{"id":1728,"date":"2015-02-04T02:06:10","date_gmt":"2015-02-03T23:06:10","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1728"},"modified":"2015-02-04T02:06:10","modified_gmt":"2015-02-03T23:06:10","slug":"sno-och-salt-sa-in-i-norden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/02\/04\/sno-och-salt-sa-in-i-norden\/","title":{"rendered":"Sn\u00f6 och salt s\u00e5 in i Norden"},"content":{"rendered":"

\"JohannaDet \u00e4r en m\u00e4rklig k\u00e4nsla att st\u00e5 i m\u00f6rkret p\u00e5 en havsstrand och se hur de svarta v\u00e5gorna i den \u00f6ppna sj\u00f6n sl\u00e5r mot sn\u00f6bekl\u00e4dda vita klippor. Det k\u00e4nns n\u00e4stan som om havet skulle vilja \u00e4ta upp det vita p\u00e5 klipporna. Trots att vi \u00e4r i b\u00f6rjan av februari har vintern inte \u00e4nnu heller kommit p\u00e5 riktigt. Och trots det tjocka sn\u00f6t\u00e4cket p\u00e5 land \u00e4r det s\u00e5 varmt att det inte ens bildas en liten isrand p\u00e5 stranden utan strandkanten \u00e4r bara v\u00e5t efter v\u00e5gorna.<\/p>\n

N\u00e4r jag st\u00e5r d\u00e4r p\u00e5 stranden, funderar jag \u00f6ver de m\u00e4rkliga v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena under de senaste m\u00e5naderna; det har ju egentligen bara varit slaskv\u00e4der i s\u00f6dra Finland. Hade all nederb\u00f6rd kommit som sn\u00f6, skulle vi ha v\u00e4rldens finaste sn\u00f6t\u00e4cke och perfekta skidsp\u00e5r, vilka jag har saknat hela vintern. Nederb\u00f6rd har nog kommit i stora m\u00e4ngder, men mest som sn\u00f6slask eller idel regn. Inte nog med det att jag och m\u00e5nga andra har g\u00e5tt miste om skidn\u00f6jen utan tack vare dessa stora nederb\u00f6rdsm\u00e4ngder har \u00e4ven avrinningen till vattendragen och slutligen till \u00d6stersj\u00f6n varit ovanligt stora, eftersom marken har varit bar och ofrusen. Alla som har g\u00e5tt \u00f6ver den gamla Hallisbron i \u00c5bo har genom hela vintern kunnat beundra m\u00e4ktiga forsande vattenmassor vid vattenverkets damm. De stora m\u00e4ngder n\u00e4rsalter som med dessa vattenmassor har runnit ut till havet b\u00e5dar inte g\u00e5tt inf\u00f6r sommarens algs\u00e4song utan tv\u00e4rtom, det finns gott om \u201dmat\u201d f\u00f6r algerna bara solen kommer fram s\u00e5 att produktionen kommer i g\u00e5ng.<\/p>\n

F\u00f6rutom den p\u00e5g\u00e5ende, ovanligt l\u00e5nga isfria vintern har \u00e4ven ett annat mera ovanligt fenomen intr\u00e4ffat i \u00d6stersj\u00f6regionen i vinter. I december \u2013januari fick \u00a0\u00d6stersj\u00f6n ta emot en ovanligt stor saltvattenpuls, det vill s\u00e4ga att str\u00f6mmade in stora m\u00e4ngder mycket salthaltigt vatten fr\u00e5n Nordsj\u00f6n via de Danska sunden. Enligt vissa uppgifter var den tredje st\u00f6rst sen m\u00e4tseriens b\u00f6rjan p\u00e5 1880-talet medan andra k\u00e4llor talar om en puls bland de tio st\u00f6rsta genom tiderna. Hur som helst var fenomenet ovanligt och av stor betydelse f\u00f6r de ekologiska f\u00f6rh\u00e5llandena i \u00d6stersj\u00f6n. M\u00e4ngden av salt som s\u00e4gs ha kommit in \u00e4r n\u00e4stan ofattbart stor, cirka fyra gigaton salt. Det vill s\u00e4ga 4 000 000 000 000 kg salt som kom in med ungef\u00e4r 250 km3<\/sup> vatten, vilket betyder att vattnets salthalt var ungef\u00e4r 16-17 promille. Det h\u00e4r vattnet \u00e4r betydligt tyngre \u00e4n det vatten som vi normalt har i \u00d6stersj\u00f6n och vars salthalt varierar fr\u00e5n cirka 10 promille i t.ex. Gotlands djup till 5-6 promille i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet.<\/p>\n

