{"id":1439,"date":"2014-05-03T14:38:22","date_gmt":"2014-05-03T11:38:22","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1439"},"modified":"2014-05-05T08:48:03","modified_gmt":"2014-05-05T05:48:03","slug":"viva-bibliotheca","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/05\/03\/viva-bibliotheca\/","title":{"rendered":"VIVA BIBLIOTHECA!"},"content":{"rendered":"

\"TapioDe flesta av oss har mycket goda minnen av bibliotek. Vi kommer ih\u00e5g de f\u00f6rsta bes\u00f6ken till ett bibliotek i barndomen: n\u00e4stan gr\u00e4nsl\u00f6sa bokhyllor och trevliga tanter bakom l\u00e5nedisken. Vi kommer ih\u00e5g den speciella doften i ett gammaldags bibliotek. Varifr\u00e5n kom den? Luktar papperet, eller n\u00e4rmare sagt bestrykningsmedlen i det? Som kemiingenj\u00f6rstudent vid \u00c5bo Akademi var min dagsordning ganska regelbunden: p\u00e5 f\u00f6rmiddagen lyssnade vi p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar, p\u00e5 eftermiddagen gjorde vi laborationer eller gick till biblioteket f\u00f6r att l\u00f6sa r\u00e4kne\u00f6vningar. Det gamla och vackra kursboksbiblioteket i Reuterska huset var min favorit.<\/p>\n

\u00a0Under mina talrika irrf\u00e4rder ute i v\u00e4rlden har jag ofta bes\u00f6kt bibliotek, helt enkelt f\u00f6r att titta in. Moderna bibliotek i nordiska st\u00e4der, Strahovklostrets urgamla bibliotek i Prag, en gigantisk historisk bok- och handskriftssamling i Valladolid \u2013 alla de har sin speciella atmosf\u00e4r. F\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan bes\u00f6kte jag igen universitetet i Valladolid, ett av v\u00e5ra samarbetspartners i Spanien f\u00f6r att h\u00e5lla en kurs i nya kemiska reaktorsystem. Efter f\u00f6rel\u00e4sningarna tog min kollega Dr Juan Garcia Serna mig till ett historiskt bibliotek och jag fick bekanta mig med en illustrerad bibel. Det l\u00e5ter kanske trivialt, men d\u00e4r fick jag en stor aha-upplevelse. I boken fanns inga konventionella \u2013 och ofta \u00f6verdekorerade \u2013 bibelillustrationer utan konst med stort K. Den anonyma konstn\u00e4ren hade anv\u00e4nt sig av ett f\u00e4rggrannt och kraftigt f\u00f6renklat bildspr\u00e5k, som genast s\u00e5g bekant ut f\u00f6r mig. Var har jag sett n\u00e5gonting liknande tidigare? I Pablo Picassos verk, f\u00f6rst\u00e5ss. Starka konturer, abstraherade och och f\u00f6renklade figurer \u2013 en realistisk tredimensionell rymd hade f\u00f6rvandlats till en karrikerad, kubistisk och i viss m\u00e5n tv\u00e5dimensionell rymd. Dessa illustrationer m\u00e5ste ha varit en inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r Pablo Ruiz Picasso, den stora revolution\u00e4ren i 1900-talets bildkonst.<\/p>\n

\u00a0En modern vetenskapsidkare kan inte klara sig utan ett v\u00e4lutrustat bibliotek. Data\u00e5ldern har inte \u00e4ndrat detta faktum, tv\u00e4rtom: i dagens informationsfl\u00f6de \u00e4r det allt viktigare att s\u00f6ka och s\u00e5lla, f\u00e5 fram det aktuella och undvika dublering av forskning, som redan gjorts av n\u00e5gon annan n\u00e5gonstans. \u00c5bo Akademis bibliotek h\u00f6r till de st\u00f6rsta kulturarven i v\u00e5rt land, utan tvivel. Anv\u00e4ndningen av biblioteket har \u00e4ndrats drastiskt under de senaste 10-15 \u00e5ren. Tidigare spenderade man timmar och veckor i sj\u00e4lva biblioteksrummet och bl\u00e4ddrade i tidsskrifter och Chemical Abstracts f\u00f6r att \u00f6verblicka forskningen ig\u00e5r och idag. Det tog tid, men efter att man hade l\u00e4rt sig tekniken s\u00e5 fick man fram den v\u00e4sentliga informationen. Nu har vi \u00f6verg\u00e5tt till en digital v\u00e4rld och vi sl\u00e4nger s\u00f6kord till n\u00e4tet och lever i hoppet om att n\u00e5gonting nyttigt och intressant diffunderar ut. Vi s\u00f6ker i SciFinder, i Science Direct, och framf\u00f6r allt, vi l\u00e4ser elektroniska versioner av vetenskapliga tidsskrifter.<\/p>\n

