{"id":1775,"date":"2015-03-13T09:47:02","date_gmt":"2015-03-13T07:47:02","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1775"},"modified":"2015-03-16T14:52:56","modified_gmt":"2015-03-16T12:52:56","slug":"vad-driver-forsking-och-oss-forskare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/03\/13\/vad-driver-forsking-och-oss-forskare\/","title":{"rendered":"Vad driver forsking och oss forskare?"},"content":{"rendered":"

\"Johanna<\/a><\/p>\n

Vilka motiv har en forskare och vad \u00e4r drivkraften bakom en vetenskaplig karri\u00e4r? Jag har nyligen st\u00e4llt den h\u00e4r fr\u00e5gan till ett flertal personer och f\u00e5tt n\u00e4sta lika m\u00e5nga olika svar som det har varit personer som jag har fr\u00e5gat. Vanliga orsaker tycks vara nyfikenhet, intresse av att l\u00f6sa olika problem, t\u00e4vlingsinstinkt, prestige i form av \u00e4ra, ber\u00f6mdhet och citeringar. M\u00e5nga anger \u00e4ven viljan att hj\u00e4lpa m\u00e4nskligheten eller att l\u00f6sa milj\u00f6problem som en stark drivkraft.\u00a0 Det finns allts\u00e5 en stor variation av olika drivkrafter som f\u00e5r en m\u00e4nniska att vilja forska och \u00e4ven att acceptera en mycket h\u00e5rd konkurrens om pengar och andra resurser; en situation som dessutom har r\u00e4tt stora konsekvenser p\u00e5 ens privatliv t.ex. i form av ekonomisk otrygghet.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan har jag ocks\u00e5 tr\u00e4ffat m\u00e5nga forskare och f\u00f6re-detta-forskare i den typiska \u201dmedel\u00e5ldern\u201d av en forskarkarri\u00e4r som s\u00e4ger att de inte alls gillar de vassa armb\u00e5gar som ofta tr\u00e4der fram i den h\u00e5rda konkurrensen och som tycker att den traditionella \u201daggressiva\u201d universitetsmilj\u00f6n h\u00e4mmar deras prestationsf\u00f6rm\u00e5ga. M\u00e5nga anser att de faktiskt presterar b\u00e4ttre i en lugnare och v\u00e4nligare milj\u00f6. De som har l\u00e4mnat forskningen och hittat jobb utanf\u00f6r universiteten s\u00e4ger ofta att den blodiga konkurrensen var den viktigaste orsaken till varf\u00f6r de har styrt om sin karri\u00e4r.<\/p>\n

Teori och empiri bekr\u00e4ftar att konkurrens ofta sporrar till b\u00e4ttre resultat och st\u00f6rre produktion. En milj\u00f6 som pr\u00e4glas av stark konkurrens gynnar vissa typer av individer som \u00e4r stresst\u00e5liga och kanske \u00e4ven beh\u00f6ver den extra adrenalinkick som konkurrens och os\u00e4kerhet orsakar f\u00f6r att kunna prestera bra. De som b\u00e4st t\u00e5l den h\u00e4r milj\u00f6n framst\u00e5r ofta som \u201dstj\u00e4rnor\u201d p\u00e5 den akademiska himmelen. \u00c5 andra sidan har det visats att en allt f\u00f6r h\u00f6g konkurrens motverkar produktion. Men n\u00e4r finns det f\u00f6r mycket konkurrens? Och beh\u00f6vs konkurrens \u00f6verhuvudtaget till bra resultat?<\/p>\n

