![\"Tapio](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\")
Industrin krymper, statsskulden \u00f6kar, de rika klagar, de fattiga lider, den intellektuella eliten kritiserar och problematiserar. Riket har sjunkit i pessimism och stagnation. S\u00e5 \u00e4r det i dagens Finland, \u00e5tminstone enligt massmedia. Naturligtvis \u2013 massmedia i en v\u00e4sterl\u00e4ndsk demokrati ska utg\u00f6ra en kritisk r\u00f6st och inte vara statsmaktens spr\u00e5kr\u00f6r. Alltid g\u00e5r det illa, men ibland mindre illa.<\/p>\n
Onekligen har v\u00e5rt land stora problem, vilka delvis \u00e4r strukturella, men l\u00e5t oss t\u00e4nka fram\u00e5t och skrida till \u00e5tg\u00e4rder. I alla organisationer efterlyses konkreta \u00e5tg\u00e4rdsplaner, f\u00f6r strategiska visioner allena \u00e4r inte tillr\u00e4ckliga.<\/p>\n
Vad \u00e4r den typiska medicinen d\u00e5 en organisation eller ett samfund \u00e4r i en krissituation, som inte \u00e4r tillf\u00e4llig i sin karakt\u00e4r? Fusion, fusion, ropar man d\u00e5. Man fusionerar tv\u00e5 f\u00f6retag i hopp en nystart; ny logo, ny organisation, ny image och framf\u00f6r allt nya synergier som leder till nyt\u00e4nkande, nyskapelser och f\u00f6rb\u00e4ttrad kostnadseffektivitet.<\/p>\n
Vi ska fusionera med ett annat land. Finlands politiska historia delas i tre epoker: kungarikets tid (-1809), kejsard\u00f6mets tid (1809-1917) och republikens tid (1917-?). Republikens tid \u00e4r \u00f6ver \u2013 leve fusionen! Med vem? Vi granskar fusionsm\u00f6jligheterna med grannl\u00e4nderna, eller helst hela \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det.<\/p>\n
Vi tittar f\u00f6rst norrut: Norge. Med norrm\u00e4nnen har vi alldeles h\u00e4rliga relationer; vi gillar varandra. Fusionen \u00e4r dock osannolik: grannen med sina enorma naturgas- och oljetillg\u00e5ngar \u00e4r alltf\u00f6r rik och d\u00e4rmed knappast ivrig att ing\u00e5 ett gifterm\u00e5l med oss. Dessutom har den nordliga grannen en h\u00f6g kostnads- och prisniv\u00e5, vilket inneb\u00e4r att \u00f6lpriset i Finland skulle snabbt stiga efter fusionen och detta kunde leda till ett uppror i den \u00f6stra rikshalvan.<\/p>\n
Sedan tittar vi v\u00e4sterut. Svenskarna \u00e4r v\u00e5rt broderfolk p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt och svenskarna har visat en of\u00f6rgl\u00f6mlig solidaritet mot oss, inte minst under sv\u00e5r krigstider 1918 och 1939-44. H\u00e4r uppst\u00e5r dock tv\u00e5 allvarliga problem p\u00e5 fusionsv\u00e4gen. Det kunde vara sv\u00e5rt att f\u00e5 finska folkets majoritet bakom en dylik fusion, eftersom m\u00e5nga finl\u00e4ndare lider av ett allvarligt lillebrorskomplex vad Sverige betr\u00e4ffar. Dessutom \u00e4r det tvivelaktigt om man i Sverige \u00f6verhuvudtaget skulle vara kapabel att fatta n\u00e5got som helst beslut inom en rimlig framtid: det skulle beh\u00f6vas mini- och storm\u00f6ten, otaliga riksm\u00f6ten och Almedalsveckor f\u00f6r att behandla detta delikata \u00e4rende. Sedan 1809 har Sverige inte kunnat fatta ett beslut huruvida man skulle delta i ett (v\u00e4rlds)krig eller inte. S\u00e5 tydligen \u00e4r man tvungen att begrava id\u00e9n om ett nytt Storsverige och i st\u00e4llet n\u00f6ja sig med det bernadottska Lillsverige. F\u00f6rdelen med en icke-fusion med Sverige \u00e4r att fusionsdiskussionen kan forts\u00e4tta och ishockeymatcherna Finland-Sverige h\u00e5lls kvar.<\/p>\n
