{"id":1786,"date":"2015-03-28T09:24:16","date_gmt":"2015-03-28T07:24:16","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1786"},"modified":"2015-03-30T09:00:10","modified_gmt":"2015-03-30T06:00:10","slug":"om-olika-satt-att-beratta-eller-da-pedagogisk-forskning-och-vardagens-pedagogiska-overvaganden-gar-in-i-varandra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/03\/28\/om-olika-satt-att-beratta-eller-da-pedagogisk-forskning-och-vardagens-pedagogiska-overvaganden-gar-in-i-varandra\/","title":{"rendered":"Om olika s\u00e4tt att ber\u00e4tta eller d\u00e5 pedagogisk forskning och vardagens pedagogiska \u00f6verv\u00e4ganden g\u00e5r in i varandra"},"content":{"rendered":"

\"HannahEtt av de uppdrag som ing\u00e5r i pedagogiskt universitetsarbete \u00e4r att omforma forskning och vetenskap till universitetsundervisning. En v\u00e4lk\u00e4nd grund f\u00f6r pedagogiskt agerande vid universitet \u00e4r att en av undervisningens m\u00e5ls\u00e4ttningar skall vara att studerande tar del av l\u00e4randecentrerad undervisning. F\u00f6r den som undervisar handlar det inte bara om att beh\u00e4rska sj\u00e4lva undervisningsomr\u00e5det utan att beh\u00e4rska metoder, koncept och didaktik f\u00f6r l\u00e4rande.\u00a0I arbetet som utbildare vid universitets l\u00e4rarutbildning \u00e4r det hela tiden n\u00e5gra pedagogiska nyckelbegrepp; f\u00f6rst\u00e5else <\/em>(f\u00f6r \u00e4mnet)(content knowledge), \u00f6verv\u00e4gandet av representation<\/em>(didaktisk medvetenhet; pedagogic content knowledge), f\u00f6r\u00e4ndra <\/em>(flera s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5; transformation) och reflektera <\/em>(internalisera, tolka och omforma kunskap) som formar m\u00e5ls\u00e4ttningarna.<\/p>\n

En traditionsbunden f\u00f6rest\u00e4llning om l\u00e4rande \u00a0vid universitet \u00e4r att m\u00e4nniskor som v\u00e4ljer banan som universitetsstuderande \u00e4r vana att motivera sig sj\u00e4lva till l\u00e4rande. I \u00a0f\u00f6rest\u00e4llningen ing\u00e5r en f\u00f6rv\u00e4ntan \u00f6ver att \u00a0studerande \u00e4r beredda att s\u00f6ka ny kunskap parallellt med undervisning. \u00a0 Sj\u00e4lvst\u00e4ndigt arbete utg\u00e5ende fr\u00e5n paradigm(skiften), m\u00f6jligheten att utforska och forska f\u00f6r att kommunicera, observera fenomen och omv\u00e4rld genom att f\u00f6rvalta, f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6r\u00e4ndra.<\/p>\n

Professor Mihaly Csikszentmihalyi, professor i psykologi, k\u00e4nd f\u00f6r bland annat teorier om flow <\/em>ber\u00e4ttar en anekdot om hur slumpen f\u00f6rde honom vidare in i vetenskapens v\u00e4rld. Han ber\u00e4ttar hur han som ung var intresserad av att f\u00f6rst\u00e5 vad det \u00e4r som bidrar till upplevelsen av lycka. Han ber\u00e4ttar hur han en g\u00e5ng befann sig p\u00e5 en skidort i Schweiz men inte har m\u00f6jlighet att skida f\u00f6r att det inte fanns n\u00e5gon sn\u00f6. Han hade inte pengar s\u00e5 att han kunde v\u00e4lja alternativet bio ist\u00e4llet f\u00f6r skidbacken som inte fanns tillg\u00e4nglig. Han f\u00e5r d\u00e5 i den lokala tidningen syn p\u00e5 en annons om att det ordnas en f\u00f6rel\u00e4sning i den stad d\u00e4r han befinner sig. F\u00f6rel\u00e4sningen hade fritt intr\u00e4de. F\u00f6rel\u00e4sningens tema var \u201dFlying sources\u201d. Mihaly g\u00e5r p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningen och ber\u00e4ttar att han efter\u00e5t var helt tagen av inneh\u00e5llet. F\u00f6rel\u00e4sningen hade inte behandlat gr\u00f6na varelser fr\u00e5n yttre rymden (som man till en b\u00f6rjan kunde tro), utan den handlade fr\u00e5gor om hur m\u00e4nniskan skapar olika slag \u00a0av projiceringar p\u00e5 fenomen, s\u00e5 kallade representationer i sitt medvetande f\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rklara h\u00e4ndelser i livet (det h\u00e4r var efter andra v\u00e4rldskriget i ett traumatiserat Europa). Mannen son f\u00f6rel\u00e4ste var Carl Jung, en d\u00e5 ny bekantskap f\u00f6r Mihaly Csikszentmihalyi.<\/p>\n

