{"id":1521,"date":"2014-06-11T12:40:10","date_gmt":"2014-06-11T09:40:10","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1521"},"modified":"2014-06-14T17:47:23","modified_gmt":"2014-06-14T14:47:23","slug":"viva-axelia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/06\/11\/viva-axelia\/","title":{"rendered":"VIVA AXELIA!"},"content":{"rendered":"

\"TapioVIVA AXELIA!<\/em><\/p>\n

Invigningen av \u00c5bo Akademis Axelia-byggnad 1977 var en stor h\u00e4ndelse: f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sin historia fick kemiteknik nya och \u00e4ndam\u00e5lsenliga utrymmen till sitt f\u00f6rfogande. Hedersg\u00e4ster kom och byggnaden vigdes av den d\u00e5tida undervisningsministern, Jaakko It\u00e4l\u00e4 (Ville It\u00e4l\u00e4s farbror) – festen var stor och gl\u00e4djen \u00f6ver att staten hade byggt ett hus f\u00f6r \u00c5bo Akademi. Vi trodde att vi var i s\u00e4kra h\u00e4nder.<\/p>\n

Axelia \u2013 eller Axelia I som det senare kom att kallas \u2013 byggdes billigt; byggnaden representerar typisk betong- och sp\u00e5nskivearkitektur fr\u00e5n 70-talet. Den arkitektoniska planeringen \u00e4r d\u00e4remot genialisk: arbetsrummen har b\u00e5de luft och ljus och laboratorieutrymmen \u00e4r mitt i huset, separerade av glasv\u00e4ggar s\u00e5 att allt blir synligt och kommunikationen mellan l\u00e4rare och studenter, forskare och handledare l\u00f6per smidigt. Byggnaden blev konstruerad i en blomstrande samarbetsanda; olika synpunkter och \u00e5sikter beaktades p\u00e5 70-talet, eftersom man ville ha ett hus som skulle satisfiera allas f\u00f6rv\u00e4ntningar och visioner l\u00e5ngt fram\u00e5t. I Axelia finns utrymme f\u00f6r ett rymligt bibliotek, studenternas grupparbetsrum, glashandel, mekanisk verkstad, t.o.m. den ber\u00f6mda klubblokalen Axelborg. D\u00e5 AxeliaI planerades var demokratin i mode p\u00e5 alla samh\u00e4llsniv\u00e5er \u2013 i motsats till dagens autorit\u00e4ra och totalit\u00e4ra str\u00f6mningar, som har spritt sig som cancer \u00e4ven i civilerade v\u00e4sterl\u00e4ndska demokratier, t.o.m. till universitet.<\/p>\n

Visserligen har Axelia-huset haft sm\u00e5 problem: taket l\u00e4ckte n\u00e5gra \u00e5r, det drog i f\u00f6stren och p\u00e5 sommartiden kan temperaturen i laboratoriet \u00f6verstiga 30 grader. Dock har kemiteknik under de senaste 30 \u00e5ren utvecklats till en verklig toppenhet i forskning, ett internationellt erk\u00e4nt centrum, dit forskare kommer fr\u00e5n praktiskt taget alla v\u00e4rldsdelar, m\u00e5nga av dem med egna pengar. Verksamheten har kunnat utvidgas kraftigt\u00a0 under de senaste decennierna, tack vare att AxeliaI byggdes p\u00e5 ett framsynt s\u00e4tt, men tanke p\u00e5 en framtida expansion av verksamheten. Idag h\u00e4mtar forskargrupperna i\u00a0 Axekia-byggnadskomplexet (AxeliaI\u00a0 och AxeliaII) \u00e5rligen tiotals miljoner euro till Akademin i form av extern projektverksamhet. Sent p\u00e5 natten kan man se ljus i m\u00e5nga personrum, det \u00e4r vetenskapens l\u00e5ga som brinner h\u00e4r.<\/p>\n

De senaste m\u00e5naderna har det bokstavligen kokat i Axelia, speciellt i AxeliaI, husets \u00e4ldre del som skulle grundrenoveras under \u00e5ren 2015-2017. Vart hamnar vi, vem som ska komma till det nyrenoverade huset, hur ska en ny byggnadsstruktur se ut? Dessa fr\u00e5gor har l\u00e4rare och forskare och studenter st\u00e4llt, med m\u00e5nga farh\u00e5gor. Utredningarna visade att renoveringens totalkostnad skulle bli \u00f6ver 20 miljoner euro (!) och \u00e5rshyran skulle efter renoveringen stiga till \u00f6ver 3 miljoner euro (!)\u00a0 – en h\u00f6jning p\u00e5 65% j\u00e4mf\u00f6rt med den nuvarande hyresniv\u00e5n .
\nJag kommenterar inte processens g\u00e5ng n\u00e4rmare h\u00e4r (texten skulle bli f\u00f6r l\u00e5ng i sommarhettan) , utan endast konstaterar att \u2019planeringsprocessen\u2019\u00a0 har hittills liknat en mardr\u00f6m ur Franz Kafkas noveller och romaner. \u00c5bo Akademis styrelse och Rektor fattade ett klokt beslut genom att skjuta upp \u00e4rendet och prioritera renoveringen av Gadolinia-byggnaden i st\u00e4llet. D\u00e5 man ser r\u00e4kningen, d\u00e5 man ser vad kalaset skulle kosta, blir man pl\u00f6tsligt en aning f\u00f6rnuftigare igen.<\/p>\n

Vi fick uppleva promotionens gl\u00e4nsande dag \u2013 jag avslutar med en bild av doktorer fr\u00e5n teknisk kemi och reaktionsteknik : 10 doktorer i v\u00e5rt \u00e4mne promoverades; bilden \u00e4r tagen av Petteri Tolvanen.<\/p>\n

\"Doktorer<\/p>\n

Glad midsommar till alla l\u00e4sare!<\/p>\n

 <\/p>\n

Tapio Salmi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

VIVA AXELIA! Invigningen av \u00c5bo Akademis Axelia-byggnad 1977 var en stor h\u00e4ndelse: f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sin historia fick kemiteknik nya och \u00e4ndam\u00e5lsenliga utrymmen till sitt f\u00f6rfogande. Hedersg\u00e4ster kom och byggnaden vigdes av den d\u00e5tida undervisningsministern, Jaakko It\u00e4l\u00e4 (Ville It\u00e4l\u00e4s farbror) – festen var stor och gl\u00e4djen \u00f6ver att staten hade byggt ett hus f\u00f6r \u00c5bo […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[190,189,188],"class_list":["post-1521","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-axelia","tag-promotion","tag-utrymmen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1521","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1521"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1521\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1531,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1521\/revisions\/1531"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1521"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1521"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1521"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}