{"id":1847,"date":"2015-05-10T17:45:52","date_gmt":"2015-05-10T14:45:52","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1847"},"modified":"2015-05-12T22:11:57","modified_gmt":"2015-05-12T19:11:57","slug":"publish-or-perish","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/05\/10\/publish-or-perish\/","title":{"rendered":"Publish or perish"},"content":{"rendered":"

\"Tapio<\/strong>Publish or perish \u2013 publicera eller f\u00f6rg\u00e5s. Detta ordspr\u00e5k \u00e4r djupt inpr\u00e4ntat i forskarens hj\u00e4rna. \u00c5rligen \u2013 numera \u00e4ven oftare \u2013 ska vi rapportera v\u00e5ra prestationer som \u00f6verf\u00f6rs till databaser, s\u00e5 att statistiken visar r\u00e4tt och nationella och internationella j\u00e4mf\u00f6relser kan g\u00f6ras. Universitetets direkta statsfinansiering baserar sig sedan 2007 inte bara p\u00e5 antalet examina utan ocks\u00e5 p\u00e5 antalet vetenskapliga publikationer. V\u00e4rdet p\u00e5 en peer review \u2013artikel \u00e4r ca 7000 euro, s\u00e5 l\u00e5t oss skriva! Inte det minsta resultatet, inte den mest anspr\u00e5ksl\u00f6sa eller marginella id\u00e9n ska bli i bordsl\u00e5dan (l\u00e4s: p\u00e5 h\u00e5rdskivan), utan allt ska s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt ut i v\u00e4rlden: d\u00e5 f\u00e5r m\u00e4nskligheten ta del av vetenskapens frammarscher och universitetet (l\u00e4s: universitetsledningen) f\u00e5r sina pengar s\u00e5 att vi kan forts\u00e4tta forska och undervisa.<\/p>\n

\u00c4r det n\u00e5got fel p\u00e5 detta? I och f\u00f6r sig inte; d\u00e5 man skickar in ett manuskript till en internationellt erk\u00e4nd journal, granskas inneh\u00e5llet \u2013 id\u00e9n, f\u00f6rverkligandet och textens kvalitet \u2013 av anonyma sakkunniga. Trots bristerna p\u00e5 systemet verkar detta vara det enda h\u00e5llbara s\u00e4ttet att evaluera forskningen. Var ska vi publicera? I Science och Nature, f\u00f6rst\u00e5s, svarar den ambiti\u00f6sa forskaren. Vi m\u00e5ste dock vara realister. St\u00f6rsta delen av vetenskaplig forskning kan inte uppn\u00e5 den sensationstr\u00f6skel som dessa tidskrifter f\u00f6ruts\u00e4tter. I realismens namn b\u00f6r man f\u00f6rst efterstr\u00e4va en s\u00e5dan vetenskaplig niv\u00e5, som leder till publikationer i de b\u00e4sta tidskrifterna p\u00e5 forskarens specialomr\u00e5de. Man ska demonstrera en god professionell niv\u00e5. I v\u00e5rt land har man skapat ett publikationsforum (fi julkaisufoorumi), d\u00e4r olika tidskrifter ges en ranking. Jag ger ett exempel fr\u00e5n vetenskapsomr\u00e5dena kemi – kemiteknik. Tidskriften Journal of Catalysis f\u00e5r den h\u00f6gsta rankingen (3), Chemical Engineering Science den mellersta (2) och Computers and Chemical Engineering den l\u00e4gsta (1). S\u00e5 har den nationella arbetsgruppen (d\u00e4r \u00c5bo Akademi inte r\u00e5kar vara representerad) best\u00e4mt. Detta \u00e4r ett felaktigt beslut, v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5, efter 30 \u00e5rs erfarenhet av publicering i dessa tre tidskrifter. Alla n\u00e4mnda tidskrifter \u00e4r p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5, och borde d\u00e5 tillh\u00f6ra samma klass, antingen 2 eller 3. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det mycket sv\u00e5rt att f\u00e5 en artikel accepterad i Computers and Chemical Engineering, s\u00e5 det \u00e4r f\u00f6rbryllande att tidskriften har i Finland f\u00e5tt en s\u00e5 l\u00e5g ranking. Det \u00e4r inte heller helt r\u00e4tt att blint stirra p\u00e5 s.k. impactfaktorer f\u00f6r olika tidskrifter, f\u00f6r de \u00e4r starkt \u00e4mnesspecifika: en teoretiskt inriktad journal uppn\u00e5r s\u00e4llan en h\u00f6g impactfaktor, eftersom s\u00e5 f\u00e5 kan f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet av artiklarna. Experimentella vetenskaper med vidtr\u00e4ckta till\u00e4mpningar favoriseras i denna j\u00e4mf\u00f6relse. Den upplysta delen av forskark\u00e5ren och forskningsadministrationen inser detta, men trots allt, impactfaktorn \u00e4r ett starkt vapen (l\u00e4s: stridsyxa) i m\u00e5nga l\u00e4nder.<\/p>\n

