{"id":1597,"date":"2014-10-16T01:30:27","date_gmt":"2014-10-15T22:30:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1597"},"modified":"2014-10-16T10:14:31","modified_gmt":"2014-10-16T07:14:31","slug":"algblomningar-skepsis-och-mirakelkurer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/10\/16\/algblomningar-skepsis-och-mirakelkurer\/","title":{"rendered":"Algblomningar, skepsis och mirakelkurer"},"content":{"rendered":"

\"JohannaF\u00f6rra sommaren fick vi uppleva omfattande algblomningar i stora delar av kustomr\u00e5dena. De bl\u00e5gr\u00f6na algerna eller cyanobakterierna, s\u00e5 som de egentligen heter, f\u00f6rekom ovanligt rikligt just under den b\u00e4sta semesterperioden. Jag vet flera som avbr\u00f6t sin seglats genom Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet p\u00e5 grund av massf\u00f6rekomst av alger. Det var ju inte s\u00e5 roligt att sitta i stiltje och hetta ute p\u00e5 ett gr\u00f6nt hav d\u00e4r man inte ens kunde simma i. Andra \u00e5kte hem fr\u00e5n sina sommarstugor p\u00e5 grund av samma orsak. Algblomningen kom ovanligt tidigt i \u00e5r och ytansamlingarna av alger var kraftigare \u00e4n under de flesta \u00e5r. Den st\u00f6rsta orsaken till detta var det ih\u00e5llande h\u00f6gtrycket som b\u00f6rjade andra veckan i juli och h\u00f6ll i sig \u00e4nda mot slutet av augusti. Nackdelen med solen, sommarv\u00e4rmen och de n\u00e4stan vindstilla dagarna var ju att de bl\u00e5gr\u00f6na algerna f\u00f6r\u00f6kade sig snabbt, steg upp till ytan och bildade stora och tjocka sjok som t\u00e4ckte st\u00f6rsta delen av ytter- och mellansk\u00e4rg\u00e5rden b\u00e5de i Finland och Sverige. \u00c5 andra sidan f\u00f6rbrukades n\u00e4rsalterna i vattnet relativt snabbt till slut och det blev inte en annan blomningstopp som det ofta blir under f\u00f6rh\u00f6sten.<\/p>\n

\u00c4ven om sommarens exceptionella v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden var den utl\u00f6sande faktorn f\u00f6r algblomningarna, ligger den prim\u00e4ra orsaken fortfarande i en allt f\u00f6r stor n\u00e4ringsbelastning till havet. Omfattande vattenskydds\u00e5tg\u00e4rder har vidtagits under de senaste \u00e5ren, och belastningen fr\u00e5n m\u00e5nga olika k\u00e4llor har faktiskt minskat m\u00e4rkbart. Men trots det kommer det fortfarande mycket n\u00e4ring till havet och den existerande n\u00e4rsaltsniv\u00e5n sjunker v\u00e4ldigt sakta. N\u00e4r minskningen i n\u00e4rsaltshalterna i havet \u00e4r mycket l\u00e5ngsam, kanske till och l\u00e5ngsammare \u00e4n vad takten och omfattningen av vattenskydds\u00e5tg\u00e4rder skulle f\u00f6ruts\u00e4tta, blir m\u00e5nga ot\u00e5liga och \u00e4ven besvikna. Misstro p\u00e5 forskarnas kunskap och myndigheters \u00e5taganden v\u00e4xer ocks\u00e5 p\u00e5 sina h\u00e5ll. Nyligen kom det ett program p\u00e5 tv:n d\u00e4r forskarnas och myndigheters information och kunskap \u00f6ver utsl\u00e4ppsk\u00e4llor och utsl\u00e4ppsm\u00e4ngder fr\u00e5n de olika k\u00e4llorna ifr\u00e5gasattes. N\u00e5gra jordbrukare uttryckte sin misstro \u00f6ver siffror som visar att jordbruket \u00e4r den st\u00f6rsta \u201dboven i dramat\u201d. Enligt dessa skeptiker \u00f6verdriver forskare och myndigheter omfattningen och betydelsen av n\u00e4rsaltsbelastningen fr\u00e5n jordbruksmarker. I st\u00e4llet f\u00f6reslog de att dagvatten, dvs. avrinningsvattnet fr\u00e5n \u00f6ppna ytor i st\u00e4der och dr\u00e4nerade bebyggelseomr\u00e5den som rinner f\u00f6rbi de kommunala reningsverken, \u00e4r betydligt st\u00f6rre belastare \u00e4n jordbruket.<\/p>\n

