![\"Tapio](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\")
Jag f\u00f6ddes den 7 oktober 1957 via kejsarsnitt. Tidpunkten var v\u00e4l vald eftersom den f\u00f6rsta satelliten, Sputnik, hade skjutits upp p\u00e5 omloppsbanan runt jorden endast f\u00e5 dagar tidigare. Jag kunde n\u00e4stan omedelbart b\u00f6rja med vetenskapliga observationer: satelliten var synlig \u00e4nda till jorden i h\u00f6stkv\u00e4llens m\u00f6rker.<\/p>\n
Hur m\u00e5r killen, fr\u00e5gade min mor efter att ha vaknat fr\u00e5n operationen. Riktigt bra, en pigg pojke som skriker hela tiden, svarade l\u00e4karen. S\u00e5 har det blivit: skrik i \u00f6ver 50 \u00e5rs tid, ibland som i Edvard Munchs od\u00f6dliga tavla (Skriket). Mitt namn blev Tapio, s\u00e5 hade mina f\u00f6r\u00e4ldrar beslutat. Jag har aldrig \u00e4lskat namnet, men med \u00e5ren har jag l\u00e4rt mig att acceptera det.<\/p>\n
Vi alla har v\u00e5ra namn, m\u00e4nniskor och organisationer. Namnet utg\u00f6r en v\u00e4sentlig del av v\u00e5r identitet och icke-identitet. D\u00e5 man pratar om organisationernas namn s\u00e5 talar man g\u00e4rna om en br\u00e4nd. Landets namn \u00e4r alltid en br\u00e4nd \u2013 t\u00e4nk p\u00e5 USA: det \u00e4r ot\u00e4nkbart att F\u00f6renta Staterna skulle \u00e4ndra sitt namn, speciellt f\u00f6rkortningen USA \u00e4r k\u00e4nt \u00f6verallt, b\u00e5de i gott och ont. En g\u00e5ng var jag i USA, i Philadelphia, d\u00e5 VM i fotboll spelades.Vi tittade p\u00e5 en av USA:s matcher i en snuskig krog och efter en stund m\u00e4rkte jag att ropade USA, USA, USA tillsammans med den \u00f6vriga publiken. Pl\u00f6tsligt tystnade jag. Nej, s\u00e5 h\u00e4r ska det ju inte g\u00e5 till; jag \u00e4r ju uppvuxen p\u00e5 den andra sidan av barrikaden. I min ungdom var det en modesak att vara antiamerikansk, kanske fr\u00e4mst p.g.a. USA:s krigsbrott i Vietnam.<\/p>\n
F\u00f6r nya, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater betyder ett nytt namn ett avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n kolonialismens tid, samtidigt som man s\u00f6ker sig tillbaka till egna r\u00f6tter. Kongo blev Zaire, Rhodesia blev Zimbabwe, \u00d6vre Volta blev Burgina Faso. Ett namnbyte i sig skapar inget mirakel; ibland \u00e5terspeglar det endast en maktgirig diktators storhetsvansinne. Efter Joseph Desir\u00e9 Mobutus tiotalsl\u00e5nga, blodiga och korruperade regi \u00e4r Zaire Kongo igen, nu med till\u00e4gget \u2019Demokratiska Republiken\u2019. Joseph Desir\u00e9 d\u00f6pte om sig till Mobutu Sese Seko. Senare br\u00f6t en revolution ut, Seko st\u00f6rtades och dog i prostatacancer. Det m\u00e5 p\u00e5pekas att \u00e4ven det forna \u00d6sttyskland hade en demokratisk fasad: Deutsche Demokratische Republik, DDR var en verklig br\u00e4nd i internationellt toppidrott. Det ska se demokratiskt ut, l\u00e4r partichefen Walter Ulbricht ha sagt, en \u00e4kta pragmatiker. Varf\u00f6r heter vi inte Demokratiska Republiken Finland (DRF, SDT p\u00e5 finska)? D\u00e4rf\u00f6r att vi \u00e4r en konstitutionell parlamentarisk demokrati, och beh\u00f6ver inte skrika ut det.<\/p>\n
Samh\u00e4lleliga organisationer och f\u00f6retag \u00e4r ivriga p\u00e5 att \u00e4ndra sina namn. Orsakerna \u00e4r m\u00e5nga: man vill ha nya anh\u00e4ngare och medlemmar, man vill utvidga sin kundkrets eller man \u00e4r helt enkelt tvingad till ett namnbyte p.g.a. en f\u00f6retagsfusion eller \u2013avspj\u00e4lkning.\u00a0 Det finns exempel p\u00e5 lyckade och mindre lyckade namnbyten. Ett verkligen lyckat namnbyte i den finl\u00e4ndska politiken var d\u00e5 Agrarf\u00f6rbundet \u00e4ndrade sitt namn till Centerpartiet \u2013 senare Centern. Under \u00e5rtionden har Centern varit en av de ledande politiska krafterna i v\u00e5rt land; med det gamla, dock traditionsrika namnet Agrarf\u00f6rbundet skulle detta knappast ha lyckats, eftersom jord- och skogsbruket i dag syssels\u00e4tter endast 5% av arbetskraften.<\/p>\n
