{"id":1503,"date":"2014-06-01T13:39:20","date_gmt":"2014-06-01T10:39:20","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1503"},"modified":"2014-06-05T14:32:37","modified_gmt":"2014-06-05T11:32:37","slug":"research-based-education-practice-based-research","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/06\/01\/research-based-education-practice-based-research\/","title":{"rendered":"RESEARCH BASED EDUCATION # PRACTICE BASED RESEARCH"},"content":{"rendered":"


\n\"Konferensinvitation\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

http:\/\/nafol2014.svt.ntnu.no\/SitePages\/Home.aspx<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan hade jag f\u00f6rm\u00e5nen att delta vid en endagskonferens med titeln En gang l\u00e6erer alltid l\u00e6erer <\/em>i Troms\u00f6, Norge.\u00a0Konferensen arrangerades av NAFOL (Nasjonal forskerskole for l\u00e6rerutdanningene i Norge) och fungerade som en samlingspunkt f\u00f6r NAFOLs forskarstipendiater och deras v\u00e4gledare. Konferensens fokusomr\u00e5de var l\u00e4rarutbildning och inf\u00f6ringen till temat angavs av tre plenumf\u00f6rel\u00e4sningar om l\u00e4raryrkets professionsutveckling med fokus p\u00e5 l\u00e4rares motivation som potential f\u00f6r l\u00e4rarskap. I samband med konferensen ordnades \u00e4ven paper- och posterseminarier d\u00e4r doktorander presenterade forskning p\u00e5 g\u00e5ng om l\u00e4rande och utbildning. Under dagen diskuterades vilka faktorer som motiverar l\u00e4rare och l\u00e4rarstuderande till ett meningsfullt l\u00e4rarskap. En intressant ing\u00e5ng i samtalen var hur och p\u00e5 vilka grunder en del l\u00e4rare i n\u00e5got skede av sin karri\u00e4r g\u00f6r ett annat yrkesval \u00e4n l\u00e4raryrket. De synpunkter som steg fram under diskussionerna gav betydelsefullt underlag f\u00f6r fortsatt vetenskapligt grundad dialog om l\u00e4raryrket med tanke p\u00e5 l\u00e4rarutbildning och l\u00e4rares yrkesroll i lokalt och globalt perspektiv.<\/p>\n

Inneh\u00e5ll och styrelement<\/strong><\/p>\n

Konferensens inledande plenum tog fasta p\u00e5 l\u00e4raruppdragets demokratiska principer. Professor Kari Smith gick i dialog med konferensens titel och st\u00e4llde fr\u00e5gan om det \u00e4r s\u00e5 att en g\u00e5ng l\u00e4rare- alltid l\u00e4rare? Inledningen var tankev\u00e4ckande och Kari Smith gestaltade centrala och vetenskapligt grundade argument om hur l\u00e4rares erfarenheter, kreativitet och anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning beh\u00f6ver unders\u00f6kas som resurser f\u00f6r professionsutveckling. F\u00f6rel\u00e4sningen gav en god grund f\u00f6r att \u00e4n mer tydligt diskutera och problematisera praktikbaserad forskning inom utbildningsf\u00e4ltet. Ett tema som Kari Smith lyfte fram var sources of resilience. Sources of resilience <\/em>(sisu som resurs, fri \u00f6vers av mig) kan i sammanhanget tolkas som en m\u00f6jlighet att begreppsligg\u00f6ra l\u00e4rares professionella erfarenhet som resurs \u00a0f\u00f6r l\u00e4rares personliga yrkesmotivation men \u00e4ven med tanke p\u00e5 nya utbilsningsstrukturer i l\u00e4rarutbildning. I sammanhanget kan resilience<\/em> tolkas som de oartikulerade resurserna som l\u00e4raren aktivt anv\u00e4nder i sin yrkesvardag f\u00f6r att hantera stress, f\u00f6r att st\u00f6da sig p\u00e5 styrkor (best practice) ist\u00e4llet f\u00f6r svagheter, f\u00f6r att kommunicera med m\u00e5lgruppen i sin undervisning och f\u00f6r att arbeta med probleml\u00f6sning samt gestalta emotionell intelligens i olika arbetssituationer och m\u00e4nniskom\u00f6ten.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndringsagenter<\/strong><\/p>\n