Siffrorna ljuger s\u00e4llan s\u00e5 jag gick in i databasen Vipunen f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan. I Vipunen hittar man fakta; precis s\u00e5 gjorde kulturheros V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen i Kalevala, han gick in i j\u00e4tten Antero Vipunens mage f\u00f6r att hitta tre ord som beh\u00f6vdes f\u00f6r b\u00e5tkonstruktion. Undervisnings- och kulturministeriets Vipunen ger n\u00e4rmast klara och kalla siffror. Publikationsstatistiken f\u00f6r n\u00e5gra klassiska universitet med m\u00e5nga verksamhetsomr\u00e5den ser ut p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt f\u00f6r \u00e5r 2013 \u2013 f\u00f6r korthetens skull tar jag endast refererade vetenskapliga originalartiklar:<\/p>\n

 <\/p>\n

Helsingfors Universitet\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 4635<\/p>\n

Jyv\u00e4skyl\u00e4 Universitet\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1132<\/p>\n

Tammerfors Universitet\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 975<\/p>\n

Ule\u00e5borgs Universitet\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1336<\/p>\n

\u00c5bo Akademi\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 553<\/p>\n

\u00c5bo Universitet\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 2134<\/p>\n

\u00d6stra Finlands Universitet\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1553<\/p>\n

 <\/p>\n

Det m\u00e5 p\u00e5pekas att \u00d6stra Finlands Universitet uppstod d\u00e5 Joensuu och Kuopio Universitet fusionerades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Siffrorna \u2013 som ska f\u00f6rst\u00e5s relateras till universitetets storlek \u2013 \u00e4r delvis v\u00e4ntade, delvis \u00f6verraskande. Helsingfors Universitet \u00e4r det \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta universitetet i riket, och leder naturligtvis statistiken. \u00c5bo Universitet placerar sig som tv\u00e5a i denna j\u00e4mf\u00f6relse, vilket \u00e4r ett mycket gott resultat: gratulationer till grannen! Med vilka universitet p\u00e5 listan ska \u00c5bo Akademi j\u00e4mf\u00f6ras? Helsingfors, Tammerfors, Ule\u00e5borgs och \u00d6stra Finlands Universitet har medicinska fakulteter, vilket s\u00e4tter en stark pr\u00e4gel p\u00e5 publikationsverksamheten \u2013 med medicin i programmet n\u00e5r man alltid h\u00f6gre publikationsm\u00e4ngder. Relaterat till sin storlek s\u00e5 presterar det nya \u00d6stra Finlands universitet mycket bra. Tammerfors tekniska universitet \u00e4r ett av landets st\u00f6rsta universitet vad studentm\u00e4ngden betr\u00e4ffar. Enligt Vipunen publicerades d\u00e4r 657 artiklar under \u00e5ret 2013. Nu kan vi i \u00e4kta ishockeyanda r\u00e4kna ihop publikationerna i \u00c5bo och Tammerfors (en del av publikationer vid \u00c5bo Akademi skrivs i Vasa, och kan inte separeras fr\u00e5n \u00f6vriga Akademin h\u00e4r). S\u00e5 ser det ut:<\/p>\n

\u00c5bo (\u00c5bo Universitet + \u00c5bo Akademi)\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 2687<\/p>\n

Tfors (Tfors Universitet + Tfors Tekniska Universitet)\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1632<\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llandet mellan dessa siffror \u00e4r ungef\u00e4r 5:3, som i ishockey kan det bli 5-3. J\u00e4mf\u00f6relsen visar var vetenskapen finns.<\/p>\n

\u00c5bo Akademi kan n\u00e4rmast j\u00e4mf\u00f6ras med Jyv\u00e4skyl\u00e4 Universitet, som ocks\u00e5 har m\u00e5nga vetenskapsgrenar (naturvetenskaper, humaniora, pedagogik…), men ingen medicinsk fakultet. Jyv\u00e4skyl\u00e4 Universitet \u00e4r ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 stort som \u00c5bo Akademi. Om vi multiplicerar publikationsm\u00e4ngden vid \u00c5bo Akademi \u00e5r 2013 med faktor tv\u00e5, kommer vi till siffran 1106 som motsvarar exakt publikationsm\u00e4ngden i Jyv\u00e4skyl\u00e4. I motsats till \u00c5bo Akademi har Jyv\u00e4skyl\u00e4 Universitet under de senaste \u00e5rtionden m\u00e5lmedvetet satsat p\u00e5 forskningens spjutspetsar. Vilket vitsord f\u00e5r \u00c5bo Akademi i denna j\u00e4mf\u00f6relse; ett relativt gott vitsord men enligt min bed\u00f6mning inte ber\u00f6mliga. Det finns rum f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\n

