{"id":1734,"date":"2015-02-13T02:41:41","date_gmt":"2015-02-12T23:41:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1734"},"modified":"2015-02-13T02:41:41","modified_gmt":"2015-02-12T23:41:41","slug":"take-me-to-church","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/02\/13\/take-me-to-church\/","title":{"rendered":"Take me to church"},"content":{"rendered":"

\"Peter<\/a>Jag har haft anledning att skriva om det h\u00e4r tidigare, men det ligger p\u00e5 mitt bord att skriva om religion s\u00e5 ni f\u00e5r urs\u00e4kta mig. Vi hade f\u00f6rest\u00e4llt oss att tanken om att gud \u00e4r d\u00f6d skulle plana ut i en samh\u00e4llelig verklighet inom vilken alla kunde rymmas och m\u00f6tas, men den h\u00e4r tanken har st\u00e4llts p\u00e5 sin spets den senaste tid p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n

\u00c5 ena sidan: n\u00e4tverk, organisationer, politiska partier etc. som motiveras av religion tycks stiga in p\u00e5 den samh\u00e4lleliga scenen i s\u00e5dan takt att vissa r\u00f6ster h\u00e4vdar att det p\u00e5g\u00e5r en ny v\u00e5g av korst\u00e5g. Kanske de har r\u00e4tt n\u00e4r de menar att vi borde vara f\u00f6rsiktiga med det d\u00e4r som kallas religion. \u00c5 andra sidan: olika former av religi\u00f6st f\u00e4rgade praktiker och tankes\u00e4tt blir allt mera comme il faut. Folk beh\u00f6ver inte l\u00e4ngre hyckla med om de s\u00e4tter tilltro till andar, tungotal eller testar healing. Vissa talar om \u00f6kad pluralism och frihet, och hurrar f\u00f6r den nya \u00f6ppenheten. Kanske de har r\u00e4tt?<\/p>\n

N\u00e4r jag skriver det h\u00e4r lyssnar jag p\u00e5 professor i genus- och kvinnostudier Minoo Moallem. Hon kommer fr\u00e5n Berkeley University, USA, och\u00a0h\u00e5ller det inledande huvudf\u00f6redraget p\u00e5 konferensen Religion, Gender and Body Politics<\/em>, i Utrecht. Hon har sin bakgrund i Iran. Hon talar om shia och den politiska utvecklingen i Iran ur allm\u00e4nt och l\u00e5ngt perspektiv. Speciellt\u00a0lyfter hon in och visar en mera subjektivt f\u00e4rgad verklighet och granskar sp\u00e4nningar, slitningar och dialogen inom popul\u00e4r visuell kultur i Iran och hur den lever inom, av och mot den religi\u00f6sa hegemonin.<\/p>\n

Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag har ibland sv\u00e5righeter att f\u00f6lja hennes f\u00f6redrag. Det \u00e4r redan sen kv\u00e4ll och jag steg upp klockan fem f\u00f6r ett tidigt flyg. Prof. Moallem har alldeles nyss landat jetlaggad efter en transatlantisk resa. Mina \u00f6ron \u00e4r grumliga och hennes engelska \u00e4r emellan\u00e5t bruten, och samtidigt r\u00f6r hon sig ambiti\u00f6st och smidigt mellan skiftande v\u00e4rldar av teoretiska koncept som i en fuga av Bach. Det h\u00e4r \u00e4r en utmaning f\u00f6r mig och n\u00e4r hon sammanfattar sitt f\u00f6redrag tvingas jag\u00a0stanna upp och rekapitulera. Jag m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka minnas hennes inledning, lyssna noggrant p\u00e5 varje ord hon s\u00e4ger just nu och parallellt granska den tryckta sammanfattningen. Vad var det jag missade n\u00e4r jag inte f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r hon pl\u00f6tsligt gr\u00e5ter?<\/p>\n

Jag inser efter en stund att jag beh\u00f6ver t\u00e4nka om. Betoningen av sekularisering, modernitet och mer eller mindre allvarliga konservativa eller traditionalistiska motreaktioner mot dessa ter sig pl\u00f6tsligt som ett sn\u00e4vt syns\u00e4tt, som om det var en vald och trygg blindhet. Handlar det h\u00e4r om ett ganska bekv\u00e4mt s\u00e4tt att n\u00e4rma oss problemen, vare sig vi \u00e4r akademiker, politiker eller kyrkor?<\/p>\n

Prof. Moallem placerar v\u00e5rt s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r samtid i ett annat perspektiv. Hon ser den v\u00e4sterl\u00e4ndska utvecklingen utifr\u00e5n, p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n vi f\u00f6rm\u00e5r, men st\u00e4rkt av sina iakttagelser om hur dess skugga och sp\u00e5r fallit utanf\u00f6r Europa, t.ex. i Iran och revolutionen 1979. Vad h\u00e4nder om vi l\u00e5ter fr\u00e5gan om upplysning, modernitet och religion – sekularisering – vara sekund\u00e4r? Och om vi s\u00e4tter fr\u00e5gan om nationalism, betoningen av land och folk, i f\u00f6rgrunden?<\/p>\n

