![\"Tapio](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\")
Fyrtio \u00e5r samarbete i Finland \u2013 tekniska utbildningens horisont<\/p>\nFyrtio \u00e5r samarbete i Finland \u2013 tekniska utbildningens horisont<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan besl\u00f6t de tekniska h\u00f6gskolorna och fakulteterna i v\u00e5rt land att samarbeta i urvalet av studenter till utbildningsprogram som leder till diplomingenj\u00f6rs- och arkitektexamen. Nuf\u00f6rtiden kallas detta l\u00e5ngt utvecklade system DIA-urval. Systemet med ett centralt urval till ett stort antal utbildningsprogram i Otn\u00e4s, Tammerfors, Ule\u00e5borg, Villmanstrand och \u00c5bo etablerades 1974. Detta var ett stort och rationellt steg fram\u00e5t: en student kunde v\u00e4lja bland m\u00e5nga utbildningar, fr\u00e5n byggnadsteknik till maskinteknik, fr\u00e5n elektroteknik till kemiteknik, delta i ett urvalsprov p\u00e5 endast en g\u00e5ng p\u00e5 en ort, och \u2013 om allt gick lyckligt till \u2013 f\u00e5 en och endast en studieplats som leder till diplomingenj\u00f6rs- eller arkitektexamen.<\/p>\n
Vad var s\u00e5 unikt med detta system? Jag vill p\u00e5st\u00e5 att det \u00e4r den rationella och pragmatiska andan som har pr\u00e4glat samarbetet genom \u00e5rtionden. De flesta utbildningsomr\u00e5den i Finland har inte lyckats \u00e5stadkomma ett lika vattent\u00e4tt men samtidigt smidigt urvalssystem. Vill man t.ex. studera medicin, som visserligen har ett gemensamt urvalsprov f\u00f6r hela landet, s\u00e5 ska man resa till den ort man vill b\u00f6rja studera och avl\u00e4gga urvalsprovet d\u00e4r. Om man vill studera medicin i Tammerfors kan man inte avl\u00e4gga urvalsprovet i \u00c5bo, trots att samma prov ordnas h\u00e4r. Man kan s\u00f6ka till ett enda utbildningsprogram i medicin, inte till flera rangordnade alternativ som p\u00e5 teknikens omr\u00e5de. Provresultaten i medicin po\u00e4ngs\u00e4tts p\u00e5 olika s\u00e4tt av universiteten i olika delar av landet, vilket har lett till obehagliga fall och klagom\u00e5l: s\u00f6kande X har s\u00f6kt till medicinska fakulteten A, kommer inte in dit, men skulle med samma prestation ha kommit in il fakulteten B, eftersom po\u00e4ngen r\u00e4knas annorlunda d\u00e4r! Praxisen \u00e4r ur en ren juridisk synpunkt helt korrekt, men ur s\u00f6kandens synvinkel orimlig och upplevs som or\u00e4ttvis.<\/p>\n
Inom teknikens omr\u00e5de \u00e4r det mycket b\u00e4ttre, f\u00f6r vi t\u00e4nker rationellt. F\u00f6r utbildningsprogram som leder till diplomingenj\u00f6rsexamen har vi samma urvalsprov i matematik, fysik, kemi och samh\u00e4llsvetenskaper och proven granskas och po\u00e4ngs\u00e4tts p\u00e5 enhetliga grunder. Ansvaret f\u00f6r provuppgifterna roterar mellan deltagande universitet, men verksamheten \u00f6vervakas och koordineras av en urvalsledare. En s\u00f6kande kan delta i proven p\u00e5 sex orter (Otn\u00e4s, Tammerfors, Ule\u00e5borg, Vasa, Villmanstrand, \u00c5bo). Under \u00e5ren har urvalsproven utvecklats och nya element inbyggts. Grunden till urvalsproven \u00e4r gymnasiekurserna i respektive \u00e4mnen, men nyligen har ett nytt element inbyggts i fysikprovet: en uppgift baserar sig p\u00e5 utdelat material och s\u00f6kanden ska visa sin f\u00f6rm\u00e5ga att till\u00e4mpa materialet p\u00e5 l\u00f6sning av tekniska problemst\u00e4llningar. Alla s\u00f6kande beh\u00f6ver inte delta i urvalsprov; om man har ett gott studentexamensbetyg, s\u00e5 kan man bli antagen till ett utbildningsprogram direkt p\u00e5 basis av vitsorden i betyget. H\u00e4r ing\u00e5r m\u00e5nga detaljer, s\u00e5 l\u00e4saren h\u00e4nvisas till websidan www.dia.fi<\/a>.<\/p>\n <\/p>\n Nu var det dags att fira det fyrtio\u00e5riga tekniska urvalssystemet med ett jubileumssymposium som \u00e4gde rum p\u00e5 Dipoli den 21 oktober. Bland inbjudna talare fanns bl.a. kanslichef Anja Lehikoinen (undervisnings- och kulturministeriet), professor Patrick Scheinin (studentexamensn\u00e4mnden), partiledare och riksdagsman Juha Sipil\u00e4 (C) samt undertecknad (ordf\u00f6rande f\u00f6r centrala urvalskommitt\u00e9n f\u00f6r de tekniska vetenskaperna). St\u00e4mningen var god; avsikten var att presentera teknik och arkitektur i ett brett, ocks\u00e5 futuristiskt perspektiv, s\u00e5 dagen hade temat \u2019Teknikutbildningens horisont\u2019.