de motbilder som framkommer i sammanhanget inte s\u00e4rskilt invecklade. Motbilderna formas givetvis av en av de grunder som universitetet st\u00e5r p\u00e5. Motbilderna till ett fl\u00f6de av os\u00e4ker information \u00e4r att sytematiskt dokumentera, granska, och analysera information f\u00f6r att f\u00e5 en s\u00e5 verifierad uppfattning som m\u00f6jligt av fenomenet. Motbilderna \u00e4r helt enkelt det som vid universitet beskrivs som forskning och som med ett mer universellt begrepp f\u00f6rst\u00e5s som vetenskap.<\/p>\n

Bildmanipulation vision<\/b><\/p>\n

Sammanfattningen av resonemanget om bildmanipulation – ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt<\/i> \u00e4r att ge rum och tid f\u00f6r visioner. Alla vet vi att visioner handlar om att gestalta n\u00e5got som man vill uppn\u00e5, n\u00e5got som uttrycks som ett framtida tillst\u00e5nd, som \u00e4nnu inte \u00e4r. Visioner beh\u00f6ver inte vara realistiska eller tidsbundna. Visioner \u00e4r n\u00e5got som var och en som arbetar med utbildning och forskning, och i allra h\u00f6gsta grad l\u00e4rarutbildning, ser som kvalitet och resurser. Den rimliga framtid som visioner kan f\u00f6ra med sig omfattar element som \u00e4r igenk\u00e4nnbara f\u00f6r l\u00e4rande; att f\u00e5 gestalta kunskap om och kompetens i n\u00e5got som man inte visste n\u00e5got om.<\/p>\n

Det avg\u00f6rande i sammanhanget, i turbulensen, \u00e4r att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r visioner. Vid l\u00e4rarutbildningen, den vardag jag arbetar i, \u00e4r jag \u00f6vertygad om att det finns mer att ta till \u00e4n latent kunskap och kompetens som kan f\u00f6rvaltas p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt f\u00f6r framtiden. H\u00e4r finns visioner. De uppst\u00e5r i f\u00f6r\u00e4ndring och har kraft att b\u00e4ra framtid och ny f\u00f6r\u00e4ndring. S\u00e5! GET OVER IT! Bildmanipulation – ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt <\/i>kan handla om att artikulera och gestalta det oartikulerade. \u00a0Ja just det. Visioner.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Temat f\u00f6r det h\u00e4r blogginl\u00e4gget \u00e4r att jag pr\u00f6var om f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r det konkreta arbetet med bildmanipulation kan abstraheras till ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som kan anv\u00e4ndas som ett intellektuellt redskap i f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring. Jag f\u00f6ljer upp en tr\u00e5d fr\u00e5n det senaste blogginl\u00e4gget och s\u00f6ker envist kreativa s\u00e4tt att ta till vara i arbetet mitt i […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[],"class_list":["post-1433","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1433","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1433"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1433\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1437,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1433\/revisions\/1437"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1433"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}