{"id":1749,"date":"2015-02-19T21:43:44","date_gmt":"2015-02-19T18:43:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1749"},"modified":"2015-02-20T09:48:46","modified_gmt":"2015-02-20T06:48:46","slug":"jag-gillar-tejp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/02\/19\/jag-gillar-tejp\/","title":{"rendered":"Jag gillar tejp."},"content":{"rendered":"

\"HannahH\u00e4romdagen gick jag p\u00e5 den s\u00f6dra delen av Esplanaden i huvudstaden. I ett skyltf\u00f6nster samsades Tom of Finland och\u00a0<\/em>Mumintrollet <\/em>\u00a0om utrymmet. Finsk kultur- och designhistoria \u00a0satte i g\u00e5ng ett nomadiskt och rhizomatiskt t\u00e4nkande om kunskap och l\u00e4rande i mitt medvetande.<\/p>\n

Jag blir glad av att vara delaktig i situationer d\u00e4r kunskap r\u00f6r sig nomadiskt. Framf\u00f6rallt situationer d\u00e4r det nomadiska skapar m\u00f6jligheter som omfattar en dynamik som jag vill kalla allm\u00e4nbildning satt i r\u00f6relse<\/em>. Oberoende om allm\u00e4nbildning f\u00f6rst\u00e5s som kunskap om det s\u00e4regna eller det generella – allra helst som en v\u00e4xelverkan mellan dem – s\u00e5 \u00e4r allm\u00e4nbildning satt i r\u00f6relse<\/em> ett s\u00e4tt att tolka livsteman p\u00e5 flera olika s\u00e4tt och med flera olika infallsvinklar.<\/p>\n

Revideringen av l\u00e4roplansgrunderna \u00a02016 f\u00f6r grundl\u00e4ggande utbildning www.oph.fi\/lp2016 har knappast undg\u00e5tt n\u00e5gon som arbetar med utbildningsfr\u00e5gor i Finland. Jag har redan tidigare h\u00e4r i bloggen ber\u00f6rt multilitteracitet som ett av de begrepp i l\u00e4roplansgrunden som v\u00e4cker mitt intresse.<\/p>\n

Multilitteracitet kan i sin enklaste form definieras som en f\u00f6rm\u00e5ga att beh\u00e4rska mer \u00e4n ett s\u00e4tt att till\u00e4gna sig och kommunicera olika symbolspr\u00e5k. Begreppet multilitteracitet kan n\u00e4r det kommer till kunskap och l\u00e4rande tolkas som ett n\u00e4stintill synonymt begrepp med allm\u00e4nbildning. Eller \u00e5tminstone som ett 21sta \u00e5rhundradets f\u00f6rs\u00f6k till att ringa in en till\u00e4mpning av de riktlinjer som begreppet allm\u00e4nbildning genererat inom en f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ng finl\u00e4ndsk utbildningstradition.<\/p>\n

Samma dag i huvudstaden kom jag in p\u00e5 ett antikvariat. Likt en rhizomatisk tr\u00e5d\u00e4nda l\u00e5g tanken om allm\u00e4nbildning satt i r\u00f6relse<\/em> kvar i medvetandet och jag tog tag i \u00e4ndan d\u00e5 jag kom \u00f6ver en liten pocketbok. Boken l\u00e5g inkl\u00e4md mellan stora konsthistoriska verk i hyllan f\u00f6r \u00a0konsthistoria, konstteori, konstens tekniker, konstens material och konstpedagogik.\u00a0Bokens titel \u00e4r Bleu. Histoire d\u2019une couleur <\/em>av Michel Pastoureau (2006). Bokp\u00e4rmen \u00e4r sj\u00e4lvfallet prydd med en bild av Yves Kleins konstverk.<\/span><\/p>\n

BL\u00c5. En f\u00e4rg i historien, i staden, i Europa, i politik, i spr\u00e5k, f\u00e4rganalys, i bildkonsten, f\u00e4rgteori, symbolik, religion, information, liturgisk f\u00e4rg, fysik, ultraviolett, infrar\u00f6tt, pigment, azur, indigo, lapis lazuli, kobolt, ultramarin, bl\u00e5 musik, bl\u00e5 timme, det diskreta bl\u00e5, uniform, i v\u00e4rlden, kulturen, naturen\u2026 bl\u00e5 himmel bl\u00e5tt hav\u2026 \u00e4r n\u00e5gra av de ing\u00e5ngar som boken erbj\u00f6d och som jag som medskapare av mening i l\u00e4sakten lyckades nysta in mig i.<\/span><\/p>\n