Mihalys ber\u00e4ttelse kittlar fantasin och skapar en bild omkring f\u00f6rest\u00e4llningen om hur m\u00e4nniskor som \u00e4r vana att motivera sig sj\u00e4lv till \u00a0l\u00e4rande agerar aktivt. Men i bilden saknas en v\u00e4sentlig f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r l\u00e4rande. L\u00e4rande \u00e4r inte bara en sj\u00e4lvmotiverande aktivitet. L\u00e4rande skapas, inspireras och utvecklas d\u00e5 m\u00e4nniskor kommunicerar och \u00e4r i dialog med varandra. F\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r interaktionens betydelse f\u00f6r l\u00e4rande inneb\u00e4r d\u00e4remot inte att f\u00f6rest\u00e4llningen om sj\u00e4lvmotiverande l\u00e4rande inte kan var en del av de pedagogiska m\u00e5len i universitetsundervisning. Det vill s\u00e4ga, det g\u00e5r att t\u00e4nka och anv\u00e4nda f\u00f6rest\u00e4llningen till att motivera universitetsstuderande att i dialog, tillsammans utveckla potentialen och f\u00f6rst\u00e5 kraften som finns i att ha redskap f\u00f6r att motivera varandra och sig sj\u00e4lv till l\u00e4rande.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga teorier om m\u00e4nniskans behov av ber\u00e4ttelser. Jag kommer h\u00e4r att peka p\u00e5 en av de h\u00e4r teorierna. Om man vill skapa ordning i alla de ber\u00e4ttelser som vi tar del av kan den h\u00e4r teorin fungera som ett redskap f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 ber\u00e4ttelsernas betydelse och meningspotential. Ursprunget till teorin p\u00e5st\u00e5s ligga i antikens Grekland, teorin har \u00e4ndrat form genom tid och i dag menar en del teoretiker att vi kan k\u00e4nna igen f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet i ett sociokulturellt perspektiv d\u00e4r symbolisk kommunikation har betydelse. Man kan s\u00e4ga att den h\u00e4r teorin ordnar upp m\u00e4nsklighetens ber\u00e4ttande, oberoende av plats och tid. Teorin h\u00e4vdar att man kan f\u00f6lja sju arketypiska teman i ber\u00e4ttelser som ber\u00e4ttas v\u00e4rlden \u00f6ver, oberoende av modalitet: att \u00f6vervinna monstret, fr\u00e5n mis\u00e4r till rikedom, jakten s\u00f6kandet efter sanningen (eller en skatt), resa och hemkomst, tragedi och komedi och att skapa(s) p\u00e5 nytt <\/em>(Jf. beskrivningen med till exempel The seven basic plots<\/em> av C. Booker 2004). Teorin h\u00e4vdar att ber\u00e4ttandet \u00e4r en djupt m\u00e4nsklig f\u00f6reteelse och att ber\u00e4ttelserna tar sig b\u00e5de fiktiva och nonfiktiva former.<\/p>\n

Inspirerad av f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r de grundteman som ber\u00e4ttas om och om igen i olika modaliteter \u00f6vertalade jag f\u00f6r en vecka sedan en kollega att i unders\u00f6kande syfte komma med mig p\u00e5 bio och se filmen Big Game,<\/em> en actionfilm producerad i Finland, \u00e5ldersgr\u00e4ns 12 \u00e5r. Mitt intresse l\u00e5g i jag ville uppdatera mig i hur popul\u00e4rkultur som produceras i dag ber\u00e4ttar ber\u00e4ttelser f\u00f6r barn- och unga. Filmen annonserades som actionfilm och erbj\u00f6d det som utlovades, det vill s\u00e4ga action.<\/p>\n

Efter biobes\u00f6ket var medvetandet fyllt av n\u00e5gra av de element som brukar f\u00e4sta sig p\u00e5 n\u00e4thinnan efter att man sett actionfilmer – kampen mellan hj\u00e4ltar och skurkar, explosioner, v\u00e5ldsamma slagsm\u00e5lsscener och stereotypa gestaltningar av ber\u00e4ttelsens karakt\u00e4rer och rum. Tolkningsramen var till en b\u00f6rjan tr\u00e5ng och jag t\u00e4nkte att det unders\u00f6kande syftet fick l\u00e4mna d\u00e4rh\u00e4n, i biografstolen. Om jag \u00e4nd\u00e5 hade g\u00e5tt p\u00e5 en f\u00f6rel\u00e4sning ist\u00e4llet. Men n\u00e5got \u00a0hade smugit sig in djupare i mitt medvetande.<\/p>\n

