![\"Johanna](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Mattila.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
I\u00a0\u00e5r verkar det vara s\u00e5 att h\u00f6sten aldrig slutar. Temperaturerna envisas att h\u00e5llas ovanf\u00f6r nollstrecket \u00e4ven p\u00e5 n\u00e4tterna. N\u00e5ja, visst kom det lite sn\u00f6 f\u00f6r en vecka sedan, och n\u00e5gon k\u00f6ldkn\u00e4pp har det v\u00e4l varit tidigare ocks\u00e5. Men i \u00f6vrigt har man inte beh\u00f6vt byta kl\u00e4dsel till n\u00e5got varmare \u00e4n den som man beh\u00f6vde ungef\u00e4r i slutet p\u00e5 september. Jag kan bra t\u00e4nka mig att det finns ett stort antal m\u00e4nniskor som \u00e4r bara glada f\u00f6r det varmare v\u00e4dret p\u00e5 grund av h\u00e4lso- och bekv\u00e4mlighetssk\u00e4l. Ingen halkrisk eller behov av att skotta sn\u00f6 \u00e4nnu i \u00e5r. \u00c5 andra sidan finns det s\u00e4kert m\u00e5nga andra \u00e4n bara jag som ot\u00e5ligt l\u00e4ngtar efter sn\u00f6 f\u00f6r att kunna idka vintersporter. Lite sn\u00f6 skulle inte heller skada med tanke p\u00e5 det m\u00f6rkret som dessa molniga och korta dagar orsakar oss. F\u00f6r ljusets skull skulle det faktiskt r\u00e4cka med bara ett par centimeter sn\u00f6 \u00e4ven om vintersporterna inte \u00e4nnu gynnas av det.<\/p>\n
Det ljumma v\u00e4dret och de korta, dystra dagarna fick mig att t\u00e4nka p\u00e5 v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden tidigare i \u00e5r och \u00e4ven generellt. Med eftertanke och lite googlande p\u00e5 n\u00e4tet visade det sig att det p\u00e5g\u00e5ende \u00e5ret faktiskt har varit och forts\u00e4tter att vara ovanligt varmt i sin helhet. Hittills har vi f\u00e5tt fyra nya globala temperaturrekord p\u00e5 m\u00e5nadstemperaturer; maj, juni, augusti och september var varmare \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare sen man b\u00f6rjade f\u00f6ra statistik p\u00e5 lufttemperaturer p\u00e5 1880-talet. Dessutom har \u00e5rets alla andra m\u00e5nader varit bland de fyra varmaste m\u00e5naderna sedan m\u00e4tseriens b\u00f6rjan. Sammantaget har den senaste 12-m\u00e5naders period varit varmast genom tiderna.<\/p>\n
En m\u00e5nad eller ett \u00e5r \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s bara en m\u00e5nad eller ett \u00e5r i en l\u00e5ng r\u00e4cka, och ingen vetenskapare med sj\u00e4lvaktning bygger sina teorier p\u00e5 s\u00e5 f\u00e5 iakttagelser eller replikat som det heter p\u00e5 vetenskapsspr\u00e5k. Dessutom betyder ju inte den h\u00f6ga genomsnittliga globaltemperaturen att det n\u00f6dv\u00e4ndigtvis har varit varmt i Finland, eller i n\u00e5got annat specifikt omr\u00e5de, under alla dessa m\u00e5nader. \u00a0Enstaka m\u00e5nads- eller \u00e5rstemperaturer v\u00e4ger mycket l\u00e4tt i en diskussion om klimatf\u00f6r\u00e4ndring, eftersom de lokala och sporadiska variationerna i v\u00e4derleken \u00e4r av st\u00f6rre betydelse p\u00e5 en korttidsskala som ett \u00e5r \u00e4r \u00e4n n\u00e5gra st\u00f6rre klimatologiska fenomen. Ofta h\u00f6r dessa varma \u00e5r dessutom ihop med stora v\u00e4derleksm\u00f6nster kallade El Ni\u00f1o fenomen i Stilla havet. El Ni\u00f1o betyder ovanligt varma ytvattentemperaturer i havet, vilka medf\u00f6r varma lufttemperaturer. Det motsatta fenomenet, La Ni\u00f1a, med kallt ytvatten i Stilla havet medf\u00f6r oftast \u00e4ven kalla lufttemperaturer. Det som dock har varit avvikande i \u00e5r och redan \u00e5r 2013 att El Ni\u00f1o har inte orsakat eller ens bidragit till dessa ovanligt h\u00f6ga temperaturer, vilket kan st\u00f6da tolkningen att klimatet faktiskt h\u00e5ller p\u00e5 att v\u00e4rmas upp.<\/p>\n
