{"id":1580,"date":"2014-09-28T23:24:46","date_gmt":"2014-09-28T20:24:46","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1580"},"modified":"2014-10-05T20:25:52","modified_gmt":"2014-10-05T17:25:52","slug":"sommardagar-i-arensburg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/09\/28\/sommardagar-i-arensburg\/","title":{"rendered":"Sommardagar i Arensburg"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1585\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg_oktober_2014.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"150\" height=\"274\" \/>Min f\u00f6rsta kontakt till den estniska \u00f6n \u00d6sel (Saaremaa) skedde via litteraturen: jag l\u00e4ste de b\u00f6cker som jag inte \u00e4nnu hade l\u00e4st i barndomshemmets bibliotek. De var f\u00f6rfattarinnan Aino Kallas\u2019 dagb\u00f6cker. Aino, som h\u00f6rde till den finl\u00e4ndska kultursl\u00e4kten Krohn hade en intressant livshistoria; den pr\u00e4glades av stor lycka och enorm tragedi. P\u00e5 en exkursion tr\u00e4ffade den unga studenten filosofie doktor Oskar Kallas, som efter en dags bekantskap friade till Aino! Oskar var f\u00f6dd p\u00e5 \u00d6sel,\u00a0 han var en son till Kaarma f\u00f6rsamlingens klockare, doktor i etnologi, l\u00e4rare, forskare och journalist, senare \u00e4ven diplomat: den unga estniska republikens ambassad\u00f6r i Helsingfors, Den Haag och London. Aino blev en k\u00e4nd finsk-estnisk f\u00f6rfattare. Hon skrev p\u00e5 finska, men teman f\u00f6r hennes romaner och noveller kom ofta fr\u00e5n \u00d6sel, fr\u00e5n \u00f6ns mytiska f\u00f6rg\u00e5ngna. Estniska sl\u00e4ktingar ber\u00e4ttade gamla historier som i hennes fantasi f\u00f6r\u00e4dlades till sk\u00f6nlitter\u00e4ra verk. Paret hade ett lugnt och kreativt liv i Tallinn efter Oskars pensionering fr\u00e5n diplomatiska uppdrag. Sedan br\u00f6t andra v\u00e4rldskriget ut och tv\u00e5 av parets vuxna barn dog onaturligt under krigets g\u00e5ng. Paret Kallas lyckades fly till Stockholm och blev f\u00f6r evigt exilester, som l\u00e4ngtade tillbaka till \u00d6sels mjuka str\u00e4nder och ljuvliga sommardagar.\u00a0 Aino Kallas \u00e4r ett av de st\u00f6rsta namnen i\u00a0 den finl\u00e4ndska litteraturen och Oskar \u00e4r en od\u00f6dlig figur i den estniska kulturhistorien.<\/p>\n<p>Idag skiner solen \u00f6ver den \u00d6selska himmelen: flera veckor var temperaturen n\u00e4stan 30 grader i \u00f6ns huvudstad Kuressaare och havsvattnets temperatur \u00f6versteg 25 grader. Turister kom och for: finl\u00e4ndare, svenskar, letter, litauer, ryssar, tyskar, fransm\u00e4n&#8230; De kom till operafestivalen, de kom till kammarmusiksfestivalen, de kom f\u00f6r att titta p\u00e5 f\u00e5glar, f\u00f6r att festa, n\u00e5gra kanske enbart f\u00f6r att vila. En kosmopolitisk kakofoni, kunde man s\u00e4ga. Unga tyska studenter promenerade p\u00e5 stadens huvudgata och fr\u00e5gade artigt: tyska eller engelska? Tyska, absolut, svarade jag. De fr\u00e5gade v\u00e4gen till tyska soldaters gravg\u00e5rd. G\u00e5 dit\u00e5t, ca tre kilometer, s\u00e5 kommer ni till Kudjape metsakalmistu, bredvid den finns de tyska soldatgravarna. De tackade och gick.<\/p>\n<p>\u00d6n har starka tyska r\u00f6tter: h\u00e4r h\u00e4rskade den baltisk-tyska adeln som \u00e4gde stora herrg\u00e5rdar. M\u00e5nga av dem deltog aktivt i utvecklingen av samh\u00e4llet. Balthazar van Campenhausen var p\u00e5 1700-talet viceguvern\u00f6r i Kuressaare, som d\u00e5 kallades Arensburg. Han grundade den f\u00f6rsta tidsskriften p\u00e5 \u00f6n, Arensburgische Wochen- und Intelligenzbl\u00e4tter. Han grundade \u00e4ven den f\u00f6rsta (halv)professionella teatern i Arensburg-Kuressaare. En sommarkv\u00e4ll tr\u00e4ffade jag under konsertens paus friherre Hansj\u00f6rg Freytag \u2013 von Loringhoven, vars f\u00f6rf\u00e4der en g\u00e5ng var gods\u00e4gare i Kihelkonna kommun. Deras adelsvapen h\u00e4nger i Kuressaare biskopsslott. Hansj\u00f6rg \u00e4r en artig, \u00e4ldre gentleman, f\u00f6rst hj\u00e4rnkirurg till utbildningen, men sedan hade han kommit till slutsatsen att det egentligen \u00e4r farligt att operera hj\u00e4rnor och utbildade sig till psykoterapeut. Han har praktik i T\u00fcbingen. Ofta kommer han p\u00e5 somrarna till \u00d6sel, medan hans fru som \u00e4r bildkonstn\u00e4r flyger till Provence.