Filmens ramber\u00e4ttelse handlar om Oskari 13 \u00e5r som ska genomg\u00e5 ett mandomsprov som inneb\u00e4r att han ska tillbringa ett dygn ensam i vildmarken och f\u00e4lla ett storvilt (big game) med pil och b\u00e5ge. Filmens mandomsprov ges en till\u00e4ggsdimension d\u00e5 den amerikanska presidenten bokstavligen trillar ner fr\u00e5n skyn ute i den finska vildmarken. Oskari tar sig d\u00e4rmed an uppdraget att r\u00e4dda presidenten undan skurkar vars storvilt \u00e4r just sj\u00e4lva presidenten. <\/em><\/p>\n

Sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen och s\u00e4ttet att ber\u00e4tta i genren action kan diskuteras fr\u00e5n olika perspektiv \u2013 allt fr\u00e5n grundber\u00e4ttelserna, genus, kultur- och naturskildringar, ber\u00e4ttelsen om resan fr\u00e5n barndom till att bli vuxen – men det som f\u00e4ste sig i mitt medvetande var en kort sekvens i inledningen av filmen.<\/p>\n

Oskaris plan \u00e4r att med pil och b\u00e5ge f\u00e4lla en hjort. I sekvensen som jag f\u00e4ster uppm\u00e4rksamhet vid \u201dtr\u00e4nar\u201d Oskari inf\u00f6r mandomsprovet genom att skjuta pil p\u00e5 ett \u00f6vningsobjekt, en hjort skapad av olika naturmaterial som \u00e4r samlade p\u00e5 h\u00f6g. Oskari \u201df\u00e4ller\u201d den tillverkade hjorten och som avslutning h\u00e5ller han ett imagin\u00e4rt hj\u00e4rta som pulserar i hans hand. Oskari r\u00f6r handen p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5r \u00e5sk\u00e5daren att se hur hj\u00e4rtat pulserar i hans hand. <\/em><\/p>\n

Sekvensen g\u00f6r att jag k\u00e4nner mig illa ber\u00f6rd, jag inser att fictionen och tankebilden av ett barn som h\u00e5ller ett pulserande hj\u00e4rta i sin hand inte ing\u00e5r i min f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld. D\u00e5 jag t\u00e4nker n\u00e4rmare p\u00e5 filmsekvensen f\u00e5r jag hj\u00e4rtat i halsgropen. Till en b\u00f6rjan vet jag inte vilket sp\u00e5r jag skall v\u00e4lja f\u00f6r att n\u00e4rma mig intrycket och min reaktion.\u00a0Min inledande tolkning av intrycket blir en 30 sekunders filmsekvens d\u00e4r jag pr\u00f6var hur det k\u00e4nns att h\u00e5lla ett imagin\u00e4rt pulserande hj\u00e4rta i sin hand.<\/p>\n

\"Sk\u00e4rmavbild<\/a><\/p>\n

Figur. Filmsekvens av hand.<\/p>\n

Det blir en tolkning som \u00e4r m\u00f6jlig att finslipa och arbeta vidare med. Den f\u00f6rst\u00e4rker f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r fiktionen men upplevelsen beh\u00f6ver en st\u00f6rre referensram. Konnotationer och associationer pockar p\u00e5 f\u00f6r att jag skall f\u00e5 en helhetsbild. F\u00f6ljande tolkningsm\u00f6nster som jag tar fasta p\u00e5 \u00e4r Familjen <\/em>med l\u00e5ten N\u00e4r planeterna stannat<\/em>. Jag lyssnar och f\u00e4ster extra uppm\u00e4rksamhet vid textraden \u201dh\u00e4r kommer jag med hj\u00e4rtat i handen, gl\u00f6m det d\u00e4r jag sa med huvudet i sanden, h\u00e4r \u00e4r jag med allt som \u00e4r bra\u201d. En rad bilder, ber\u00e4ttelser och kulturella avtryck f\u00e5r jag tag i medan jag lyssnar och s\u00e5 sm\u00e5ningom pustar ut. Jag riktar fokus p\u00e5 en medvetenhet om handens uttryck, avtryck och betydelse f\u00f6r det m\u00e4nskliga och g\u00f6r en kunskaps\u00f6verf\u00f6ring s\u00e5 att bioupplevelsen fungerar som en ing\u00e5ng till medvetenheten om symbolisk representation, kommunikation och interaktion.<\/p>\n