Det \u00e4r dags att kasta blickarna \u00f6sterut. Ett ja tack \u00e4r att v\u00e4nta p\u00e5 fr\u00e5n Moskva, da, da… Den b\u00e4rande ryska statsideologin \u00e4r \u2013 och har sedan urminnes tider varit \u2013 att bibeh\u00e5lla och vidareutveckla rikets territoriala storhet. Denna grundtanke leder till en logisk konsekvens: ett land eller ett omr\u00e5de som n\u00e5gon g\u00e5ng har h\u00f6rt till tsarriket eller Sovjetunionen b\u00f6r vid ett l\u00e4mpligt \u00f6gonblick kunna \u00e5terf\u00f6renas med moderlandet. Ekonomiska synergier med en rysk-finsk fusion skulle vara uppenbara; speciellt \u00f6stra Finlands ekonomi skulle f\u00e5 en stark stimulans och \u00f6stra Finland skulle f\u00e5 ett naturligt Hinterland. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r jag i viss m\u00e5n tveksam och problemet \u00e4r igen folkopinionen, s\u00e5 kanske man b\u00f6r v\u00e4nta innan man skickar en e-post till Vladimir Putin.<\/p>\n
Vi tittar s\u00f6derut: Estland, Lettland och Litauen. Ester \u00e4r n\u00e4stan som finl\u00e4ndare utom att de har mer civiliserade dryckesvanor. De ekonomiska och kulturella banden \u00e4r otaliga. Som folk \u00e4lskar vi varandra, och esterna har under historiens lopp visat en likadan solidaritet mot oss som svenskarna. Toppolitiken \u00e4r dock just nu emot oss. Estlands president Toomas Hendrik Ilves (herremannen med rosett; \u2019ilves\u2019 betyder \u2019lo\u2019 p\u00e5 svenska) \u00e4r i sin tankev\u00e4rld en typisk exilest, uppvuxen i Sverige och Kanada. Han har stora misstankar mot tidigare alliansfria l\u00e4nder och betraktar oss som finlandiserat land, som har en alltf\u00f6r mjuk politik mot Ryssland. \u2019Me ei taha, me ei oska\u2019 (vi vill inte, vi v\u00e5gar inte) skulle vara det sannolika svaret p\u00e5 en e-post om en eventuell statsfusion.<\/p>\n
Estland, Lettland och Litauen \u00e4r spr\u00e5kligt och kulturellt olika, men deras historiska erfarenheter \u00e4r mycket liknande; de blickar v\u00e4sterut, ofta \u00f6ver Atlanten, de vill vara sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och lojala medlemmar i Nato. S\u00e5 blir en e-post varken till Riga eller Vilnius osannolik. Det \u00e4r b\u00e4ttre att ta ett flyg \u00c5bo-Riga och beundra den verkligen vackra hansastaden. Prisniv\u00e5n \u00e4r fortfarande rimlig d\u00e4r.<\/p>\n
Alternativen b\u00f6rjar bli f\u00e5: Polen och Tyskland (i alfabetisk ordning). Finsk-polska relationer har alltid varit goda, utom sm\u00e5 incidenter under den svenska stormaktstiden. \u00c4r Polen intresserad av Finland och har Polen erfarenhet av att genomf\u00f6ra fusioner? Kungen Sigismund-Zygmunt, Katarina Jagellonicas och Hertig Johans son f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra det, men planen misslyckades, eftersom kungens egen sl\u00e4kt var op\u00e5litlig. Finl\u00e4ndarna skulle eventuellt st\u00f6da en samg\u00e5ng, men polackerna \u00e4r s\u00e4kert tveksamma: landet har haft en synnerligen gynnsam ekonomisk utveckling under de senaste \u00e5ren \u2013 varf\u00f6r skulle man riskera detta med en fusion med ett problemland? Folkmentaliteterna \u00e4r olika: polackerna \u00e4r spontana och \u00e4lskar improvisation, medan finl\u00e4ndarna vill ha v\u00e4lplanerade m\u00f6ten med klara agendor. Det finns dock en starkt sammanbindande l\u00e4nk mellan dessa tv\u00e5 nationer: vodka. Fusionsoptionen borde unders\u00f6kas seri\u00f6st.<\/p>\n
