{"id":1609,"date":"2014-11-05T18:24:54","date_gmt":"2014-11-05T15:24:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1609"},"modified":"2014-11-07T15:57:06","modified_gmt":"2014-11-07T12:57:06","slug":"tempel-fabrik-oas-basar-och-det-femte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2014\/11\/05\/tempel-fabrik-oas-basar-och-det-femte\/","title":{"rendered":"Tempel, fabrik, oas, basar och det femte"},"content":{"rendered":"

\"HannahDet \u00e4r inte ov\u00e4ntat. Det \u00e4r rent av karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r situationen i arbetsvardagen att jag just i de h\u00e4r dagarna ur bokhyllans bokrader drar ut boken Den okunniga l\u00e4raren. Fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse<\/em> av Jacques Ranci\u00e8re. (1987, svensk \u00f6vers. 2011). Att jag l\u00e4st just den h\u00e4r av hans b\u00f6cker p\u00e5 svenska har betydelse f\u00f6r sammanhanget jag nu skriver in den i. Boken f\u00e5ngar mitt intresse med anledning av diskussionen om l\u00e4rarutbildning som p\u00e5g\u00e5tt under \u00e5ret som g\u00e5tt. Diskussionen som knappast har passerat obem\u00e4rkt f\u00f6r n\u00e5gon som intresserar sig f\u00f6r utbildning i Svenskfinland. Allra minst har den undg\u00e5tt dem som arbetar med l\u00e4rarutbildning p\u00e5 svenska i Finland.<\/p>\n

Bokens titel Den okunniga l\u00e4raren. Fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse<\/em> f\u00e5ngar p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n f\u00f6rut min uppm\u00e4rksamhet. Titeln str\u00e4cker sig efter mig och jag inser att jag st\u00e4ller den i ett f\u00f6rh\u00e5llande till begreppet obeh\u00f6rig l\u00e4rare<\/em>, ett ordpar som f\u00e5tt mycket plats i diskussionen om utbildning. M\u00e5nga fler ord med negationsprefixet o- har ocks\u00e5 st\u00e4llts p\u00e5 rad f\u00f6r att skapa olika positioner i diskussionen som inte stampar p\u00e5 st\u00e4llet utan dynamiskt r\u00f6r p\u00e5 sig.<\/p>\n

Att l\u00e4sa Ranci\u00e8re \u00e4r en utmaning och ofta obekv\u00e4mt. Jag \u00e5terkallar i minnet situationer d\u00e5 jag som doktorand arbetade med att begreppsligg\u00f6ra eventuella politiska dimensioner i min tolkning och f\u00f6rst\u00e5else av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan estetik och l\u00e4rande. D\u00e5 jag l\u00e4ste Ranci\u00e8re var jag p\u00e5 jakt efter att f\u00f6rst\u00e5 vad det inneb\u00e4r att formulera ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till l\u00e4rande och utbildning. Jag citerar Ranci\u00e8re (The politics of aesthetics, <\/em>2004): \u201dI by no means think, for my part, that there is no science but of the hidden. I always try to think in terms of horizonthal distributions, combinations between system possibilities [\u2026] I do not mean by that that it is a principle or a starting point. I began, myself as well, from the stereotyped vision of science as a search for the hidden.\u201d<\/p>\n

Lagren av tolkningar i Ranci\u00e8res texter fick mig som doktorand att inse det som m\u00e5nga som arbetar med empirisk forskning h\u00e5ller som sj\u00e4lvklart. Jag ins\u00e5g att ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i ett vetenskapligt sammanhang kan beskrivas som ett s\u00e4tt att f\u00e4sta uppm\u00e4rksamhet vid det som visar sig, ist\u00e4llet f\u00f6r att jaga n\u00e5got dolt. Insikten har \u00e4n i dag inflytande p\u00e5 hur jag begreppsligg\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt inneb\u00e4r och hur det kan f\u00f6rst\u00e5s i relation till utbildning.<\/p>\n

Ranci\u00e8re sk\u00e4rper l\u00e4sarens uppm\u00e4rksamhet. Genom att boken Den okunniga l\u00e4raren. Fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse <\/em>\u00e4r disponerad som lektioner l\u00e4ser jag texterna som tilltal. Lektionerna behandlar fr\u00e5gor om hur l\u00e4rande, kunskap och information st\u00e5r i f\u00f6rh\u00e5llande till j\u00e4mlikhet, individ, samh\u00e4lle, utbildning och pedagogik. En ordlek (som innefattar stort allvar) i boken och som blir en form av nav i det h\u00e4r resonemanget \u00e4r uttalandet om hur vi \u00e5terkommande ska f\u00e4sta uppm\u00e4rksamhet vid att inte fastna i laddningen \u201datt skapa ett oj\u00e4mlikt samh\u00e4lle med j\u00e4mlika m\u00e4nniskor eller ett j\u00e4mlikt samh\u00e4lle med oj\u00e4mlika m\u00e4nniskor\u201d n\u00e4r vi arbetar med utbildning utan ist\u00e4llet vara dynamiska i fr\u00e5gan.<\/p>\n

L\u00e4sningen av Ranci\u00e8re \u00e4r som sagt samtidigt obekv\u00e4m och inspirerande. I l\u00e4sakten formas motst\u00e5nd och flow parallellt. Friktionen som skapas d\u00e5 tanken vilar och rusar fram samtidigt pockar p\u00e5 att bli uttryckt. Och just i \u00f6verf\u00f6ringen fr\u00e5n tanke till kommunikation vill jag uttrycka mig i en annan modalitet \u00e4n ordets tr\u00f6ghet. Jag vill teckna, m\u00e5la, skulptera.<\/p>\n

