{"id":1805,"date":"2015-04-18T16:03:44","date_gmt":"2015-04-18T13:03:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1805"},"modified":"2015-04-28T10:40:19","modified_gmt":"2015-04-28T07:40:19","slug":"varen-ar-har","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/04\/18\/varen-ar-har\/","title":{"rendered":"V\u00e5ren \u00e4r h\u00e4r!"},"content":{"rendered":"

\"20150411_grodaEfter en \u201dicke-vinter\u201d kommer v\u00e5ren \u00e4nd\u00e5 som vanligt med sina ryckiga steg. N\u00e5gra dagars v\u00e4rmeb\u00f6lja och alla \u00e4r beredda att sl\u00e4nga vinterkappan och l\u00e5ngkalsongerna och njuta av solskenet i en t-skjorta p\u00e5 en parkb\u00e4nk eller till och med p\u00e5 en badstrand. Sen v\u00e4nder vinden och himlen blir blygr\u00e5 och kastar ner skurar av hagel, bl\u00f6t sn\u00f6 och kallt regn och de tjocka kl\u00e4derna m\u00e5ste \u00e4nnu tas i bruk. Marken t\u00e4cks igen av vit sn\u00f6s\u00f6rja som p\u00e5 n\u00e4tterna omvandlas till is som bara f\u00f6r att j\u00e4vlas med fotg\u00e4ngare och cyklister. Trots dessa ombytliga v\u00e4derslag b\u00f6rjar det snabbt h\u00e4nda saker i naturen. Sm\u00e5 knoppar kommer upp fr\u00e5n den frusna marken och n\u00e5got omt\u00f6cknade insekter tar sina f\u00f6rsta flygturer i solens v\u00e4rme efter den l\u00e5nga vintervilan. Flyttf\u00e5glarna \u00e5terv\u00e4nder, f\u00f6rst lite trevande i mindre f\u00f6rtrupper som v\u00e5ghalsigt utmanar sv\u00e4ngningarna i v\u00e4derslagen, och sen kommer de stora plogarna av g\u00e4ss, svanar och tranor. F\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven alla mindre flyttf\u00e5glar.<\/p>\n

\u00c5tminstone f\u00f6r mig \u00e4r varje v\u00e5r lika sp\u00e4nnande och till och med lite \u00f6verraskande \u2013 hur m\u00e5nga g\u00e5nger man \u00e4n har upplevt det hela. De f\u00f6rsta tecknen \u00e4r n\u00e5got f\u00f6rsynta och f\u00e5, bara en citronfj\u00e4ril eller n\u00e5got trasig sorgmantel, n\u00e5gra \u201dfrusiga\u201d knoppar av bl\u00e5sippor. Och sen pl\u00f6tsligt, om man inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt alert och uppm\u00e4rksam, \u00e4r det gr\u00f6nt \u00f6verallt och tussilagon och vitsipporna t\u00e4cker marken som om de skulle ha kommit upp \u00f6ver en natt. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har inte m\u00e5nga fler v\u00e5rblommor b\u00f6rjat blomma \u00e4n bl\u00e5sipporna och den konstiga v\u00e4xten, tibast, med sina purpurr\u00f6da blommor p\u00e5 en bar kvist. (L\u00f6ven kommer f\u00f6rst efter blommorna.)<\/p>\n

Det har b\u00f6rjat h\u00e4nda \u00e4ven i vattenmilj\u00f6erna. Grodorna s\u00f6ker sig till diken, dammar och sm\u00e5 vattenp\u00f6lar f\u00f6r att leka och s\u00e5 sm\u00e5ningom finns det simmande grodyngel att titta p\u00e5 i dessa vattendrag. I grunda vikar och diken har g\u00e4ddleken b\u00f6rjat och snart \u00e4r det dags \u00e4ven f\u00f6r abborre och m\u00f6rtfiskar att leka. Tiden f\u00f6r \u201dkokande\u201d vatten av lekande braxnar i grunda vassvikar \u00e4r inte riktigt \u00e4nnu, men kommer nog snart.<\/p>\n