F\u00f6rutom avsaknad av sn\u00f6t\u00e4cke och om m\u00f6jligt \u00e4nnu m\u00f6rkare novemberdagar \u00e4n vanligt i s\u00f6dra Finland medf\u00f6r varmare h\u00f6sttemperaturer \u00e4ven andra f\u00f6r\u00e4ndringar i naturen. M\u00e5nga flyttf\u00e5glar stannar upp i flytten och samlas i stora flock p\u00e5 l\u00e4mpliga st\u00e4llen utan att forts\u00e4tta l\u00e4ngs mot sin slutdestination i sydligare omr\u00e5den. I fjol f\u00f6ljde jag med ett tjugotal s\u00e5ngsvanar som inte brydde sig att flytta l\u00e4ngre \u00e4n p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5krar p\u00e5 centrala \u00c5land. Under den milda vintern fanns det tillr\u00e4ckligt mycket \u00f6ppna vattenomr\u00e5den f\u00f6r dem att s\u00f6ka f\u00f6da i och det fanns tydligen gott om kvargl\u00f6mda s\u00e4deskorn och annat \u00e4tbart \u00e4ven p\u00e5 de \u00e5krar som de vistades p\u00e5. \u00c4ven i \u00e5r verkar det vara ett flertal s\u00e5ngsvanar som inte har n\u00e5gon br\u00e5dska p\u00e5 att forts\u00e4tta vinterflytten l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n
I h\u00f6st \u00e4r \u00e4ven havsvattnet ovanligt varmt; ytvattnet \u00e4r fortfarande n\u00e4rmare 10 grader \u00e4n 0, \u00e5tminstone lite l\u00e4ngre ut fr\u00e5n kusten. Allting \u00e4r relativt kunde en \u201dsommarbadare\u201d tycka. Det varma vattnet p\u00e5verkar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt livet i undervattensmilj\u00f6n. Ett exempel p\u00e5 ovanliga fenomen \u00e4r den fortsatt p\u00e5g\u00e5ende lekperioden av lax \u00e4nnu i slutet av november i Dal\u00e4lven, som \u00e4r en av de viktigaste lax\u00e4lvarna i Sverige. Leken borde egentligen ha varit \u00f6ver redan f\u00f6r drygt en m\u00e5nad sedan, men det varma vattnet har betydligt f\u00f6rl\u00e4ngt lekperioden. Vad den sena leken kan ha f\u00f6r betydelse f\u00f6r \u00f6verlevnad av laxyngel \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga. Den vuxna fisken \u00e5tminstone trivs ovanligt l\u00e4nge i \u00e4lven till gl\u00e4dje av m\u00e5nga sportfiskare, som f\u00e5r njuta av den f\u00f6rl\u00e4ngda sportfiskeperioden i \u00e4lven.<\/p>\n
Kanske det \u00e4r framtidens melodi att inte packa bort sommarutrustningen allt f\u00f6r tidigt p\u00e5 h\u00f6sten, om de kommande \u00e5ren fortsatt bjuder p\u00e5 isfria gator och v\u00e4gar f\u00f6r cykling och \u00f6ppna vatten f\u00f6r paddling och sp\u00f6fiske f\u00f6r att inte tala om alla h\u00f6stsvampar som v\u00e4ntar p\u00e5 ivriga plockare i skogen. Ifjol gick det faktiskt att plocka trattkantareller \u00e4nnu p\u00e5 julannandag innan sn\u00f6n f\u00f6ll. Det som dock kvarst\u00e5r \u00e4r det p\u00e5tagliga novemberm\u00f6rkret som inte precis lyfter hum\u00f6ret. \u00c5 andra sidan glider vi redan in mot jul, och husen och g\u00e5rdarna pryds av otaliga lampor och belysta dekorationer s\u00e5 att det finns lite ljusglimtar i omv\u00e4rlden. F\u00f6rhoppningsvis faller \u00e4ven vintersn\u00f6n den h\u00e4r vintern ocks\u00e5 trots alla prognoser p\u00e5 sn\u00f6fria vintrar i s\u00f6dra Finland.<\/p>\n
Glad lilla jul!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I\u00a0\u00e5r verkar det vara s\u00e5 att h\u00f6sten aldrig slutar. Temperaturerna envisas att h\u00e5llas ovanf\u00f6r nollstrecket \u00e4ven p\u00e5 n\u00e4tterna. N\u00e5ja, visst kom det lite sn\u00f6 f\u00f6r en vecka sedan, och n\u00e5gon k\u00f6ldkn\u00e4pp har det v\u00e4l varit tidigare ocks\u00e5. Men i \u00f6vrigt har man inte beh\u00f6vt byta kl\u00e4dsel till n\u00e5got varmare \u00e4n den som man beh\u00f6vde ungef\u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[212,162,213,215,214],"class_list":["post-1629","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-hostmorker","tag-klimatforandring","tag-lax","tag-sangsvan","tag-svamp"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1629","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1629"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1629\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1655,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1629\/revisions\/1655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1629"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1629"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1629"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}