I f\u00f6ljande plenum talade Rachel Rakhelln om m\u00f6jligheten att se l\u00e4raruppdraget som ett s\u00e4tt att arbeta som f\u00f6r\u00e4ndringsagent. Jag tolkade f\u00f6rel\u00e4sningen med utg\u00e5ngspunkt i att f\u00f6r\u00e4ndring<\/em> inneb\u00e4r att ett fenomen \u00e4ndrar form och struktur. Agent<\/em> tolkade jag i sammanhanget som en individ som startar upp och s\u00e4tter n\u00e5got i r\u00f6relse, skapar ett skeende. Rachel Jakhelln v\u00e4ckte tankar om hur forskningsbaserad l\u00e4rarutbildning ger l\u00e4rare redskap till att \u00a0f\u00f6rh\u00e5lla sig reflektivt till l\u00e4rarskapet, hur l\u00e4raren sj\u00e4lv skall kunna ha en kompetens i att vara f\u00f6r\u00e4ndringsagent, inte endast i det didaktiska handlandet utan \u00e4ven i f\u00f6rh\u00e5llande till medvetenheten<\/em> om sin egen yrkeskompetens. Flera fr\u00e5gor v\u00e4cktes. Hur skall den pedagogiska forskningens praktikn\u00e4rhet gestaltas p\u00e5 nytt s\u00e4tt? \u00a0Hur skall pedagogiskt f\u00f6rankrade forsknings- och utvecklingsprojekt p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt ge kunskap om att p\u00e5 ett innovativt s\u00e4tt arbeta med l\u00e4rares karri\u00e4rsutveckling? Hur kan det komplexa i l\u00e4rarens vardag bli till m\u00e5ngfald och resurs till motivation ist\u00e4llet f\u00f6r att gestaltas i en komplicerad yrkesroll?<\/p>\n

Longitudinell forskning<\/strong><\/p>\n

I dagens sista plenum presenterades en longitudinell studie \u00a0av Paul W. Richardson & Helen M. G. Watt fr\u00e5n Monash Universitetet i Australien. Forskningen gav framf\u00f6rallt motivation till att \u00e4n mer medvetet g\u00e5 in med teoretiska och metodologiska synpunkter till hur arbeta med l\u00e4rares yrkesmotivation som kompetens. Det \u00e4r av kvalitativ betydelse att vi verkar i en tid d\u00e4r kommunikation \u00e4r globalt. De synpunkter som lades fram gav verktyg att genom kvantitativ och kvalitativ forskning verkligen begreppsligg\u00f6ra l\u00e4rarprofessionens olika dimensioner i l\u00e4rarutbildningen. Vi kan ta tag i det globala f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det lokala. Jag t\u00e4nker det som en hermeneutisk v\u00e4ndning och drar mig till minnes de \u00a0hermeneutiska pixlar som jag gestaltade i min doktorsavhandling 2009.<\/p>\n

Posters<\/strong><\/p>\n

POSTER-presentationer var ett inslag i konferensen d\u00e4r jag hade en b\u00e4rande uppgift. I samband med presentationerna fungerade Alex Str\u00f8mme, Knut Steinar Engelsen och jag som jury som p\u00e5 basen av givna kriterier bed\u00f6mde presentationerna som lades fram. Vi lade vikt vid att presentat\u00f6rerna med sina posters hade begreppsliggjort \u00a0medvetenhet om inneh\u00e5ll och kommunicerade sin forskning p\u00e5 ett visuellt begripligt s\u00e4tt. Det var viktigt att presentat\u00f6ren hade definierat postern som ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt vetenskapligt s\u00e4tt att begreppsligg\u00f6ra sin forskning p\u00e5.<\/p>\n