Genom att skapa den korta filmsekvensen med handen iscens\u00e4tter jag en situation d\u00e4r jag ser min egen hand g\u00f6ra en r\u00f6relse som h\u00e5ller ett pulserande hj\u00e4rta. \u00a0\u00a0Jag anv\u00e4nder en konstinformerad metod f\u00f6r att bli medveten om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan detalj och helhet i upplevelsen som jag hade p\u00e5 bio. \u00a0Jag blir medveten om katarsis\u00f6gonblicket i upplevelsen av filmsekvensen och \u00a0spegelneuronerna har satts i r\u00f6relse. \u00a0P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rdjupar och koncentrerar jag f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r \u00a0hur filmen i sammanhanget blev en representation f\u00f6r n\u00e5got annat. Genom en f\u00f6rl\u00e4ngd tolkningsprocess, med redskap l\u00e5nade fr\u00e5n konstens arena och genom ett intertextuellt tolkningsm\u00f6nster \u00a0breddades referensramen och f\u00f6rst\u00e5elsehorisonten str\u00e4cktes. \u00c4nd\u00e5 undrade jag. \u00a0\u00d6vertolkade jag en actionfilm? M\u00e5ls\u00e4ttningen med filmen \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 underh\u00e5llning? Men h\u00e4r fanns n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4rt att pr\u00f6va vidare i undervisning.<\/p>\n

D\u00e5 jag skrivit \u00a0blogginl\u00e4gget s\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r det tisdag. I radionyheterna h\u00f6r jag att ett plan har st\u00f6rtat i franska alperna. Min f\u00f6rsta reaktion \u00e4r. Alldeles fruktansv\u00e4rt! Min andra \u00e4r tanken om att jag m\u00e5ste skriva ett \u00a0nytt inl\u00e4gg till bloggen, med annat inneh\u00e5ll. \u00a0Jag \u00e4r illa till mods.<\/p>\n

Nu har det g\u00e5tt n\u00e5gon dag och mediernas information om h\u00e4ndelsen \u00e4r obegriplig, fruktansv\u00e4rd.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelser \u00e4r fyllda med m\u00e4nniskor och liv. De ber\u00f6r oss p\u00e5 olika s\u00e4tt och omskapas i v\u00e5rt medvetande och i v\u00e5ra dialoger. De formar v\u00e5rt s\u00e4tt att se och vara i \u00a0omv\u00e4rlden. De skapar delaktighet och samtidig distans. \u00a0Varje g\u00e5ng \u00a0vi m\u00f6ter en ber\u00e4ttelse f\u00e5r vi en ny repertoar f\u00f6r medskapande. \u00a0I ett didaktiskt perspektiv. Elever och l\u00e4rare m\u00f6ter och skapar ber\u00e4ttelser tillsammans. De pr\u00f6var och v\u00e4nder p\u00e5 k\u00e4nda representationer och det som skapas kan bli nya epistemologiska resurser. D\u00e5 \u00e4r det bra att vara redo f\u00f6r att se ut\u00f6ver det invanda och g\u00f6ra avbrott i en aktuell tolkning eller dominerande kunskapssyn. Det \u00e4r en utmanande didaktik f\u00f6r att den provocerar till att samtidigt ta avstamp i och avst\u00e5nd fr\u00e5n de ber\u00e4ttelser som vi k\u00e4nner igen oss i. \u00a0Ber\u00e4ttelser \u00e4r erfarenheter, om \u00e4n l\u00e5nade, som f\u00f6rankrar, \u00a0ber\u00f6r, avsl\u00f6jar, synligg\u00f6r, f\u00f6r\u00e4ndrar. De \u00e4r skapade av, f\u00f6r och om m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Avslutningsvis. Oberoende om m\u00e5lgruppen f\u00f6r undervisning \u00e4r universitetsstuderande, skolelever eller n\u00e5gon annan s\u00e5 \u00e4r en meningsb\u00e4rande aspekt i arbetet som l\u00e4rare att kunna f\u00f6rvalta, f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6r\u00e4ndra kunskapsbaser och tolkningar. Det h\u00e4r f\u00f6r att utveckla pedagogiska val och pedagogiskt agerande. Om och om igen.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett av de uppdrag som ing\u00e5r i pedagogiskt universitetsarbete \u00e4r att omforma forskning och vetenskap till universitetsundervisning. En v\u00e4lk\u00e4nd grund f\u00f6r pedagogiskt agerande vid universitet \u00e4r att en av undervisningens m\u00e5ls\u00e4ttningar skall vara att studerande tar del av l\u00e4randecentrerad undervisning. F\u00f6r den som undervisar handlar det inte bara om att beh\u00e4rska sj\u00e4lva undervisningsomr\u00e5det utan att […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[242,241,240],"class_list":["post-1786","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta","tag-actionfilm","tag-big-game","tag-pedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1786"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1792,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786\/revisions\/1792"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}