Lite annorlunda v\u00e5rtecken, som ocks\u00e5 upprepas fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, kan man f\u00f6lja p\u00e5 universitetet och framf\u00f6r allt p\u00e5 undervisningsfronten. Det \u00e4r igen dags f\u00f6r flera \u00e5rskullar av studerande att knyta ihop sina studiehelheter p\u00e5 kandidat- och magisterniv\u00e5erna. En del av dessa studerande \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s v\u00e4lorganiserade och sakerna under bra kontroll b\u00e5de g\u00e4llande inneh\u00e5ll och tidtabell. Men sen finns den andra skaran som tycks bli lika \u00f6verrumplade av tidens g\u00e5ng och \u00e4ven studiernas inneh\u00e5ll, som jag blir av v\u00e5rtecknen. Dessa studerande verkar p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt vakna fr\u00e5n vinterdvalan och pl\u00f6tsligt m\u00e4rka tidens g\u00e5ng och behovet att slutf\u00f6ra studierna innan terminens slut. N\u00e5got \u201domt\u00f6cknade\u201d f\u00f6rs\u00f6ker de r\u00e4kna ihop sina studieprestationer, f\u00f6rst\u00e5s med hj\u00e4lp av studier\u00e5dgivare, m\u00e4rker till sin stora f\u00f6rv\u00e5ning luckor i studiehelheterna som snabbt b\u00f6r lappas, helst med skr\u00e4ddarsydda l\u00f6sningar f\u00f6r varje studerande och enligt deras personliga tidtabeller. Graduarbeten som kanske har p\u00e5g\u00e5tt under hela l\u00e4s\u00e5ret och framskridit i mycket sakna mak, b\u00f6r pl\u00f6tsligt slutf\u00f6ras i rask takt f\u00f6r att pappren skall kunna tas ut. D\u00e5 r\u00e4knas det datum bakl\u00e4nges fr\u00e5n t.ex. sista spr\u00e5kgransknings deadline eller den examinerande professorns tidtabell f\u00f6r att schemal\u00e4gga tid f\u00f6r sista skrivarbetet, handledarens granskning, tid f\u00f6r korrektioner, etc. Ofta blir det en hel del frustration hos studerande, l\u00e4rare och handledare innan sakerna \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r det mesta ordnar sig och slutbetyg kan skrivas f\u00f6re l\u00e4s\u00e5rets slut. \u00a0Jag har ofta undrat hur m\u00e5nga av dessa studerande inser hur mycket l\u00e4rarna st\u00e4ller upp extra f\u00f6r dem och ruckar p\u00e5 sina egna tidtabeller f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra dessa slutspurter p\u00e5 studiefronten. Min gissning \u00e4r att inte s\u00e5 m\u00e5nga. \u00c5 andra sidan finns det ett gemensamt intresse i examina b\u00e5de f\u00f6r studerande och l\u00e4rare, och d\u00e5 \u00e4r \u00e4ven dessa v\u00e5rtecken l\u00e4ttare f\u00f6r en l\u00e4rare att bem\u00f6ta.<\/p>\n

Naturens v\u00e5rtecken kan f\u00f6rhoppningsvis ge en viss motvikt till dessa akademiska, s\u00e5 g\u00e5 g\u00e4rna ut och ta del av dem.<\/p>\n

PS. Enligt NOOAs m\u00e4tningar var mars m\u00e5nad i \u00e5r den varmaste genom tiderna. Det kanske snart blir aktuellt att f\u00f6rklara v\u00e5rens b\u00f6rjan redan i februari?<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter en \u201dicke-vinter\u201d kommer v\u00e5ren \u00e4nd\u00e5 som vanligt med sina ryckiga steg. N\u00e5gra dagars v\u00e4rmeb\u00f6lja och alla \u00e4r beredda att sl\u00e4nga vinterkappan och l\u00e5ngkalsongerna och njuta av solskenet i en t-skjorta p\u00e5 en parkb\u00e4nk eller till och med p\u00e5 en badstrand. Sen v\u00e4nder vinden och himlen blir blygr\u00e5 och kastar ner skurar av hagel, bl\u00f6t […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[134,244],"class_list":["post-1805","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-studier","tag-vartecken"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1805","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1805"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1805\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1813,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1805\/revisions\/1813"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1805"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1805"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1805"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}