<\/p>\n<p>Vi organiserade i augusti en internationell sommarskola och konferens i Kuressaare, i lokala yrkesinstitutets utrymmen. Temat var norra \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5dets h\u00e5llbara kemi och processteknologi. Evenemanget samlade ca 60 deltagare fr\u00e5n \u00c5bo Akademi, Ule\u00e5borgs universitet, Ume\u00e5 universitet, Kungliga tekniska h\u00f6gskolan (KTH) och Tallinna tehnika\u00fclikool. Dessa universitet bildar n\u00e4tverket POKE (Pohjoisen It\u00e4meren alueen kest\u00e4v\u00e4 kemia ja prosessiteknologia), som finansieras av Finska Kulturfonden (Suomen Kulttuurirahasto). Deltagarna representerade \u00f6ver 15 nationaliteter. Toppf\u00f6rel\u00e4sare ber\u00e4ttade om jordklotets h\u00e4rkomst och utveckling (Olav Eklund, \u00c5A), \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5dets ekologi (J\u00fcri Elken, TT\u00dc), sol- och vindenergi (Lars Hedstr\u00f6m och Lauri Ulm). Tiotals p\u00e5g\u00e5ende doktorsarbeten presenterades och en snabbkurs i vetenskapligt skrivande h\u00f6lls. Sommarn\u00e4tterna var fortfarande l\u00e5nga och nattklubbarna vimlade av folk. En kv\u00e4ll bes\u00f6kte vi Kuressaare biskopsslott: vi hittade Freytag \u2013 von Loringhovens vapen, det var n\u00e4stan som modern, nonfigurativ konst, vi hittade Oskar Kallas bild i den permanenta utst\u00e4llningen p\u00e5 slottet.<\/p>\n<p>F\u00f6r 75 \u00e5r sedan, i augusti 1939, bes\u00f6kte Estlands president Konstantin P\u00e4ts Saaremaa; han h\u00f6ll tal och pratade med folk och \u00e5t festmiddag p\u00e5 slottet. Sommaren hade varit ovanligt vacker och het, den stora ekonomiska depressionen hade \u00f6vervunnits, livet hade blivit gladare igen och folk fyllde badstr\u00e4nderna \u00f6verallt i Norden, fr\u00e5n N\u00e5dendal till Hang\u00f6 och Terijoki, fr\u00e5n P\u00e4rnu till Kuressaare. Den 23.8.1939 undertecknades Molotov-Ribbentroppakten i Moskva och andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut den 1 september i morgongryningen. Sommaren var slut.<\/p>\n<p>Krigets f\u00f6rh\u00e4rjelser b\u00f6r ers\u00e4ttas med fredens budskap. En av\u00a0 fredens ambassad\u00f6rer p\u00e5 jordklotet \u00e4r Tibets andlige ledare Dalai lama. Jag l\u00e4ste i dagstidningen Meie Maa (V\u00e5rt land), att Sydafrika, Nelson Mandelas och Desmond Tutus hemland v\u00e4grade att ge visum \u00e5t den tibetanske ledaren: Sydafrika har aktiva handelskontakter till Folkrepubliken Kina. D\u00e5 realpolitik och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter st\u00e5r mot varandra, vinner realpolitiken. Bilden \u00e4r tagen av Dr Pasi Tolvanen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Min f\u00f6rsta kontakt till den estniska \u00f6n \u00d6sel (Saaremaa) skedde via litteraturen: jag l\u00e4ste de b\u00f6cker som jag inte \u00e4nnu hade l\u00e4st i barndomshemmets bibliotek. De var f\u00f6rfattarinnan Aino Kallas\u2019 dagb\u00f6cker. Aino, som h\u00f6rde till den finl\u00e4ndska kultursl\u00e4kten Krohn hade en intressant livshistoria; den pr\u00e4glades av stor lycka och enorm tragedi. P\u00e5 en exkursion tr\u00e4ffade [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[11,199,198],"class_list":["post-1580","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-konferens","tag-osel","tag-ostersjon"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1580"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1580\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1590,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1580\/revisions\/1590"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1580"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1580"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}