Den enskilda forskaren ska naturligtvis inte stirra blint p\u00e5 statistik utan genomf\u00f6ra intressant forskning och skicka sitt manuskript till en relevant journal, d\u00e4r det hittar den r\u00e4tta l\u00e4sarkretsen. Sedan v\u00e4ntar man med sp\u00e4nning p\u00e5 sakkunnigutl\u00e5tanden. Dessa utl\u00e5tanden betrakts ofta som tabu, \u00e4ven inom forskares n\u00e4rmaste krets; s\u00e4llan springer man p\u00e5 laboratoriets korridorer och skriker och jublar: hurra, mitt manuskript blev accepterat! Det h\u00f6r inte till v\u00e5r kultur. S\u00e4llan erk\u00e4nner man att det blev ett fullkomligt knock-out, trots att man hade jobbat flera m\u00e5nader med manuskriptet.<\/p>\n

Jag vill tr\u00f6sta med tv\u00e5 exempel: reaktionshastigheten f\u00f6r substitution av cellulosa studerades ing\u00e5ende av oss \u2013 de mest k\u00e4nda produkter av den h\u00e4r typen \u00e4r karboximetylcellulosa samt etyl-, metyl- och hydroxietylcellulosa. Vi kan hitta dessa produkter bl.a. i glass, tapetklister och tv\u00e4ttmedel. De \u00e4r biologiskt nedbrytbara, milj\u00f6v\u00e4nliga komponenter. Mycket utf\u00f6rliga experiment, bl.a. utveckling av en ny analytisk metod, och avancerad matematisk modellering ingick i arbetet som skickades till Chemical Engineering Science. Den ena sakkunniga var n\u00f6jd med arbetet, medan den andra \u2013 som tydligen representerade konventionell kvalitativ kemi \u2013 skrev att en f\u00f6renklad teori f\u00f6r cellulosans substitutionsreaktioner publicerades p\u00e5 1930-talet; ingen ny forskning beh\u00f6vs! Lyckligtvis f\u00f6rstod tidskriftens redakt\u00f6r id\u00e9n med artikeln som accepterades efter en mindre komplettering (Chemical Engineering Science, 66, 171-182,2011).<\/p>\n

Jag hade jobbat frenetiskt med aldolkondensationens reaktionsmekanism och \u2013kinetik och visat med Taylorserieutvecklingar hur en komplicerad matematisk modell kan f\u00f6renklas. Den ena evaluatorn konstaterade att en avancerad matematisk metod hade anv\u00e4nts, medan den andra sakkunniga p\u00e5stod att den matematiska behandlingen var fr\u00e5n sten\u00e5ldern! Artikeln blev \u00e4nd\u00e5 accepterad (Applied Catalysis A, 198, 207-221,2000).<\/p>\n

Ljuvligt \u2013 exemplen visar hur (semi)objektiv v\u00e4rlden kan vara. Mitt budskap till unga forskare \u2013 och \u00e4ven till litet \u00e4ldre \u2013 \u00e4r: ge inte upp, k\u00e4mpa vidare. Vi hade just f\u00f6rsta maj, en traditionell demonstrationsdag; alla v\u00e4rldens beg\u00e5vade, flitiga, dj\u00e4rva, gr\u00e4ns\u00f6verskridande forskare skulle beh\u00f6va en egen demonstrationsdag!<\/p>\n

Trevlig v\u00e5r och f\u00f6rsommar till alla l\u00e4sare!<\/p>\n

 <\/p>\n

Tapio Salmi<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Publish or perish \u2013 publicera eller f\u00f6rg\u00e5s. Detta ordspr\u00e5k \u00e4r djupt inpr\u00e4ntat i forskarens hj\u00e4rna. \u00c5rligen \u2013 numera \u00e4ven oftare \u2013 ska vi rapportera v\u00e5ra prestationer som \u00f6verf\u00f6rs till databaser, s\u00e5 att statistiken visar r\u00e4tt och nationella och internationella j\u00e4mf\u00f6relser kan g\u00f6ras. Universitetets direkta statsfinansiering baserar sig sedan 2007 inte bara p\u00e5 antalet examina utan […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[246,248,249,247],"class_list":["post-1847","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-publicering","tag-publikationer","tag-statistik","tag-tidskrifter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1847","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1847"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1847\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1852,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1847\/revisions\/1852"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1847"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1847"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1847"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}