Jag har f\u00e5tt bekanta mig med en forskningsmilj\u00f6 d\u00e4r armb\u00e5garna saknas n\u00e4stan helt och d\u00e4r de k\u00e4nnetecknande karakt\u00e4rsdragen \u00e4r samarbete och hj\u00e4lpande. I den h\u00e4r milj\u00f6n har man enligt chefen mer eller mindre aktivt uteslutit de revirbildande \u201dalfa-hanarna\u201d, som I det h\u00e4r fallet f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 kan vara kvinnliga forskare. Man kunde kanske t\u00e4nka sig att produktiviteten och kvaliteten av arbete i en s\u00e5dan h\u00e4r milj\u00f6 inte blir s\u00e5 h\u00e4va. Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r det precis tv\u00e4rtom. Publikationerna kommer ut i exakt samma, ledande vetenskapsjournaler som publikationer fr\u00e5n de mest konkurrenspr\u00e4glade milj\u00f6erna. Dessutom via samarbete blir den sammanlagda produktionen, d.v.s. antalet artiklar, v\u00e4ldigt h\u00f6g. Det m\u00e4nskligt kanske b\u00e4sta resultatet \u00e4r dessutom att st\u00e4mningen p\u00e5 hela arbetsplatsen \u00e4r \u00f6ppen, v\u00e4lkomnande och inkluderande f\u00f6r alla medverkande fr\u00e5n de fr\u00e4msta forskarna till teknisk personal, studerande och tillf\u00e4lliga g\u00e4ster.<\/p>\n

Det g\u00e5r allts\u00e5 att skapa h\u00f6g kvalitet och produktion \u00e4ven i mindre konkurrensben\u00e4gna milj\u00f6er. De enskilda forskarna drivs av m\u00e5nga olika saker som i vilken annan milj\u00f6 som helst, men kanske viljan att g\u00f6ra nytta f\u00f6r samh\u00e4llet och milj\u00f6n tr\u00e4der fram oftast bland de viktiga drivkrafterna i st\u00e4llet f\u00f6r den egna prestigen.<\/p>\n

Jag har funderat p\u00e5 hur mycket viktiga andliga resurser och t.o.m. \u201dgenier\u201d som g\u00e5r f\u00f6rlorade n\u00e4r v\u00e5r r\u00e5dande forskningspolitik och arbetsmilj\u00f6erna vid universitet s\u00e4tter s\u00e5 stor vikt vid konkurrensen och lyfter upp enskilda \u201dstj\u00e4rnor\u201d p\u00e5 bekostnad av mindre konkurrensben\u00e4gna individer. Det skulle kunna vara ett intressant experiment att skapa stora forskningsmilj\u00f6er som skulle vara mindre konkurrerande och fokusera mindre p\u00e5 enskilda toppforskare. Vi skulle s\u00e4kert f\u00f6rlora n\u00e5gra stj\u00e4rnforskare och deras prestationer. Men hur mycket kunde vi eventuellt vinna i forskningsvolymen och den sammantagna \u201dgruppintelligensen\u201d av m\u00e5nga beg\u00e5vade individer som idag mer eller mindre aktivt v\u00e4ljer att hoppa av forskningen? F\u00f6r att inte tala om b\u00e4ttre arbetsmilj\u00f6er som man kunde skapa. Kanske det h\u00e4r \u00e4r bara en dagdr\u00f6m av en obotlig v\u00e4rldsf\u00f6rb\u00e4ttrare eller s\u00e5 inte. Exempel som verifierar potentialen existerar ju.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vilka motiv har en forskare och vad \u00e4r drivkraften bakom en vetenskaplig karri\u00e4r? Jag har nyligen st\u00e4llt den h\u00e4r fr\u00e5gan till ett flertal personer och f\u00e5tt n\u00e4sta lika m\u00e5nga olika svar som det har varit personer som jag har fr\u00e5gat. Vanliga orsaker tycks vara nyfikenhet, intresse av att l\u00f6sa olika problem, t\u00e4vlingsinstinkt, prestige i form […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[98,238,42],"class_list":["post-1775","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-forskare","tag-forskingsmiljo","tag-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1775","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1775"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1775\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1781,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1775\/revisions\/1781"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1775"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1775"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1775"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}