{"id":1545,"date":"2014-09-10T13:28:04","date_gmt":"2014-09-10T10:28:04","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1545"},"modified":"2014-09-12T13:33:04","modified_gmt":"2014-09-12T10:33:04","slug":"socioekonomisk-utrensning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/09\/10\/socioekonomisk-utrensning\/","title":{"rendered":"Socioekonomisk utrensning"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-1284 size-full\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/10739330141.jpg\" alt=\"Christer Lindholm\" width=\"168\" height=\"240\" \/>Storbritannien \u00e4r f\u00f6r tillf\u00e4llet en av de f\u00e5 ljuspunkterna (\u00e5tminstone p\u00e5 ytan) i ett Europa som pr\u00e4glas av svag eller stagnerande tillv\u00e4xt och h\u00f6g arbetsl\u00f6shet. Uppsvinget inom den brittiska ekonomin (som visserligen i h\u00f6g grad beror p\u00e5 en fastighetsboom som inom kort kan visa sig vara en bubbla) har gett \u00e5tstramningspolitikens f\u00f6respr\u00e5kare\u00a0 vatten p\u00e5 sin kvarn; under de senaste \u00e5ren har n\u00e4mligen David Camerons koalitionsregering sanerat de offentliga finanserna med en brutalitet som skulle f\u00e5 &#8221;J\u00e4rnladyn&#8221; Margaret Thatcher<strong>\u00a0<\/strong>att framst\u00e5 som en bl\u00f6thj\u00e4rtad, l\u00e4tt v\u00e4nstervriden socialtant i j\u00e4mf\u00f6relse.\u00a0 Att den ekonomiska tillv\u00e4xten det oaktat \u00e5terv\u00e4nt till Storbritannien ses d\u00e4rmed som ett bevis p\u00e5 att \u00e5tstramning fungerar.<\/p>\n<p>En av dem som s\u00e4kert skulle opponera sig mot det h\u00e4r p\u00e5st\u00e5endet \u00e4r David Clapson. Om han fortfarande var vid liv, det vill s\u00e4ga.<\/p>\n<p>David Clapsons historia, som \u00e5tergavs i The Guardian den 9. September i \u00e5r, \u00e4r som tagen ur en av Charles Dickens dystra beskrivningar av mis\u00e4ren i det viktorianska England. P\u00e5 grund av att han hade missat ett enda av sina obligatoriska m\u00f6ten p\u00e5 den lokala arbetskraftsbyr\u00e5n stoppades utbetalningen av Clapsons arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d, furstliga 71,70 pund (ca 90 euro) per vecka. Utan sitt magra arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d hade Clapson, som led av sv\u00e5r diabetes, inte l\u00e4ngre r\u00e5d med vare sig mat eller elektricitet till det kylsk\u00e5p d\u00e4r han f\u00f6rvarade sitt insulin. Tre veckor senare dog han diabetisk ketoacidos, en syraf\u00f6rgiftning som beror p\u00e5 akut insulinbrist. Av coronerns unders\u00f6kning framgick, att han vid tiden f\u00f6r sin d\u00f6d inte hade n\u00e5gon mat \u00f6verhuvudtaget i sin mags\u00e4ck&#8230;<\/p>\n<p>Dessv\u00e4rre \u00e4r David Clapsons grymma \u00f6de ingen isolerad incident, utan bara \u00e4nnu en av de otaliga m\u00e4nskliga tragedier som \u00e4r en lika direkt som f\u00f6ruts\u00e4gbar konsekvens av den sittande brittiska regeringens politik. Enbart under det senaste \u00e5ret har hela en miljon britter, av vilka en stor del \u00e4r kroniskt sjuka eller handikappade, blivit av med sina underst\u00f6d. I m\u00e5nga fall, framf\u00f6r allt d\u00e5 det g\u00e4ller personer med psykiska problem, har de drabbade \u00f6verhuvudtaget inte varit medvetna om varf\u00f6r deras underst\u00f6d pl\u00f6tsligt upph\u00f6r, \u00e4n mindre om de\u00a0 m\u00f6jligheter till akut n\u00f6dhj\u00e4lp som eventuellt skulle finnas tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r chockerande och alltigenom inhumana angreppet p\u00e5 de allra svagaste i samh\u00e4llet kan knappast kallas n\u00e5got annat \u00e4n en socioekonomisk utrensning, vars enda syfte \u00e4r att gallra bort s\u00e5 m\u00e5nga bidragstagare som m\u00f6jligt genom sv\u00e4lt och sjukdom. Men det h\u00e4r kan regeringen Cameron naturligtvis inte s\u00e4ga h\u00f6gt; i st\u00e4llet s\u00e4ger den sig vilja g\u00f6ra slut p\u00e5 &#8221;en kultur d\u00e4r man f\u00e5r n\u00e5gonting f\u00f6r ingenting&#8221;. Vilket \u00e4r den \u00f6verprivilegierade brittiska elitens f\u00f6rfinade s\u00e4tt att s\u00e4ga att bidragstagarna \u00e4r en samling arbetsskygga slappsvansar som inte beh\u00f6ver n\u00e5got annat \u00e4n en rej\u00e4l spark i arslet.