Under juryns genomg\u00e5ng av inl\u00e4mnade posters slogs jag av tanken att f\u00f6rm\u00e5gan att grafiskt och i bilder synligg\u00f6ra forskningsarbete som kunskapande i viss m\u00e5n \u00e4r en underskattad och outnyttjad resurs vid pedagogiska konferenser.\u00a0Jag p\u00e5mindes om att posters p\u00e5 en konferens inbjuder till andra former av kommunikation \u00e4n paper-presentationer. \u00a0I paper-presentationer har forskaren som presentat\u00f6r p\u00e5 ett annat s\u00e4tt kontroll \u00f6ver hur (till exempel i vilken ordning) mottagaren tar del av den kunskap och information som kommuniceras. Vid poster-presentationer finns all information och kunskap \u00a0tillg\u00e4nglig p\u00e5 en yta f\u00f6r mottagaren samtidigt. Mottagaren bed\u00f6mer kronologin och logiken i forsknings\u00e4mnet genom de referenser som mottagaren skapar d\u00e5 postern betraktas. Presentat\u00f6ren kan f\u00f6rtydliga, peka p\u00e5 och vidga posterns referensram genom dialog, men situationen inbegriper flera element som utmanar b\u00e5de mottagare och presentat\u00f6r.<\/p>\n

De tre posters som under den h\u00e4r konferensen p\u00e5 mest \u00e4ndam\u00e5lsliga s\u00e4tt uppfyllde kriterierna var de posters som jag i efterhand kallar f\u00f6r TR\u00c4DET, MASKEN och M\u00c4NNISKAN<\/em>. I de h\u00e4r tre posterpresentationerna v\u00e4vdes vetenskaplig genremedvetenhet med inneh\u00e5ll samman p\u00e5 ett s\u00e4tt som kommunicerar forskning s\u00e5 att den ber\u00f6rde mottagarens kunskapsram p\u00e5 flera niv\u00e5er samtidigt.<\/p>\n

Pris I \u00a0Anja Gabrielsen<\/strong><\/p>\n

\"pris1\"<\/a><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Tr\u00e4det.<\/strong>\u00a0Ett grundelement som metafor f\u00f6r \u00a0tid och v\u00e4xande.<\/p>\n

PRIS II Ann Karin Orset<\/strong><\/p>\n

\"pris2\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Neutralmasken.<\/strong>\u00a0Betraktaren m\u00f6ter ett ansikte. Vems?<\/p>\n

Pris III Inge Andersland<\/strong><\/p>\n

\"M\u00e4nniskan.<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4nniskan.<\/strong>\u00a0M\u00e4nskligheten har skapat f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r flera former av kommunikation. Har vi skapat f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r tolerans?<\/p>\n

Sammanfattningsvis<\/strong> f\u00f6ll endagskonferensen i maj och ett vinterlikt Troms\u00f6 f\u00f6r min del ut som en uts\u00f6kt avslutning p\u00e5 ett turbulent arbets\u00e5r inom l\u00e4rarutbildning. F\u00f6r vad kan v\u00e4l vara b\u00e4ttre \u00e4n att alldeles vid slutrakan med alla avslutande uppgifter i samband med undervisning, administration och forskning, f\u00e5 vara med om n\u00e5got som fungerar som katalysator och motivation f\u00f6r fortsatt och nytt arbete inom forskningsbaserad l\u00e4rarutbildning. Sk\u00f6n sommar!<\/p>\n

Troms\u00f6 21 maj 2014<\/p>\n

\"IMG_1052\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      http:\/\/nafol2014.svt.ntnu.no\/SitePages\/Home.aspx F\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan hade jag f\u00f6rm\u00e5nen att delta vid en endagskonferens med titeln En gang l\u00e6erer alltid l\u00e6erer i Troms\u00f6, Norge.\u00a0Konferensen arrangerades av NAFOL (Nasjonal forskerskole for l\u00e6rerutdanningene i Norge) och fungerade som en samlingspunkt f\u00f6r NAFOLs forskarstipendiater och deras v\u00e4gledare. Konferensens fokusomr\u00e5de var l\u00e4rarutbildning och inf\u00f6ringen till temat angavs […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[11,126],"class_list":["post-1503","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta","tag-konferens","tag-lararutbildning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1503","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1503"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1503\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1519,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1503\/revisions\/1519"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1503"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1503"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1503"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}