<\/p>\n Fru Lehikoinens budskap var v\u00e4ntat: tekniska universitet och fakulteter \u00e4r i bra skick och v\u00e4ljer sina studenter p\u00e5 ett kompetent s\u00e4tt, men resurserna kommer ytterligare att krympas och mera resultat f\u00f6rv\u00e4ntas! Efter sitt tal l\u00e4mnade fru Lehikoinen seminariet. Som vi alla vet, s\u00e5 i Finland har ministeriets kanslichef ibland mera makt \u00e4n sj\u00e4lva ministern; d\u00e5 finns det ingen st\u00f6rre ben\u00e4genhet att stanna kvar i f\u00f6rel\u00e4sningssalen! Vad fru Lehikoinens uttalande kommer att inneb\u00e4ra i praktiken \u00e5terst\u00e5r att se. Lyckligtvis \u00e4r ett riksdagsval p\u00e5 kommande.<\/p>\n Professor Scheinin hade granskat resultaten i studentexamen med stringenta vetenskapliga metoder och lyfte upp intressanta synpunkter. Vi har hittills trott p\u00e5 Karl Friedrich Gauss d\u00e5 vitsorden ska f\u00f6rdelas f\u00f6r en population som deltagit i en examen, f\u00f6rst\u00e5ss under vissa villkor. Detta \u00e4r dock inte den b\u00e4sta metoden d\u00e5 det \u00e4r fr\u00e5ga om sm\u00e5 \u00e4mnen, t.ex. fr\u00e4mmande spr\u00e5k som l\u00e4ses i mindre omfattning \u00e4n engelska. Den studentpopulation som skriver t.ex. tyska, franska eller ryska \u00e4r redan p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt utvald och presterar i genomsnitt b\u00e4ttre \u00e4n populationerna i \u2019stora\u2019 \u00e4mnen, vilket leder till att det blir sv\u00e5rare att uppn\u00e5 de h\u00f6gsta vitsorden i mer s\u00e4llsynta fr\u00e4mmande spr\u00e5k. Resultatet tenderar att bli en ond spiral: en och annan abiturient v\u00e5gar inte skriva dessa \u2019sm\u00e5\u2019 spr\u00e5k. Detta har \u00e4ven en konsekvens p\u00e5 ingenj\u00f6rerna, f\u00f6r Finland beh\u00f6ver \u00e4ven p\u00e5 teknikens omr\u00e5de spr\u00e5kkunnigt folk. Professor Scheinin presenterade en korrigerande algoritm f\u00f6r f\u00f6rdelning av vitsorden – hoppas den kan tas i bruk i framtiden.<\/p>\n Seminariets b\u00e4sta anf\u00f6rande h\u00f6lls av riksdagsledamoten Juha Sipil\u00e4 (observera att detta inte \u00e4r en valreklam, utan min subjektiva \u00e5sikt!). Han pratade humorisktiskt om sin karri\u00e4r som innovator och f\u00f6retagare, allts\u00e5 om tiden f\u00f6re toppolitiker och riksdagsman. Sipil\u00e4 \u00e4r diplomingenj\u00f6r fr\u00e5n Tekniska fakulteten vid Ule\u00e5borgs universitet och inledde sin yrkeskarri\u00e4r som elektronikingenj\u00f6r. Sipil\u00e4 konstruerade bl.a. antenner f\u00f6r mobiltelefoner. Han visade en bild d\u00e4r Mikhail Gorbatjov testade en ny telefon, d\u00e5 han en g\u00e5ng var p\u00e5 bes\u00f6k till Ule\u00e5borg. Sipil\u00e4 har haft m\u00e5nga f\u00f6retag och han var en av initiativtagarna f\u00f6r en ekologisk by i norra \u00d6sterbotten: byn producerade sin elektricitet med hj\u00e4lp av vind och biomassa. Begrepp som \u2019bioekonomi\u2019 och \u2019gr\u00f6n kemi \u2019 f\u00f6rekom i Sipil\u00e4s powerpoint-presentation. J\u00e4ttekul!<\/p>\n Efter f\u00f6redragen gavs hedersbetygelser till personer som har gjort stora insatser f\u00f6r DIA-antagningen. Fr\u00e5n \u00c5bo Akademi prisbel\u00f6ntes studiechef Ulla B\u00e4ckstr\u00f6m. Kv\u00e4llen avslutades med ett cocktailparty.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Fyrtio \u00e5r samarbete i Finland \u2013 tekniska utbildningens horisont F\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan besl\u00f6t de tekniska h\u00f6gskolorna och fakulteterna i v\u00e5rt land att samarbeta i urvalet av studenter till utbildningsprogram som leder till diplomingenj\u00f6rs- och arkitektexamen. Nuf\u00f6rtiden kallas detta l\u00e5ngt utvecklade system DIA-urval. Systemet med ett centralt urval till ett stort antal utbildningsprogram i […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[210,71,209],"class_list":["post-1616","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-dia","tag-samarbete","tag-urvalsprov"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1616","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1616"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1616\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1620,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1616\/revisions\/1620"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1616"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1616"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1616"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}