Dessa jordbrukare hade ocks\u00e5 sv\u00e5rt att acceptera att landbaserade k\u00e4llor \u00e4r orsaken till omfattande algblomningar. Algblomningarna f\u00f6rekommer ju l\u00e4ngre bort fr\u00e5n kusten och i det \u00f6ppna havet och inte i n\u00e4rheten av odlingsmarkerna, vilket anv\u00e4ndes som bevis p\u00e5 att belastning fr\u00e5n jordbruket inte kan vara orsaken till algblomningarna. Det som dessa skeptiker inte hade tagit i beaktande \u00e4r h\u00f6g grumlighet av vattnet p\u00e5 grund av erosion i kustn\u00e4ra omr\u00e5den. I grumligt vatten finns det betydligt mindre volym tillg\u00e4nglig f\u00f6r alger och deras tillv\u00e4xt \u00e4n i klarare vatten l\u00e4ngre ut till havs d\u00e4r ljusm\u00e4ngderna r\u00e4cker till f\u00f6r alger p\u00e5 betydligt st\u00f6rre djup och den totala algm\u00e4ngden d\u00e4rmed kan vara m\u00e5ngfaldig. I kustn\u00e4ra omr\u00e5den f\u00f6rekommer de huvudsakliga n\u00e4rsalterna, fosfor och kv\u00e4ve, \u00e4ven i mera balanserade f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4n l\u00e4ngre ut i sk\u00e4rg\u00e5rden, d\u00e4r kv\u00e4ve ofta \u00e4r bristvara. Brist p\u00e5 kv\u00e4ve gynnar bl\u00e5gr\u00f6na alger som \u00e4r bra p\u00e5 att utnyttja kv\u00e4ve direkt fr\u00e5n luften, vilket de flesta andra alger inte klarar av. \u00c4ven om n\u00e4rsalter ocks\u00e5 kan f\u00e4llas ner fr\u00e5n luften \u00e4r de landbaserade k\u00e4llorna \u00e4nd\u00e5 de st\u00f6rsta belastarna i \u00d6stersj\u00f6n. Trots en viss skepsis hos en del lekm\u00e4n \u00e4r det \u00e4ven r\u00e4tt klart att jordbruket \u00e4r den st\u00f6rsta belastningsk\u00e4llan g\u00e4llande hela \u00d6stersj\u00f6n. Det har visats av s\u00e5 m\u00e5nga oberoende studier och utredningar, och det r\u00e5der en 100 % samst\u00e4mmighet \u00f6ver resultaten bland myndigheter och forskarna.<\/p>\n

En ytterligare k\u00e4lla som bidrar till f\u00f6rh\u00f6jda n\u00e4rsaltshalter i \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r bottensedimentet och speciellt den fosfor som har lagrats i det. N\u00e4r syrehalterna sjunker frig\u00f6rs stora m\u00e4ngder fosfor tillbaka till vattenmassan och blir p\u00e5 nytt tillg\u00e4nglig f\u00f6r bl.a. bl\u00e5gr\u00f6na alger. \u00c4ven om det egentligen \u00e4r fr\u00e5gan om tidigare utsl\u00e4pp av n\u00e4rsalter som har sedimenterat, betraktas den h\u00e4r s\u00e5 kallade interna belastningen som en skild n\u00e4rsaltsk\u00e4lla. Belastning fr\u00e5n sedimenten kan dessutom vara en \u00f6verv\u00e4gande orsak till varf\u00f6r vattenskydds\u00e5tg\u00e4rder verkar ha mindre och l\u00e5ngsammare effekter \u00e4n v\u00e4ntat. De nyaste uppskattningarna tyder p\u00e5 att den interna belastningen har minst lika stor betydelse som de landbaserade k\u00e4llorna b\u00e5de i kustomr\u00e5den s\u00e5v\u00e4l som i \u00d6stersj\u00f6ns djupomr\u00e5den. De v\u00e4rsta uppskattningarna tyder p\u00e5 att den interna belastningen kunde vara till och med tre g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n belastningen fr\u00e5n landbaserade k\u00e4llor.<\/p>\n