Mina tankar vandrar till det religi\u00f6st f\u00e4rgade s.k. \u201csamh\u00e4llsbygge\u201d som f\u00f6r tillf\u00e4llet efterstr\u00e4vas p\u00e5 global niv\u00e5 av vitt skilda samh\u00e4llsgrupper som vill se ett nytt land och folk i den v\u00e4rld de lever i. Oavsett skillnader f\u00f6renas de \u00e4nd\u00e5 av tanken om land och folk \u2013 vare sig de verkar i Sydkorea, Peru, Ryssland eller Finland \u2013 och de f\u00f6renas ocks\u00e5 av tanken om att land och folk skall kultiveras eller kanske tuktas av lagstiftning och moral. Religion \u00e4r ofta centralt hos dessa men ibland enbart som ett sidoelement och ibland helt osynligt.<\/p>\n

Jag s\u00e5g nyss de sovjetrealistiska statyerna vid Gr\u00f6na bron i Vilnius. De \u00e4r lika talande f\u00f6r den h\u00e4r betoningen som kristdemokraternas eller sannfinl\u00e4ndarnas agenda. Vid de fyra brof\u00e4stena finns fyra skulpturgrupper i klassisk stil: soldaten, arbetaren, jordbrukaren och studenten, och de finns i bilden av b\u00e5de en man och en kvinna. De h\u00e4r symbolerna f\u00f6rvaltas och utvecklas forts\u00e4ttningsvis, om \u00e4n i modifierad version, men med ett f\u00f6rnyat engagemang inom vilket b\u00e5de kommunism och sydkoreansk nykapitalism kan rymmas, liksom evangelikal kristendom i m\u00e5nga l\u00e4nder \u2013 och m\u00e5nga andra fenomen.<\/p>\n

Jag m\u00e4rker att jag har tappat koncentrationen n\u00e4r jag sitter och t\u00e4nker p\u00e5 prof. Moallems f\u00f6redrag och samtidigt skriver det h\u00e4r. Men, n\u00e4r jag lyssnar till igen \u00e4r det prof. Yvonne Sherwood fr\u00e5n Storbritannien som talar och hon f\u00f6r oss till gamla testamentets gestalter, Abraham, Isak och Hagar \u2013 och till Israel. Prof. Sherwood \u00e4r professor i bibelkunskap och politisk teori, en k\u00e4nd feministisk teoretiker. Jag stannar upp igen. Var det n\u00e5gon som missade filmen Exodus: Gods and Kings<\/em> som gick nyss p\u00e5 biograferna? Jag f\u00f6rstod aldrig om den var en medveten kritisk och ironisk gestaltning av kopplingen mellan nationalism och religion, eller om den beskrev en samtida syn som bara kan definieras som skr\u00e4mmande.<\/p>\n

Genom prof. Sherwoods kritiska och oroande perspektiv p\u00e5 v\u00e5ra id\u00e9m\u00e4ssiga r\u00f6tter slungas jag snabbt tillbaka till k\u00e4rnan i prof. Moallems f\u00f6redrag och hennes sorg. De griper inte enbart in fr\u00e5gan om ett m\u00f6jligt annat s\u00e4tt att l\u00e4sa den v\u00e4sterl\u00e4ndska religi\u00f6sa historien i nationalismens ljus, om makt och religion, och hur den h\u00e4r betoningen varit en av v\u00e5ra fr\u00e4msta exportvaror och \u00e4nnu \u00e4r s\u00e5. Allt framst\u00e5r som en gammal besatthet som griper rakt in i de liv och kroppar som fick k\u00e4mpa med och mot den h\u00e4r hegemonin var den \u00e4n blev en politisk realitet. Statyer som blir liv och liv som f\u00f6rstenas och stenas. Var det hennes \u00f6de ocks\u00e5?<\/p>\n

N\u00e4r jag skriver klart den h\u00e4r texten har jag flyttat till en liten gaybar n\u00e4ra mitt hotell. Den h\u00e5ller p\u00e5 att t\u00f6mmas och bakgrundsmusiken stiger fram. Bartendern byter pl\u00f6tsligt fr\u00e5n The hanging tree<\/em> som om just den l\u00e5ten\u00a0irriterat honom och han v\u00e4ljer\u00a0en popl\u00e5t med refr\u00e4ngen \u201dTake me to church\u201d. \u00c4r det vad som vi g\u00f6r mest hela tiden? Och borde vi l\u00e4ra oss att se religion i ett annat eller bredare perspektiv?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har haft anledning att skriva om det h\u00e4r tidigare, men det ligger p\u00e5 mitt bord att skriva om religion s\u00e5 ni f\u00e5r urs\u00e4kta mig. Vi hade f\u00f6rest\u00e4llt oss att tanken om att gud \u00e4r d\u00f6d skulle plana ut i en samh\u00e4llelig verklighet inom vilken alla kunde rymmas och m\u00f6tas, men den h\u00e4r tanken har […]<\/p>\n","protected":false},"author":98,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-1734","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nynas"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1734","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/98"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1734"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1734\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1747,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1734\/revisions\/1747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1734"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1734"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1734"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}