![\"Christer](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/10739330141.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
P\u00e5 s\u00f6ndag denna vecka g\u00e5r Grekland till parlamentsval. Och inte vilket ordin\u00e4rt parlamentsval som helst, utan ett som har alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att g\u00e5 till historien. Om inte n\u00e5got mycket dramatiskt och \u00f6verraskande intr\u00e4ffar under de f\u00e5 dagar som \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r innan valet kommer n\u00e4mligen v\u00e4nsterpartiet Syriza att\u00a0kamma hem en veritabel jordskredsseger, vilket i sin tur inneb\u00e4r radikala f\u00f6r\u00e4ndringar i den destruktiva \u00e5tstramningspolitik som under de senaste fem \u00e5ren drivit det grekiska samh\u00e4llet allt djupare in i en ekonomisk, social och humanit\u00e4r katastrof.<\/p>\n
S\u00e5 l\u00e5ngt som att kr\u00e4va ett grekiskt uttr\u00e4de ur eurosamarbetet g\u00e5r Syriza inte, men partiet kr\u00e4ver s\u00e5v\u00e4l ett slut p\u00e5 \u00e5tstramningspolitiken som en sanering av Greklands f\u00f6rkrossande skuldb\u00f6rda. Med tanke p\u00e5 att den grekiska statsskulden i f\u00f6rh\u00e5llande till BNP idag \u00e4r ungef\u00e4r 50 procentenheter h\u00f6gre \u00e4n d\u00e5 ”krishanteringen” inleddes \u00e5r 2010 \u00e4r de h\u00e4r kraven inte bara rimliga, utan ocks\u00e5 ekonomiskt f\u00f6rnuftiga. \u00c4nd\u00e5 har varje antydan om en grekisk skuldsanering redan nu st\u00f6tt p\u00e5 h\u00e5rt motst\u00e5nd fr\u00e5n vissa andra eurol\u00e4nder.<\/p>\n
F\u00f6r det h\u00e5rdaste motst\u00e5ndet st\u00e5r, f\u00f6ga \u00f6verraskande, Tyskland, som h\u00e4nsynsl\u00f6st utnyttjat eurokrisen f\u00f6r att p\u00e5tvinga de krisdrabbade eurol\u00e4nderna en rej\u00e4l dos preussisk disciplin (att tyska banker h\u00f6r till dem som gynnats allra mest av st\u00f6dpaketen till krisl\u00e4nderna \u00e4r d\u00e4remot ett faktum som det talas mycket tyst om i Berlin). Det \u00e4r inte heller n\u00e5gon st\u00f6rre \u00f6verraskning att Finland, Tysklands trogna Waffenbruder <\/em>i hanteringen av eurokrisen, ivrigt och h\u00f6gljutt sekunderar den tyska regeringen fr\u00e5n sidolinjen. Vad ett litet och perifert EU-land som Finland tycker och t\u00e4nker om saken \u00e4r i och f\u00f6r sig fullst\u00e4ndigt irrelevant, men om det st\u00f6rsta eurolandet (och den st\u00f6rsta finansi\u00e4ren av st\u00f6dpaketen)\u00a0Tyskland framh\u00e4rdar i sitt motst\u00e5nd mot varje form av skuldl\u00e4ttnader f\u00f6r Grekland \u00e4r det b\u00e4ddat f\u00f6r trubbel.<\/p>\n Om det visar sig om\u00f6jligt att genomdriva n\u00e5gon som helst form av skuldl\u00e4ttnader i samr\u00e5d med trojkan och de \u00f6vriga eurol\u00e4nderna har den nya grekiska regeringen tv\u00e5 alternativ: att f\u00f6rs\u00f6ka uppn\u00e5 en acceptabel kompromissl\u00f6sning (vilket i praktiken kunde inneb\u00e4ra\u00a0en lindring av\u00a0\u00e5tstramningspolitiken i utbyte mot att Grekland avst\u00e5r fr\u00e5n kraven p\u00e5 skuldl\u00e4ttnader), eller att ensidigt g\u00e5 in f\u00f6r en skuldsanering p\u00e5 samma s\u00e4tt som Argentina gjorde i b\u00f6rjan av det f\u00f6rra \u00e5rtiondet. Det f\u00f6rstn\u00e4mnda alternativet skulle inneb\u00e4ra en avsev\u00e4rd politisk risktagning med tanke p\u00e5 att kraven p\u00e5 skuldl\u00e4ttnader utgjort en s\u00e5 v\u00e4sentlig del av Syrizas valkampanj. Det senare alternativet skulle f\u00f6r sin del med stor sannolikhet inneb\u00e4ra, att Grekland tvingas l\u00e4mna eurosamarbetet.