\u00a0Traditionellt utges vetenskapliga tidsskrifter av vetenskapliga societeter och akademier samt av kommersiella f\u00f6rlag som \u00e4r specialiserade p\u00e5 vetenskaplig publikationsverksamhet. S\u00e5 ska det ju vara. Dessa tv\u00e5 akt\u00f6rer \u00e4r sj\u00e4lvklara och deras samexistens och inb\u00f6rdes konkurrens har garanterat att vetenskapliga fakta med tolkningar st\u00e5r till v\u00e5rt f\u00f6rfogande. Under de senaste \u00e5ren har vi dock sett en hotande utvecklingstendens: en enorm koncentration av den vetenskapliga publikationsverksamheten har \u00e4gt rum. E, E och E! Jag menar den brittisk-nederl\u00e4ndska giganten Elsevier, som lavinartat har expanderat sin marknadsandel genom att k\u00f6pa upp konkurrenter. I dagens l\u00e4ge lever vi i en realitet som inneb\u00e4r att ett modernt forskningsinstitut inte kan klara sig utan att prenumerera p\u00e5 Elseviers tidsskrifter; de \u00e4r ca 2500 inalles. Denna monopoliseringstendens har lett till att de vetenskapliga biblioteken (l\u00e4s: universitet och forskningscentra) tvingas att betala allt h\u00f6gre licensavgifter. Vad h\u00e4nder d\u00e5? En allt st\u00f6rre andel av biblioteksanslagen g\u00e5r till Elsevierlicenser och vi har inte r\u00e5d f\u00f6r tidsskrifter utanf\u00f6r detta monopolbunker. Detta \u00e4r en skr\u00e4mmande vy, som noteras \u00f6verallt i v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u00a0Jag l\u00e4ste h\u00e4romdan i en av de st\u00f6rsta tyska tidningarna, S\u00fcddeutsche Zeitung en gl\u00e4djande nyhet med rubriken \u2019 Ausgenutzte Forscher \u2013 Digitale Fachzeitschrift-Abos werden unbezahlbar\u2019 (28.3.2014). Ett av de tyska spetsuniversiteten, Universit\u00e4t Konstanz, har avbrutit f\u00f6rhandlingarna med f\u00f6rlagsgiganten Elsevier. I tidningsartikeln diskuteras Elsevier oligopoll\u00e4ge, \u2019open access\u2019-publikationer och den aktuella tvisten. Jag tar ett direkt citat ur den v\u00e4lskrivna artikeln:<\/p>\n

\u00a0”Nachdem es schon hier und dort, gerade auch in Grossbritannien und den USA, Abbestellungen und Boykott-Aufrufe gegeben hatte, macht jetzt mit Konstanz eine der elf deutschen Exzellensuniversit\u00e4ten ihren Protest \u00f6ffentlich. Der Durchschnittspreis einer bei Elsevier lizenzierten Zeitschrift (wohlgemerkt: nur einer) habe zuletzt bei 3400 Euro pro Jahr gelegen, fast dreimahl h\u00f6her als beim zweitteuersten grossen Verlag. Ulrich R\u00fcdiger, der Rektor der Universit\u00e4t, erkl\u00e4rte: \u201cDie Universit\u00e4t Konstanz kann und will bei dieser aggressiven Preispolitik nicht l\u00e4nger mithalten und wird ein solches Vorgehen nicht unterst\u00fctzen.”<\/i><\/p>\n

\u00a0Universitetsrektor Ulrich R\u00fcdiger leder ett uppror mot ett girigt och or\u00e4ttvist system. Girighet \u00e4r en av v\u00e5ra synder, individuellt och kollektivt. R\u00e4tten till objektiv information f\u00f6r ett rimligt pris h\u00f6r till forskarens grundr\u00e4ttigheter.<\/p>\n

\u00a0Jag avslutar med tv\u00e5 spanska bilder av Pasi Tolvanen med temat fr\u00e5n l\u00e5ngfredagen och p\u00e5sken till f\u00f6rsta maj: l\u00e5ngfredagsst\u00e4mning framf\u00f6r katedralen i Sevilla och Jos\u00e9 Martis minnesm\u00e4rke i Madrid. Jos\u00e9 var en kubansk f\u00f6rfattare, journalist och revolution\u00e4r p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

\"Bild\u00a0\"Bild<\/p>\n

Trevlig f\u00f6rsommar till alla l\u00e4sare!<\/p>\n

Tapio Salmi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De flesta av oss har mycket goda minnen av bibliotek. Vi kommer ih\u00e5g de f\u00f6rsta bes\u00f6ken till ett bibliotek i barndomen: n\u00e4stan gr\u00e4nsl\u00f6sa bokhyllor och trevliga tanter bakom l\u00e5nedisken. Vi kommer ih\u00e5g den speciella doften i ett gammaldags bibliotek. Varifr\u00e5n kom den? Luktar papperet, eller n\u00e4rmare sagt bestrykningsmedlen i det? Som kemiingenj\u00f6rstudent vid \u00c5bo Akademi […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[182],"class_list":["post-1439","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-bibliotek"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1439","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1439"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1453,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1439\/revisions\/1453"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1439"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}