Ett exempel p\u00e5 en katastrofal namnf\u00f6r\u00e4ndring (l\u00e4s: \u2019modernisering\u2019) var d\u00e5 finska posten d\u00f6pte sig om till Itella. Vilket Itella, vad betyder det, hur ska man hitta sig till posten, fr\u00e5gade m\u00e5nga av oss. Snabbt fick vi svaret p\u00e5 fr\u00e5gan: man beh\u00f6ver inte l\u00e4ngre hitta sig till postkontoret, f\u00f6r det har ju sannolikt blivit st\u00e4ngt, bortrationaliserat!\u00a0 Nu tar posten tillbaka sitt gamla, internationellt g\u00e5ngbara namn, tack och lov. Inom den offentliga sektorn kan man relativt l\u00e4ttsinnigt \u00e4ndra p\u00e5 organisationernas namn, f\u00f6r att man inte beh\u00f6ver t\u00e4nka p\u00e5 ekonomiska konsekvenser, tyv\u00e4rr.<\/p>\n
I f\u00f6retagsv\u00e4rlden \u00f6verv\u00e4ger man noggrannt p\u00e5 ett namnbyte, som kostar pengar och kan i v\u00e4rsta fall leda till negativa effekter p\u00e5 marknaden. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rblir Shell alltid Shell som oljebolag och BASF bibeh\u00e5ller sitt namn som v\u00e4rldens st\u00f6rsta kemibolag. En g\u00e5ng i tiderna betydde BASF Badische Anilin- und Sodafabrik, men f\u00f6rkortningen b\u00f6rjade leva sitt eget liv. Finl\u00e4ndska f\u00f6retag har varit relativt ivriga p\u00e5 att \u00e4ndra sina namn, n\u00e4rmast p.g.a. f\u00f6retagsfusioner och \u00e4ndringar i verksamheten. S\u00e5 blev Pargas Kalkbergs AB Pargas Kalk och mycket senare Partek. Framg\u00e5ngsrika exportf\u00f6retag h\u00e5ller dock g\u00e4rna kvar sina namn; t\u00e4nk p\u00e5 Wartsila och Kone, visserligen i Frankrike skrivs det med accent aigu<\/em>, Kon\u00e9, s\u00e5 att fransm\u00e4nnen skulle uttala namnet r\u00e4tt.<\/p>\n Hur \u00e4r det med akademiska institutioner? H\u00e4r \u00e4r namnet \u2013 och f\u00f6rkortningen \u2013 en verklig br\u00e4nd: MIT, Stanford, Oxford, Cambridge, Sorbonne, Humboldt… Man \u00e4ndrar inte l\u00e4ttsinnigt ett namn som lockar de b\u00e4sta studenterna fr\u00e5n \u00f6verallt i v\u00e4rlden. H\u00e4r vilar ett stort ansvar p\u00e5 de akademiska beslutsfattarna. I Finland har\u00a0 – \u00e5tminstone formellt – stora f\u00f6r\u00e4ndringar genomg\u00e5tts i universitetsv\u00e4rlden under det senaste decenniet. Vem vet f\u00f6rresten, vad UEF betyder? University of Eastern Finland, \u00d6stra Finlands Universitet, som uppstod genom att Kuopio och Joensuu universitet fusionerades.<\/p>\n \u00c5bo Akademi heter lyckligtvis fortfarande \u00c5bo Akademi, men v\u00e5rt namn p\u00e5 engelska ser jag som ett problem: \u00c5bo Akademi University \u00e4r en egendomlig blandning av svenska och engelska. Ofta ser man namnet dessutom felskrivet, b\u00e5de i Finland och utomlands: Akademi blir Academy, Academi eller Akademie, \u00c5bo blir f\u00f6rst\u00e5ss Abo, med det \u00e4r vi reda vana med. Dessutom \u00e4r namnet en t\u00e5rta p\u00e5 t\u00e5rta. Orden \u2019Akademi\u2019 och \u2019University\u2019 ger ju samma information: ett s\u00e4te f\u00f6r h\u00f6gre utbildning och forskning. Den grekiske filosofen Platon undervisade sina elever i en park i Aten och parken hette Akademeia. Det \u00e4r en felaktig tro att ordet \u2019akademi\u2019 enbart skulle syfta till ett forskningsinstitut. F\u00f6r rena forskningsinstitut anv\u00e4nds oftast ben\u00e4mningen \u2019vetenskapsakademi\u2019. En fantastisk EU-konstruktion som l\u00e4r ska vara en officiell f\u00f6rkortning f\u00f6r v\u00e5rt universitet \u00e4r AAU \u2013 helt obegripligt!