![\"Andreas](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Hager.jpg\")
F\u00f6r cirka en m\u00e5nad sedan bes\u00f6kte jag Krakow och Jagellonia-universitetet. Jag \u00e5kte dit p\u00e5 l\u00e4rarutbyte inom Erasmus f\u00f6r att, i samarbete med min fru, h\u00e5lla en kurs vid Institutionen f\u00f6r etnologi och antropologi. Kursen hade det n\u00e4rmast megalomaniska namnet \u201dNordic culture, folklore and religion\u201d.<\/p>\n
Samtidigt som vi var i Krakow bes\u00f6ktes samma institution av den japanska antropologen Yuko Kambara. Jag \u00e5h\u00f6rde en f\u00f6rel\u00e4sning d\u00e4r hon bland annat ber\u00e4ttade om sina antropologiska f\u00e4ltarbeten i Slovakien. Hon talade om \u201danthropology from the other side\u201d, med implikationen att i antropologins historia har det oftast varit \u2013 och \u00e4r s\u00e4kert fortfarande \u2013 europ\u00e9er som \u00e5ker till andra v\u00e4rldsdelar f\u00f6r att bedriva f\u00e4ltarbete d\u00e4r. \u201dCentrum\u201d studerade \u201dperiferin\u201d, och det antropologiska studiet blev en del av europeiskt maktut\u00f6vande \u2013 p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00f6rvisso senare varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r omfattande kritisk diskussion. Men antropologi f\u00f6rknippas ofta \u00e4nnu med studiet av de Andra och det annorlunda, och Kambara slog i sin beskrivning av den japanska forskningssituationen fast att antropologer forskar om \u201dforeign cultures\u201d medan studiet av det egna landet \u00e4r reserverat f\u00f6r folklorister och sociologer \u2013 vilket r\u00e5kade vara de discipliner som representerades bland l\u00e4rarna p\u00e5 v\u00e5r kurs.<\/p>\n
En klassisk fara som m\u00e5lats upp i traditionell antropologi \u00e4r \u201dgoing native\u201d, att i f\u00f6r h\u00f6g grad bli som en av de man studerar \u2013 samtidigt som det f\u00f6rst\u00e5s m\u00e5ste finnas en viss n\u00e4rhet och kanske rentav likhet f\u00f6r att man ska kunna n\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else. \u201dGoing native\u201d \u00e4r ett tema som varit vanligt i popul\u00e4rkulturen, inte minst i \u201dindianfilmer\u201d, fr\u00e5n Natalie Woods karakt\u00e4r i John Fords The Searchers <\/em>till den amerikanska marinsoldaten p\u00e5 planeten Pandora i Avatar<\/em>, men ocks\u00e5 i andra sammanhang, som Pippis pappa p\u00e5 Kurrekurredutt\u00f6n. F\u00f6r m\u00e5nga av dagens samh\u00e4lls- och m\u00e4nniskovetare handlar det \u2013 oberoende av disciplinsetikett \u2013 oftast om att \u201dgr\u00e4va d\u00e4r man st\u00e5r\u201d och studera det man k\u00e4nner till, om det sen \u00e4r en politisk, religi\u00f6s eller annan organisation, en subkultur eller en ort. Det handlar inte om \u201dgoing native\u201d utan om \u201dbeing native\u201d. Det ger f\u00f6rdelen att man har l\u00e4tt tillg\u00e5ng till f\u00e4ltet som till en stor m\u00e4ngd kunskap om studieobjektet. Den s\u00e5 kallade hemmablindheten kan ocks\u00e5 vara en nackdel. Ibland f\u00e5r man som forskare kritik f\u00f6r att studera n\u00e5got f\u00f6r n\u00e4rliggande, man m\u00e4rker att den klassiska antropologiska ansatsen om studiet av det fr\u00e4mmande lever kvar i folks medvetande.<\/p>\n Jag har f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan samlat en del material och ocks\u00e5 skrivit n\u00e5got om \u00f6sterbottniska v\u00e4ckelser\u00f6relser och deras betydelse i dag, bland annat om laestadianerna i Larsmo, som \u00e4r den ort d\u00e4r jag spenderade st\u00f6rre delen av min uppv\u00e4xt. Jag har som kommentar till detta bland annat f\u00e5tt fr\u00e5gan \u201dhur kan du studera dessa r\u00f6relser d\u00e4r du sj\u00e4lv h\u00f6r hemma?