Det tunga vattnet l\u00e4gger sig p\u00e5 bottnen och tr\u00e4nger ut det gamla syrefattiga och n\u00e4ringsrika vattnet upp mot ytan och l\u00e4ngre norrut. Det goda i pulsen var att det salta vattnet var ocks\u00e5 mycket syrerikt, vilket kommer att m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttra djupomr\u00e5denas syresituation. \u00c5 andra sidan finns det en risk att det gamla n\u00e4ringsrika vattnet kommer ytterligare att gynna algblomningar n\u00e4sta sommar och kanske \u00e4ven senare.<\/p>\n

Den \u00f6kade salthalten \u00e4r dock gynnsam f\u00f6r torsklek s\u00e5 v\u00e4l som f\u00f6r marina djurplankton arter som \u00e4r viktig f\u00f6da f\u00f6r bl.a. str\u00f6mming. Det h\u00e4r kan betyda att vi f\u00e5r mera torsk i \u00d6stersj\u00f6n och \u00e4ven att str\u00f6mmingen hittar b\u00e4ttre f\u00f6da \u00e4n idag d\u00e5 fr\u00e4mst mindre n\u00e4ringsrika s\u00f6tvattensarterna dominerar djurplankton. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar skulle h\u00f6gst sannolikt hj\u00e4lpa till att f\u00f6rb\u00e4ttra \u00d6stersj\u00f6ns allm\u00e4nna tillst\u00e5nd genom en sorts naturlig biomanipulation ifall torsken, som \u00e4r det viktigaste stora rovdjuret i \u00f6ppna \u00d6stersj\u00f6n, blir flertaligare och \u00e4ter upp mera plankton\u00e4tande str\u00f6mming och vassbuk. D\u00e5 skulle m\u00e4ngden djurplankton kunna \u00f6ka och \u00e4ta mera v\u00e4xtplankton. Det h\u00e4r i sin tur skulle betyda f\u00e4rre algblomningar och klarare vatten. \u00c5tminstone i teorin.<\/p>\n

N\u00e4r jag v\u00e4nder mig bort fr\u00e5n det m\u00f6rka v\u00e5gorna och stranden t\u00e4tnar sn\u00f6fallet. Det m\u00f6rka vattnet t\u00e4ljer inte hur n\u00e4sta sommar kommer att se ut i sk\u00e4rg\u00e5rden. Salthalten p\u00e5verkas \u00e4nnu inte n\u00e4sta sommar vid v\u00e5ra breddgrader utan kanske f\u00f6rst \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. Det fortsatt varma v\u00e4dret och rikliga nederb\u00f6rden tyder dock p\u00e5 att algblomningarna kan frodas och att simturerna d\u00e4rmed kan bli f\u00e4rre p\u00e5 grund av \u201dalgsoppan\u201d. \u00a0Jag v\u00e5gar \u00e4nd\u00e5 dr\u00f6mma om torskfiske i Erstan-omr\u00e5det s\u00e5 som det var m\u00f6jligt p\u00e5 1980-talet d\u00e5 torskstammarna var rekordstora efter ordentliga saltvattenpulser 6-7 \u00e5r tidigare. Fisket f\u00e5r dock v\u00e4nta n\u00e5gra \u00e5r s\u00e5 att torskarna hinner v\u00e4xa till sig och vandra fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6ns s\u00f6dra delar d\u00e4r deras lek tar plats.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r en m\u00e4rklig k\u00e4nsla att st\u00e5 i m\u00f6rkret p\u00e5 en havsstrand och se hur de svarta v\u00e5gorna i den \u00f6ppna sj\u00f6n sl\u00e5r mot sn\u00f6bekl\u00e4dda vita klippor. Det k\u00e4nns n\u00e4stan som om havet skulle vilja \u00e4ta upp det vita p\u00e5 klipporna. Trots att vi \u00e4r i b\u00f6rjan av februari har vintern inte \u00e4nnu heller kommit […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[198,223,224],"class_list":["post-1728","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-ostersjon","tag-saltvattenpuls","tag-vinter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1728","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1728"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1728\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1730,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1728\/revisions\/1730"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1728"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1728"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1728"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}