<\/p>\n En ensidig skuldsanering – som i praktiken allts\u00e5 inneb\u00e4r att den grekiska regeringen helt sonika f\u00f6rklarar att den inte kommer att betala tillbaka den utest\u00e5ende statsskulden till fullt belopp – skulle oundvikligen utest\u00e4nga Grekland fr\u00e5n den internationella l\u00e5nemarknaden f\u00f6r en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. N\u00e5got ytterligare ekonomiskt st\u00f6d fr\u00e5n trojkan eller de \u00f6vriga eurol\u00e4nderna skulle Grekland inte heller kunna r\u00e4kna med i den situationen, och d\u00e4rmed skulle det inte \u00e5terst\u00e5 n\u00e5gra andra alternativ \u00e4n s\u00e5 kallad centralbanksfinansiering, vilket inneb\u00e4r att den grekiska centralbanken l\u00e5nar pengar till staten genom att k\u00f6pa upp statsobligationer.<\/p>\n F\u00f6r att kunna anv\u00e4nda sig av centralbanksfinansiering m\u00e5ste Grekland emellertid ha en sj\u00e4lvst\u00e4ndig centralbank, och inte bara ett filialkontor till Europeiska centralbanken som nu \u00e4r fallet. Och eftersom det \u00e4r Europeiska centralbanken som kontrollerar m\u00e4ngden euro i omlopp skulle Grekland dessutom bli tvunget att \u00e5terinf\u00f6ra sin nationella valuta. Det \u00e4r allts\u00e5 om\u00f6jligt att f\u00f6rena centralbanksfinansiering av statsskulden med en fortsatt medverkan i eurosamarbetet.<\/p>\n P\u00e5 kort sikt skulle en ”Grexit”, ett grekiskt uttr\u00e4de ur eurosamarbetet, vara en oerh\u00f6rt sm\u00e4rtsam upplevelse b\u00e5de f\u00f6r den grekiska ekonomin och f\u00f6r Greklands h\u00e5rt pr\u00f6vade befolkning. Erfarenheterna fr\u00e5n Argentina – som med sitt strikta fastkursarrangemang mot den amerikanska dollarn l\u00e5g s\u00e5 n\u00e4ra en valutaunion ett land kan komma utan att helt ge upp sin nationella valuta – ger \u00e4nd\u00e5 vid handen, att en \u00e4nde med f\u00f6rskr\u00e4ckelse \u00e4r att f\u00f6redra framom en f\u00f6rskr\u00e4ckelse utan \u00e4nde. Och om det h\u00e4r dessutom\u00a0bidrar till att hela eurosamarbetet uppl\u00f6ses blir det den st\u00f6rsta tj\u00e4nst grekerna har gjort den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen sedan slaget vid Thermopylai \u00e5r 480 f. Kr.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 s\u00f6ndag denna vecka g\u00e5r Grekland till parlamentsval. Och inte vilket ordin\u00e4rt parlamentsval som helst, utan ett som har alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att g\u00e5 till historien. Om inte n\u00e5got mycket dramatiskt och \u00f6verraskande intr\u00e4ffar under de f\u00e5 dagar som \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r innan valet kommer n\u00e4mligen v\u00e4nsterpartiet Syriza att\u00a0kamma hem en veritabel jordskredsseger, vilket i sin tur […]<\/p>\n","protected":false},"author":369,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146],"tags":[14,219,221,220],"class_list":["post-1697","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lindholm","tag-ekonomi","tag-eurokrisen","tag-grekland","tag-grexit"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1697","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/369"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1697"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1697\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1709,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1697\/revisions\/1709"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1697"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1697"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1697"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}