\u201d. F\u00f6rutom att jag inte h\u00f6r hemma i den n\u00e4mnda eller n\u00e5gon annan r\u00f6relse jag studerat visar det p\u00e5 en skeptisk inst\u00e4llning till att vara \u201dnative\u201d i det man studerar \u2013 och kanske s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller religion. Samtidigt \u00e4r det ocks\u00e5 inom religionsforskning v\u00e4ldigt vanligt att studera sin egen r\u00f6relse \u2013 jag har ocks\u00e5 f\u00e5tt fr\u00e5gan \u201dhur kan du studera laestadianer som inte sj\u00e4lv \u00e4r laestadian?\u201d. Ett problem som jag tyckt mig m\u00e4rka inom denna genre av forskning \u00e4r att f\u00f6rfattarens egen relation till det som studeras inte alls alltid omn\u00e4mns utan l\u00e4mnas \u00e5t l\u00e4saren att ana eller gissa. Detta g\u00e4ller knappast bara studier av religion, utan ocks\u00e5 minst lika mycket forskning om politik eller ekonomi, skulle jag tro.<\/p>\n En elva dagars vistelse i Krakow med hela familjen innebar f\u00f6rst\u00e5s inte bara undervisande utan ocks\u00e5 en del turistande. En turist kommer liksom antropologen utifr\u00e5n, och observerar det nya och f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4ra sig om det samh\u00e4lle hen bes\u00f6ker. I Krakow bodde vi i den gamla stadsdelen och s\u00e5g n\u00e5gra av de mest k\u00e4nda \u201dsev\u00e4rdheterna\u201d och missade andra. Som s\u00e5 ofta p\u00e5 resor till nya st\u00e4llen \u00e4r det de sm\u00e5 detaljerna som \u00e4r roligast. Vi \u00e5kte sp\u00e5rvagn, gick i matbutiker, osv. Att \u201dg\u00e5 hem fr\u00e5n jobbet\u201d efter dagens f\u00f6rel\u00e4sning gav ocks\u00e5 en trevlig k\u00e4nsla av att vara en del av den polska vardagen. Ofta t\u00e4nker \u00e5tminstone jag n\u00e4r jag bes\u00f6ker ett annat land och en annan ort att jag f\u00f6rs\u00f6ker \u201dsm\u00e4lta in\u201d och hitta en \u201dgenuin\u201d upplevelse av st\u00e4llet. Jag f\u00f6rest\u00e4ller mig, likt m\u00e5nga andra, att jag hittar n\u00e5got vid sidan av de mest upptrampade stigarna. Det finns en \u00f6nskan att k\u00e4nna sig och kanske rentav uppfattas som \u201dnative\u201d, och ocks\u00e5 att n\u00e5 en lite djupare kunskap och f\u00f6rst\u00e5else \u00e4n den som finns i turistbroschyrer eller p\u00e5 TripAdvisor. Och samtidigt en insikt om att \u201dnative\u201d \u00e4r jag knappast ens i \u00c5bo fast jag bott h\u00e4r i snart 25 \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r cirka en m\u00e5nad sedan bes\u00f6kte jag Krakow och Jagellonia-universitetet. Jag \u00e5kte dit p\u00e5 l\u00e4rarutbyte inom Erasmus f\u00f6r att, i samarbete med min fru, h\u00e5lla en kurs vid Institutionen f\u00f6r etnologi och antropologi. Kursen hade det n\u00e4rmast megalomaniska namnet \u201dNordic culture, folklore and religion\u201d. Samtidigt som vi var i Krakow bes\u00f6ktes samma institution av den […]<\/p>\n","protected":false},"author":463,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[239],"tags":[13,243],"class_list":["post-1800","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-andreas-hager","tag-resor","tag-samhallsforskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1800","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/463"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1800"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1867,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1800\/revisions\/1867"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}