Ingenj\u00f6rerna \u00e4r ivriga p\u00e5 att hitta snabba fix f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda problem med intern belastning. Syres\u00e4ttning av djupomr\u00e5den \u00e4r ett numera ofta \u00e5terkommande \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslag p\u00e5 problemet. Nu har till och med HELCOM (Helsingforskommissionen, den internationella organisationen mellan \u00d6stersj\u00f6stater) p\u00e5 initiativ av Sverige b\u00f6rjat utreda effekter av syres\u00e4ttning av \u00d6stersj\u00f6ns djupomr\u00e5den (http:\/\/www.extrakt.se\/hav-och-sjoar\/syrepumpar-galen-ide-eller-ostersjons-raddning\/<\/a>). Ett f\u00f6rslag \u00e4r att s\u00e4tta tio stora pumpar f\u00f6r att syres\u00e4tta djupvatten med mera syrerikt ytvatten i Bornholmsbass\u00e4ngen som \u00e4r ett av de djupaste omr\u00e5den i \u00d6stersj\u00f6n. Pumparna f\u00f6rv\u00e4ntas syres\u00e4tta det bottenn\u00e4ra vattnet s\u00e5 att fosforl\u00e4ckaget avtar. Tekniskt s\u00e4tt \u00e4r det h\u00e4r s\u00e4kert helt genomf\u00f6rbart, s\u00e5 l\u00e4nge pumparna h\u00e5lls ig\u00e5ng. Jag, bland m\u00e5nga andra ekologer, st\u00e4ller mig dock relativt skeptiskt till detta \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslag. Ingenj\u00f6rerna tycks inte vilja ta h\u00e4nsyn till havets ekologi. \u00d6stersj\u00f6ns ytvatten har l\u00e4gre salthalt och \u00e4r \u00e4ven varmare \u00e4n bottenvattnet. Om man blandar ner ytvatten rubbar man den naturliga salthaltsskiktningen i vattenmassan. Varmare vatten inneh\u00e5ller dessutom mindre syre \u00e4n kallt vatten, vilket inte precis l\u00e4ttar p\u00e5 situationen i det l\u00e5nga loppet, speciellt inte om pumpningen upph\u00f6r. F\u00f6rutom de ekologiska rubbningarna som kan uppst\u00e5, finns det \u00e4ven kemiska risker i det h\u00e4r experimentet. Bornholmsbass\u00e4ngen har anv\u00e4nts som dumpningsst\u00e4lle f\u00f6r stridsmaterial fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget (http:\/\/mercw.org\/<\/a>). Stora m\u00e4ngder (13\u00a0000 ton) av toxiska substanser ligger i djupet f\u00f6rvarade i metallcontainers som h\u00e5ller p\u00e5 att rosta. B\u00e5de f\u00f6rh\u00f6jd temperatur och syrehalt p\u00e5skyndar korrosionen av containers. D\u00e4rmed kunde syres\u00e4ttningsexperimentet leda till \u00f6kad spridning av toxiska substanser i havsmilj\u00f6n.<\/p>\n

Kalla mig tr\u00e5kig skeptiker men jag tror inte p\u00e5 den h\u00e4r typen av snabba fix av naturen. Det finns tyv\u00e4rr allt f\u00f6r m\u00e5nga bedr\u00f6vliga exempel p\u00e5 hur m\u00e4nniskans ingenj\u00f6rskonster har misslyckats och lett till mer eller mindre katastrofala konsekvenser trots goda intentioner. Ett f\u00e4rskt exempel \u00e4r uttorkningen av Aralsj\u00f6n (YLE nyheter 29.9.2014) p\u00e5 grund av uttag av bevattningsvatten. Idag finns det kvar bara \u00f6kenmark med skadliga substanser, bl.a. radioaktiva \u00e4mnen fr\u00e5n k\u00e4rnvapenexperiment, som sprids med vindarna till omgivningen. \u00d6stersj\u00f6n kan r\u00e4ddas med idogt arbete \u2013 p\u00e5 land, men tyv\u00e4rr finns det inga mirakelkurer att snabbt f\u00f6rb\u00e4ttra tillst\u00e5ndet av v\u00e5rt hav. Alla vi, inklusive jordbrukssektorn, b\u00f6r dra v\u00e5rt str\u00e5 till stacken f\u00f6r att minska p\u00e5 belastningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rra sommaren fick vi uppleva omfattande algblomningar i stora delar av kustomr\u00e5dena. De bl\u00e5gr\u00f6na algerna eller cyanobakterierna, s\u00e5 som de egentligen heter, f\u00f6rekom ovanligt rikligt just under den b\u00e4sta semesterperioden. Jag vet flera som avbr\u00f6t sin seglats genom Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet p\u00e5 grund av massf\u00f6rekomst av alger. Det var ju inte s\u00e5 roligt att sitta i stiltje […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[205,203,204],"class_list":["post-1597","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-blagrona-alger","tag-overgodning","tag-syresattning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1597","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1597"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1597\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1600,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1597\/revisions\/1600"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1597"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1597"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1597"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}