<\/p>\n Vi borde h\u00e5lla oss till namnet \u00c5bo Akademi, p\u00e5 alla spr\u00e5k, i alla v\u00e4rldsdelar. De nya fakulterna (fr.o.m. 1.1.2015) har sina namn och namnf\u00f6rkortningar. Alla b\u00f6rjar p\u00e5 \u2019F\u2019, fakulteten, s\u00e5 den f\u00f6rsta bokstaven ger ingen extra information. Speciellt teknikbranschen vid \u00c5bo Akademi har genomg\u00e5tt flera namnf\u00f6r\u00e4ndringar under en relativt kort tidsperiod. Den v\u00e4letablerade br\u00e4nden KTF (Kemisk-tekniska fakulteten, grundat 1920) blev TkF (Tekniska fakulteten, grundat genom fusion av KTF och IT-omr\u00e5det vid \u00c5A 2005), senare uppspj\u00e4lktes TkF till tv\u00e5 institutioner, IT (informationsteknologi) och KT (Kemiteknik). I \u00e5rsskiftet 2015 fusionerades biovetenskaperna, naturvetenskaperna, IT och KT\u00a0 till Fakulteten f\u00f6r naturvetenskap och teknik (FNT) \u2013 Faculty of Science and Engineering. D\u00e5 jag f\u00f6rsta g\u00e5ngen s\u00e5g f\u00f6rkortningen FNT trodde jag att det var fr\u00e5gan om en politisk organisation i fransk anda: Fed\u00e9ration National de… Frihetsr\u00f6relserna i Algeriet och Vietnam hette ju FNL. Lyckligtvis \u00e4r FNT inte Front National de Turku utan en h\u00f6gt internationell fakultet vid ett internationellt orienterat universitet.<\/p>\n Det \u00e4r dags att sluta skrika, f\u00f6r dekanusuppdraget f\u00f6r FNT (kanske det f\u00f6rkortas DFNT) st\u00e5r framf\u00f6r mig och arbetsro beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00e5 en god start. Det finns ingen orsak att \u00e4ndra p\u00e5 det egna namnet, trots att mitt favoritnamn egentligen \u00e4r Alexander. Inte p.g.a. den nuvarande statsministern utan min gudfader, som var en \u00e4kta bonde och en glad och f\u00e4rggrann personlighet. Sl\u00e4ktnamnet Salmi har sina f\u00f6r- och nackdelar, men nyligen har det f\u00e5tt en extra internationell dimension. Jag skulle till en vetenskaplig konferens i Iframe, vid Atlasbergen i Maroc. Myndigheten vid passkontrollen p\u00e5 Casablanca flygf\u00e4lt hade ett v\u00e4nligt leende och fr\u00e5gade ov\u00e4ntat: \u00e4r Er fader arab? S\u00e5vitt jag vet, inte, replikerade jag omedelbart. Ja, men namnet Salmi \u00e4r ett arabiskt namn, sade mannen bakom glasrutan och slog ett st\u00e4mpel i mitt pass. Bienvenue au Royame du Maroc!<\/p>\n Jag \u00f6nskar alla l\u00e4sare ett aktivt och framg\u00e5ngsrikt nytt \u00e5r 2015!<\/p>\n Tapio Salmi, DFNT<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag f\u00f6ddes den 7 oktober 1957 via kejsarsnitt. Tidpunkten var v\u00e4l vald eftersom den f\u00f6rsta satelliten, Sputnik, hade skjutits upp p\u00e5 omloppsbanan runt jorden endast f\u00e5 dagar tidigare. Jag kunde n\u00e4stan omedelbart b\u00f6rja med vetenskapliga observationer: satelliten var synlig \u00e4nda till jorden i h\u00f6stkv\u00e4llens m\u00f6rker. Hur m\u00e5r killen, fr\u00e5gade min mor efter att ha vaknat […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-1689","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1689","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1689"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1689\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1693,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1689\/revisions\/1693"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1689"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1689"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1689"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}