<\/p>\n<p>Rent konkret inneb\u00e4r den metaforiska sparken i arslet att alla arbetsl\u00f6sa &#8211; \u00e4ven de vars arbetsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r kraftigt nedsatt p\u00e5 grund av sjukdom eller handikapp &#8211; m\u00e5ste anm\u00e4la sig p\u00e5 den lokala arbetskraftsbyr\u00e5n varje dag, och sedan tillbringa hela dagen d\u00e4r. Om en arbetsl\u00f6s missar en dag blir hen av med sitt underst\u00f6d f\u00f6r fyra veckor fram\u00e5t, h\u00e4nder det en andra g\u00e5ng f\u00e5r hen lov att klara sig utan pengar i hela tre m\u00e5nader&#8230;<\/p>\n<p>\u00c4ven i \u00f6vrigt \u00e4r regelverket f\u00f6r sanktionerna s\u00e5 bisarrt att inte ens George Orwell och Franz Kafka med gemensamma krafter hade kunnat fantisera ihop n\u00e5got v\u00e4rre. Det har till exempel h\u00e4nt att arbetsl\u00f6sa f\u00e5tt sina underst\u00f6d indragna f\u00f6r att de g\u00e5tt p\u00e5 en arbetsintervju i st\u00e4llet f\u00f6r till arbetskraftsbyr\u00e5n &#8211; eller f\u00f6r att de haft den d\u00e5liga smaken att f\u00e5 en hj\u00e4rtattack under sitt dagliga m\u00f6te med den lokala arbetskraftspolitruken!<\/p>\n<p>S\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r det allts\u00e5 till i Storbritannien i n\u00e5dens(?) \u00e5r\u00a0 2014. Men h\u00e4r i Finland, d\u00e4r vi har ett gediget v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle av nordisk modell, kan v\u00e4l n\u00e5got liknande \u00e4nd\u00e5 inte h\u00e4nda, eller..?<\/p>\n<p>Faktum \u00e4r att det redan nu p\u00e5g\u00e5r en viss, om \u00e4n inte lika brutal och uppenbar, socioekonomisk utrensning \u00e4ven h\u00e4r hos oss. V\u00e5rt h\u00e4lsov\u00e5rdssystem \u00e4r inte bara ett av v\u00e4stv\u00e4rldens mest kostnadseffektiva (vilket beh\u00e4ndigt nog gl\u00f6mts bort under beredningen av den sorglustiga Sote-reformen), det \u00e4r ocks\u00e5 ett av de mest oj\u00e4mlika. Den h\u00e4r oj\u00e4mlikheten har i sin tur gett upphov till stora skillnader i h\u00e4lsa och f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd mellan olika socioekonomiska grupper. En finl\u00e4ndska man i den h\u00f6gsta inkomstklassen kan, f\u00f6r att ta ett exempel, i genomsnitt se fram emot en tolv \u00e5r l\u00e4ngre livstid \u00e4n en man i den l\u00e4gsta inkomstklassen.<\/p>\n<p>Det \u00e4r illa nog som det \u00e4r, men inom en snar framtid kan det bli betydligt v\u00e4rre. Som en del av (eller snarare ett komplement till) Sote-reformen planerar regeringen n\u00e4mligen att inf\u00f6ra ett absolut kostnadstak f\u00f6r de offentliga h\u00e4lsov\u00e5rdsutgifterna. D\u00e5 kostnadstaket \u00e4r n\u00e5tt blir patienterna (f\u00f6rl\u00e5t, jag menar naturligtvis kunderna) helt enkelt tvungna att betala mer f\u00f6r de offentliga h\u00e4lsov\u00e5rdstj\u00e4nster de anv\u00e4nder. F\u00f6rutsatt att de har r\u00e5d, det vill s\u00e4ga.<\/p>\n<p>S\u00e5 vem vet, kanske vi i framtiden kommer att f\u00e5 h\u00f6ra f\u00f6ljande inspelade meddelande d\u00e5 vi ringer v\u00e5r lokala h\u00e4lsov\u00e5rdscentral:<\/p>\n<p>&#8221;Det h\u00e4r \u00e4r h\u00e4lsov\u00e5rdscentralens automatiska telefonv\u00e4xel. Vi har tyv\u00e4rr n\u00e5tt v\u00e5rt kostnadstak f\u00f6r det h\u00e4r \u00e5ret. Om du har r\u00e5d att betala din h\u00e4lsov\u00e5rd ur egen ficka, v\u00e4nligen v\u00e4lj 1. Om inte, v\u00e4nligen l\u00e4gg dig ner och d\u00f6.&#8221;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Storbritannien \u00e4r f\u00f6r tillf\u00e4llet en av de f\u00e5 ljuspunkterna (\u00e5tminstone p\u00e5 ytan) i ett Europa som pr\u00e4glas av svag eller stagnerande tillv\u00e4xt och h\u00f6g arbetsl\u00f6shet. Uppsvinget inom den brittiska ekonomin (som visserligen i h\u00f6g grad beror p\u00e5 en fastighetsboom som inom kort kan visa sig vara en bubbla) har gett \u00e5tstramningspolitikens f\u00f6respr\u00e5kare\u00a0 vatten p\u00e5 sin [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":369,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146],"tags":[14,194,195],"class_list":["post-1545","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lindholm","tag-ekonomi","tag-socioekonomi","tag-valfard"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1545","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/369"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1545"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1545\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1556,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1545\/revisions\/1556"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1545"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1545"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1545"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}