{"id":1832,"date":"2015-04-30T20:34:30","date_gmt":"2015-04-30T17:34:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1832"},"modified":"2015-05-07T12:28:29","modified_gmt":"2015-05-07T09:28:29","slug":"kunskapande-och-forstaelseformer-eller-bilder-ar-1000-ord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/04\/30\/kunskapande-och-forstaelseformer-eller-bilder-ar-1000-ord\/","title":{"rendered":"Kunskapande och f\u00f6rst\u00e5elseformer eller bilder \u00e4r 1000 ord"},"content":{"rendered":"

Jag vill i det h\u00e4r inl\u00e4gget \u00e5terkomma till ett tema som jag ber\u00f6rt i tidigare blogginl\u00e4gg. Det \u00e4r ett tema som har betydelse f\u00f6r den kunskapssyn som formar de f\u00f6rst\u00e5elseformer som skapar erfarenheter i universitetsvardagen och som \u00e4r betydelsefulla att begreppsligg\u00f6ra och \u00e5terber\u00e4tta f\u00f6r att f\u00e5 syn p\u00e5 nya infallsvinklar.\"IMG_3310\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Temat tar ansats i forskningsintresset att artikulera och gestalta kunskapande \u00a0rhizomatiskt och att f\u00f6rst\u00e5 det inflytande som f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet har p\u00e5 bildkonst, pedagogik och l\u00e4rande. Temat tar avstamp i de anteckningar och skisser till artiklar som v\u00e4ntar p\u00e5 att komma \u00f6verst p\u00e5 TO DO listan p\u00e5 skrivbordet. Temat tar ocks\u00e5 avstamp i teckningar samt i reflektionsm\u00f6nster om undervisning, handledning, f\u00f6rel\u00e4sningar och samtal som det dagliga arbetet vid universitetet genererar.\"IMG_3314\"<\/a><\/p>\n

Integrering <\/em>och differentiering <\/em>\u00e4r begrepp som n\u00e4stan dagligen dyker upp \u00a0vid l\u00e4rarutbildningen. Begreppen har en central plats i Lp2016 (www.ops.fi) och l\u00e4rarstuderande lyfter ofta fram fr\u00e5gor om hur integrering <\/em>och differentiering <\/em>kommer till uttryck i bildkonstundervisning. Begreppen har betydelse f\u00f6r hur artikulera planering, genomf\u00f6rande och m\u00e5ls\u00e4ttningar i undervisningens inneh\u00e5ll.\"IMG_3311\"<\/a><\/p>\n

Fr\u00e5n bildkonstundervisningens perspektiv gestaltar sig begreppen som r\u00f6relseriktningar som ibland kan uppfattas som varandras motpoler. Fr\u00e4mst d\u00e5 l\u00e4randets f\u00f6rst\u00e5elseform \u00e4r line\u00e4r i tid och rum. Samtidigt \u00e4r integrering och differentiering n\u00e5got som \u00e4r varandras f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r utvidgat och f\u00f6rdjupat l\u00e4rande och som \u00e4r en del av pedagogens professionella medvetenhet.\"IMG_3315\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

I bildkonstundervisning kan integrering k\u00e4nnas igen som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r delaktighet. Det pedagogiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet \u00a0handlar d\u00e5 om att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att f\u00f6rhandla, f\u00f6rvandla och f\u00f6rvalta l\u00e4rprocesser och kunskap som \u00e4r n\u00e5got ut\u00f6ver det individuella och som r\u00f6r sig i demokratiska m\u00f6nster. Det handlar om att f\u00e5 syn p\u00e5 m\u00e5ngfald men det handlar ocks\u00e5 om att vara delaktig i det ut\u00f6ver det f\u00f6rv\u00e4ntade.\"IMG_3310\"<\/a><\/p>\n

Differentiering \u00e4r kunskap d\u00e4r den enskilda individens l\u00e4rande \u00e4r en del, ibland ett nav, ibland en ram, av helhet – just i den f\u00f6rst\u00e5elseform som individen artikulerar den. Helhet f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4r dynamiskt, med karakt\u00e4ren av flera niv\u00e5er och riktningar. Helheten kan vara den egna livsber\u00e4ttelsen och sammanhanget, det gemensamma \u00a0som sker. Helhet kan ocks\u00e5 vara samtidighet.\"IMG_3311\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Integreringen och differentieringen \u00e4r varandras f\u00f6ruts\u00e4ttningar i den m\u00e5n att konstn\u00e4rliga l\u00e4rprocesser kan synligg\u00f6ra l\u00e4rande in\u00e5t, ut\u00e5t, bak\u00e5t och fram\u00e5t.<\/p>\n

\"IMG_3313\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Just den h\u00e4r r\u00f6rligheten, p\u00e5 flera niv\u00e5er samtidigt \u00e4r m\u00f6jligt att se som rhizom. En rhizomatisk kunskapssyn inneb\u00e4r att kunskap och l\u00e4rande ses som fenomen d\u00e4r ny medvetenhet, insikt \u00a0blir gestaltat, kommer till ytan d\u00e4r n\u00e5got varit otydligt tidigare. Det hela kan visualiseras till exempel med bilden av svampar i ett n\u00e4t (rhizom) av meningsskapande. Sj\u00e4lva frambringandet \u00e4r nomadiskt och kunskap, l\u00e4rande och mening ses som resurser som finns till hands och som genom flera processer kan utvidgas \u00e5t olika h\u00e5ll.\"IMG_3314\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet v\u00e4cker f\u00f6rvirring om l\u00e4rande gestaltas som en balansakt eller om l\u00e4rande ses om ett samspel mellan olika faktorer. F\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet f\u00f6ruts\u00e4tter en kunskassyn d\u00e4r rhizomet \u00e4r artikulerat i den teori och praktik som gestaltas som undervisning. Endast d\u00e5 kan individen r\u00f6ra sig fritt och nomadiskt mellan noder av kunskapande, l\u00e4rande och f\u00f6rst\u00e5elseformer. Glad Valborg.\"IMG_3311\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag vill i det h\u00e4r inl\u00e4gget \u00e5terkomma till ett tema som jag ber\u00f6rt i tidigare blogginl\u00e4gg. Det \u00e4r ett tema som har betydelse f\u00f6r den kunskapssyn som formar de f\u00f6rst\u00e5elseformer som skapar erfarenheter i universitetsvardagen och som \u00e4r betydelsefulla att begreppsligg\u00f6ra och \u00e5terber\u00e4tta f\u00f6r att f\u00e5 syn p\u00e5 nya infallsvinklar.   Temat tar ansats i […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[],"class_list":["post-1832","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1832","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1832"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1832\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1844,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1832\/revisions\/1844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1832"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1832"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1832"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}