Det nomadiska och rhizomatiska t\u00e4nkandet f\u00f6rde mig i den h\u00e4r situationen vidare bara en liten, liten str\u00e4cka i medvetandet. Jag kom att t\u00e4nka p\u00e5 boken <\/span>The language of Colour: an introduction<\/span> (2011) <\/em>av Theo van Leeuwen; d\u00e4r f\u00f6rfattaren pekar p\u00e5 hur f\u00e4rg i sig sj\u00e4lv ger ett positivt bidrag till att f\u00f6rst\u00e5 meningsskapande \u00f6ver tid och rum. Boken \u00e4r l\u00e5ngt formad f\u00f6r att fungera som kurslitteratur och hanterar f\u00e4rg som ett viktigt element i bildspr\u00e5k och visuell kommunikation. I ett av bokens kapitel behandlar f\u00f6rfattaren hur f\u00f6rh\u00e5llandet mellan f\u00e4rg och design har f\u00f6r\u00e4ndrats genom \u00e5rhundraden och vilken betydelse det haft f\u00f6r hur visuell kultur och kommunikation fungerar i dag.\u00a0Just h\u00e4r f\u00e4ster jag uppm\u00e4rksamhet vid att f\u00f6rfattaren lyfter fram en synvinkel p\u00e5 f\u00e4rgens betydelse i grafisk design; att f\u00e4rg skall f\u00f6rst\u00e5s som ett j\u00e4mb\u00f6rdigt element med andra resurser som anv\u00e4nds f\u00f6r meningsskapande.<\/p>\n

Ja, att f\u00e4rg har och tillskrivs betydelse i olika sammanhang \u00e4r n\u00e5got som de flesta av oss k\u00e4nner igen och f\u00f6rst\u00e5r. Jag t\u00e4nker p\u00e5 hur jag under arbetsdagens lopp anv\u00e4nder \u00a0mig av olika funktioner p\u00e5 \u00c5bo Akademis hemsidor www.abo.fi. Hemsidormas f\u00e4rgkod l\u00e4ser jag dagliigen mer eller mindre medvetet och bara en bit bort i mitt medvetande vajar en r\u00f6d-gul vimpel mot en sommarbl\u00e5 himmel.<\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e5got nytt med arbetsplatsens hemsidor. Vad \u00e4r det? En snabb j\u00e4mf\u00f6relse med n\u00e5gra andra universitets hemsidor visar att bilden ges ov\u00e4ntat stor plats p\u00e5 \u00c5A-sidorna. Jag inser glatt att \u00f6verhuvudtaget styrs informationsl\u00e4sningen p\u00e5 \u00c5bo Akademis webb \u00f6verraskande l\u00e5ngt av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan f\u00e4rg och (grafisk) design. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det n\u00e5gonting som skapar brus i den visuella kommunikationen. Det tar en stund f\u00f6r mig att inse vad det \u00e4r.<\/p>\n

Det \u00e4r de vita ytorna p\u00e5 fotografierna. Beroende p\u00e5 hur man l\u00e4ser helheten ser de vita ytorna ut som remsor som placerats p\u00e5 fotografier och associationen till svarta remsor <\/em>som d\u00f6ljer n\u00e5got p\u00e5 ett fotografi ligger n\u00e4ra till hands. Det vita kan \u00e4ven tolkas som gluggar. \u00c4r hemsidorna egentligen en hel rad med \u00a0vita A4 papper d\u00e4r man saxat gluggar i fotografierna?<\/p>\n

Bruset h\u00e4nger kvar. Jag f\u00f6rs\u00f6ker t\u00e4nka st\u00f6rre, om \u00e4n allm\u00e4nbildningen satt i r\u00f6relse<\/em> nu p\u00e5minner mig om att r\u00f6relsen omfattar insikten om individens begr\u00e4nsade kunskap.<\/p>\n

Det \u00e4r tanken p\u00e5 fanziner som tystar bruset.\u00a0De d\u00e4r underbara heimlaga<\/em> men betydelsefulla inneh\u00e5llsrika tidningarna d\u00e4r vi med sax, tejp och kopieringsapparat ville f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden.\u00a0Jag inser att livsteman g\u00e5r i cykler som tar ny fart i ny tid.<\/p>\n

Mumintrollet,<\/em> som hade en plats i tidskriften GARM <\/em>finns idag som pepparkaksform, glasspinne och p\u00e5 handduk och\u00a0Tom of Finland<\/em> finns p\u00e5 lakan och non-profit fanzinens bildspr\u00e5k finns som visuell hook <\/em>p\u00e5 min arbetsplats hemsida.\u00a0Ja, tejp \u00e4r bra till mycket.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4romdagen gick jag p\u00e5 den s\u00f6dra delen av Esplanaden i huvudstaden. I ett skyltf\u00f6nster samsades Tom of Finland och\u00a0Mumintrollet \u00a0om utrymmet. Finsk kultur- och designhistoria \u00a0satte i g\u00e5ng ett nomadiskt och rhizomatiskt t\u00e4nkande om kunskap och l\u00e4rande i mitt medvetande. Jag blir glad av att vara delaktig i situationer d\u00e4r kunskap r\u00f6r sig nomadiskt. Framf\u00f6rallt […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[231,233,232,230,234],"class_list":["post-1749","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta","tag-bildsprak","tag-bla","tag-farg","tag-visuell-kommunikation","tag-webb"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1749","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1749"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1749\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1759,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1749\/revisions\/1759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1749"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1749"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1749"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}