{"id":1721,"date":"2015-02-02T14:12:59","date_gmt":"2015-02-02T11:12:59","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1721"},"modified":"2015-02-05T14:08:29","modified_gmt":"2015-02-05T11:08:29","slug":"och-forlat-oss-vara-skulder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/02\/02\/och-forlat-oss-vara-skulder\/","title":{"rendered":"&#8221;Och f\u00f6rl\u00e5t oss v\u00e5ra skulder&#8230;&#8221;"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-1284 size-full\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/10739330141.jpg\" alt=\"Christer Lindholm\" width=\"168\" height=\"240\" \/><\/p>\n<p>Det grekiska parlamentsvalets \u00f6verl\u00e4gsna segrare blev, som v\u00e4ntat, v\u00e4nsterpartiet Syriza, som dessutom lyckades bilda en regering p\u00e5 rekordkort tid. Valet av ett mindre, nationalkonservativt parti som regeringspartner var kanske n\u00e5got \u00f6verraskande, men tydligen v\u00e4ger det de\u00a0b\u00e5da partierna har gemensamt &#8211; ett h\u00e5rdnackat motst\u00e5nd mot den om\u00e4nskliga \u00e5tstramningspolitik Grekland p\u00e5tvingats under de senaste fem \u00e5ren &#8211; tyngre \u00e4n de\u00a0ideologiska skillnaderna p\u00e5 andra omr\u00e5den. Och d\u00e4rmed \u00e4r det b\u00e4ddat f\u00f6r konflikt mellan Grekland och det st\u00f6rsta eurolandet Tyskland som &#8211; ivrigt p\u00e5hejat av sina trogna drabanter Finland och Nederl\u00e4nderna &#8211; mots\u00e4tter sig s\u00e5v\u00e4l varje form av skuldl\u00e4ttnader f\u00f6r Grekland som minsta lilla avsteg fr\u00e5n de senaste fem \u00e5rens finanspolitiska preusseri. Vilket ger vid handen att Tysklands f\u00f6rbundskansler Angela Merkel, s\u00e5 pr\u00e4stdotter hon \u00e4r, inte tycks kunna sin bibel riktigt s\u00e5 bra som hon borde.<\/p>\n<p>Det bibelst\u00e4lle jag syftar p\u00e5 h\u00e4r \u00e4r naturligtvis liknelsen om den otacksamme tj\u00e4naren (Matt. 18: 21-35). En tj\u00e4nare hade (exakt hur f\u00f6rt\u00e4ljer inte liknelsen) lyckats skulds\u00e4tta sig riktigt rej\u00e4lt: han var skyldig sin herre inte mindre \u00e4n 10000 talenter, vilket enligt vissa ber\u00e4kningar skulle motsvara hela 260 ton mynt. Och d\u00e5 liksom nu var det h\u00e5rda bandage som g\u00e4llde f\u00f6r \u00f6verskuldsatta: om tj\u00e4naren inte kunde betala tillbaka sin skuld &#8211; och det fanns naturligtvis ingen som helst chans att han skulle kunna g\u00f6ra det &#8211; skulle hans herre ha r\u00e4tt att s\u00e4lja b\u00e5de honom och hela hans familj som slavar (inget nytt under solen d\u00e5 det g\u00e4ller hanteringen av skuldkriser, med andra ord).<\/p>\n<p>Men nu gjorde den \u00f6verskuldsatte tj\u00e4narens herre n\u00e5got oerh\u00f6rt: han besl\u00f6t sig p\u00e5 st\u00e5endefot f\u00f6r att eftersk\u00e4nka hela den enorma skulden! D\u00e4rmed undgick tj\u00e4naren och hans familj inte bara det liv i tr\u00e4ldom som annars hade blivit deras lott, de fick bokstavligt talat en chans att b\u00f6rja om sitt liv p\u00e5 nytt! Men tror ni att tj\u00e4naren visade n\u00e5gon tacksamhet f\u00f6r den skull? Icke sa Nicke: n\u00e4r han r\u00e5kade p\u00e5 en av sina tj\u00e4narkolleger som var skyldig honom ett betydligt mindre belopp grep han honom om strupen och kr\u00e4vde att f\u00e5 sina pengar tillbaka, till fullt belopp och det p\u00e5 stubinen! D\u00e5 tj\u00e4narens storsinte herre fick h\u00f6ra tals om det h\u00e4r blev han, naturligt nog, b\u00e5de besviken och f\u00f6rgrymmad, och den otacksamme slusken till tj\u00e4nare blev sl\u00e4ngd i finkan p\u00e5 obest\u00e4md tid.<\/p>\n<p>S\u00e5 vad har d\u00e5 den h\u00e4r sedel\u00e4rande liknelsen att g\u00f6ra med Tysklands\u00a0resoluta <em>nein<\/em> till n\u00e5gra som helst l\u00e4ttnader f\u00f6r Grekland?\u00a0<em>\u00a0<\/em>Bara det att Tyskland\u00a0vid den s\u00e5 kallade\u00a0Londonkonferensen \u00e5r 1953 fick h\u00e4lften av sina utest\u00e5ende skulder eftersk\u00e4nkta. Resten \u00e4r, som man brukar s\u00e4ga, historia: befriat fr\u00e5n en betydande del av sin skuldb\u00f6rda kunde Tyskland satsa helhj\u00e4rtat p\u00e5 \u00e5teruppbyggnaden av sin ekonomi, vilket snart nog\u00a0gav utdelning i form av det h\u00e4pnadsv\u00e4ckande uppsving som brukar kallas det tyska ekonomiska miraklet. Och att det h\u00e4r var n\u00e5got som hela\u00a0det \u00f6vriga V\u00e4steuropa i f\u00f6rl\u00e4ngningen vann p\u00e5 r\u00e5der det knappast n\u00e5gra tvivel om.<em>\u00a0<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det grekiska parlamentsvalets \u00f6verl\u00e4gsna segrare blev, som v\u00e4ntat, v\u00e4nsterpartiet Syriza, som dessutom lyckades bilda en regering p\u00e5 rekordkort tid. Valet av ett mindre, nationalkonservativt parti som regeringspartner var kanske n\u00e5got \u00f6verraskande, men tydligen v\u00e4ger det de\u00a0b\u00e5da partierna har gemensamt &#8211; ett h\u00e5rdnackat motst\u00e5nd mot den om\u00e4nskliga \u00e5tstramningspolitik Grekland p\u00e5tvingats under de senaste fem \u00e5ren &#8211; [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":369,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146],"tags":[14,229,221,227,226,225,228],"class_list":["post-1721","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lindholm","tag-ekonomi","tag-europa","tag-grekland","tag-lan","tag-skuld","tag-skuldkris","tag-tyskland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/369"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1721"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1732,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721\/revisions\/1732"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}