\"Sk\u00e4rmavbild<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4tverk. M\u00e5ngfald. Nysta. Rhizom.<\/p>\n

Ranci\u00e8re har gestaltat \u00e4ven den h\u00e4r upplevelsen i sin textproduktion. I sina texter i samlingen The Future of the Image 2007 <\/em>(Le Destin des Images<\/em>) beskriver han och argumenterar kring bildens betydelse, \u00f6verlevnad och samverkan med text och andra modaliteter i m\u00e4nsklighetens vilja att kommunicera.<\/p>\n

Tillbaka till boken Den okunniga l\u00e4raren. Fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse. <\/em>I det perspektiv jag l\u00e4ser boken aktiveras fr\u00e5gan om f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet till utbildningens, undervisningens, l\u00e4randets, pedagogikens och didaktikens betydelse i samh\u00e4llet. Jag t\u00e4nker att betydelsen skapas av stommar och f\u00f6rgreningar snarare \u00e4n av ramar och boxar (kommentar: ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt). Och Ranci\u00e8res (i Kim Wests sammanfattning 2011) uttalande om j\u00e4mlikhet utmanar till att t\u00e4nka p\u00e5 hur stommarna och f\u00f6rgreningarna visar sig. Jag citerar: \u201d J\u00e4mlikhet \u00e4r inte n\u00e5gonting som undervisningen b\u00f6r str\u00e4va efter att uppn\u00e5, den \u00e4r ett axiom som b\u00f6r utg\u00f6ra dess ovillkorliga utg\u00e5ngspunkt. Vad tv\u00e5 m\u00e4nniskor g\u00f6r n\u00e4r de tillsammans f\u00f6rs\u00f6ker begripa ett f\u00f6r dem ok\u00e4nt objekt \u2013 genom att en av dem tvingar den andre att \u00e4gna den uppm\u00e4rksamhet \u00e5t att f\u00f6rst\u00e5 och redog\u00f6ra f\u00f6r det – \u00e4r inte att \u00f6vervinna en p\u00e5 f\u00f6rhand existerande oj\u00e4mlikhet. Det \u00e4r att verifiera den intellektuella j\u00e4mlikhet som r\u00e5der och alltid har r\u00e5tt mellan dem, precis som mellan alla m\u00e4nniskor.\u201d\u00a0Det g\u00e4ller att anstr\u00e4nga sin uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

Senaste vecka samtalade jag med en bekant om kulturarv. En annan bekant f\u00f6rde in tanken om metaforer i samtalet. Under samtalet kom jag ih\u00e5g att det snart \u00e4r dags att skriva forskarblogg. F\u00f6rgreningar av tankar for igenom medvetandet \u2013 inneh\u00e5llet i samtalet om kulturarv v\u00e4ckte minnet om metaforer som modeller. Jag anstr\u00e4ngde min uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r att f\u00e5 tag i n\u00e5got jag diffust kom ih\u00e5g. Jag fick tag i det (jag medger med hj\u00e4lp av s\u00f6kmotor och internet) och uppt\u00e4ckte att det som jag kom ih\u00e5g som metaforer, kom n\u00e5gon annan ih\u00e5g som modeller. I vilket fall var de beskrivningar p\u00e5 fyra universitetskulturer: universitetet som tempel, universitet som fabrik, universitet som oas och universitet som basar (Urspsrung Svante Beckmans Fyra universitetskulturer<\/em> fr\u00e5n 1989). Det var ett bra samtal.<\/p>\n

Tillbaka till bokhyllan. Alldeles intill boken Den okunniga l\u00e4raren. Fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse<\/em>st\u00e5r en annan som handlar om utbildning. Det \u00e4r boken Fem s\u00e4tt att t\u00e4nka: av betydelse f\u00f6r framtiden <\/em>av Howard Gardner. <\/em>Den h\u00e4r g\u00e5ngen lyfter jag inte ut den boken ur bokraden. Den \u00e4r precis som Ranci\u00e8res bok disponerad p\u00e5 ett s\u00e4tt som v\u00e4cker uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

Tillbaka till inl\u00e4gget. Ibland blir inl\u00e4gg formulerade som utkast eller tankefragment samlade i en h\u00f6g. Den h\u00e4r g\u00e5ngen nystar jag upp h\u00f6gen genom att s\u00e4ga att sist och slutligen \u00e4r det alldeles sj\u00e4lvklart att universitetskultur och i f\u00f6rl\u00e4ngningen kulturomr\u00e5det utbildning i det 21 \u00e5rhundradet \u00e4r n\u00e5got FEMTE. Ut\u00f6ver metaforerna tempel, fabrik, oas och basar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r inte ov\u00e4ntat. Det \u00e4r rent av karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r situationen i arbetsvardagen att jag just i de h\u00e4r dagarna ur bokhyllans bokrader drar ut boken Den okunniga l\u00e4raren. Fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse av Jacques Ranci\u00e8re. (1987, svensk \u00f6vers. 2011). Att jag l\u00e4st just den h\u00e4r av hans b\u00f6cker p\u00e5 svenska har betydelse f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[208],"class_list":["post-1609","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta","tag-ranciere"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1609","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1609"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1609\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1614,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1609\/revisions\/1614"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1609"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1609"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1609"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}