Vi landar i det sista alternativet som enligt min \u00e5sikt kunde bli den b\u00e4sta: en fusion med Tyskland. Jawohl, d\u00e4r har vi ett folk som verkligen passar ihop med oss. Vi \u00e4r f\u00f6rsiktiga, laglydiga och r\u00e4dda f\u00f6r oordning och kaos, s\u00e5 \u00e4r \u00e4ven tyskarna. Vi \u00e4lskar detaljerad planering och noggrann dokumentering. Den ekonomiska kopplingen mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna \u00e4r stark. Vi har erfarenhet av tidigare samarbete p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den. Tyskland har f\u00e4rsk erfarenhet av att genomf\u00f6ra verkligen kr\u00e4vande fusioner: hela gamla DDR inf\u00f6rlivades den 3.10.1990 i F\u00f6rbundsrepubliken. Den d\u00e5varande f\u00f6rbundskanslern Helmut Kohl lovade blomstrande \u00e4ngar till \u00f6sttyskarna, till de nya delstaterna (Neue Bundesl\u00e4nder). Det har det verkligen blivit, trots skepticism och farh\u00e5gor. Den federala struktur som det efterkrigstida Tyskland har, skulle passa oss utm\u00e4rkt: vi skulle bli en delstat (das Neueste Bundesland). Det \u00e4r dags att utarbeta en konkret \u00e5tg\u00e4rdsplan och tidtabell f\u00f6r en fusion p\u00e5 det kulturella, ekonomiska och statsr\u00e4ttsliga planet. Utbildningen i Finland borde samordnas med F\u00f6rbundsrepubliken, \u00e5tminstone i viss m\u00e5n. Det tyska spr\u00e5ket skulle ing\u00e5 i skolornas undervisningsprogram redan i f\u00f6rsta eller andra l\u00e4s\u00e5ret. De st\u00f6rsta \u2013 och \u00e4ven mindre \u2013 finl\u00e4ndska st\u00e4der skulle f\u00e5 ett tyskt namn. Jag ger endast n\u00e5gra exempel: \u00c5bo (Turku) skulle bli Markt eller Markt am Aura (\u2019turku\u2019 betyder \u2019torg\u2019, torg heter Markt p\u00e5 tyska), Nystad kunde bli Neustadt am Ostsee o.s.v.\u00a0 En riksomfattande namnt\u00e4vling skulle utlysas f\u00f6r att hitta p\u00e5 goda namn. Detaljerna \u00e4r m\u00e5nga och allt kan inte behandlas h\u00e4r. Det blir dags att skicka en e-post, och inte vilken som helst e-post. Inledningen av brevet \u00e4r det viktigaste; man ska komma ih\u00e5g den artiga tyska brevetiketten: allts\u00e5 inte Liebe Angela, inte heller Liebe Frau Bundeskanzlerin, utan Sehr Geehrte Frau Bundeskanzlerin. En kopia ska skickas till f\u00f6rbundspresidenten, till Joachim Gauck.<\/p>\n
Ledare \u2013 st\u00f6rre och mindre \u2013 har sina visioner, t.o.m. hallucinationer. Den store finske statsmannen Urho Kaleva Kekkonen var en synnerligen vision\u00e4r politiker, som under sina sista \u00e5r i \u00e4mbetet led av hallucinationer. En av dem var att Finland \u00e4r ett neutralt land.<\/p>\n
Den Haag, i en coffee shop, juni 2015<\/p>\n
Tapio Salmi<\/p>\n
Det \u00e4r fr\u00e5ga om h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri enligt finska lagen. En artikel av denna typ skulle i 1930-talets Finland givit n\u00e5gra \u00e5r tukthus till f\u00f6rfattaren. Solig sommar till alla l\u00e4sare!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Industrin krymper, statsskulden \u00f6kar, de rika klagar, de fattiga lider, den intellektuella eliten kritiserar och problematiserar. Riket har sjunkit i pessimism och stagnation. S\u00e5 \u00e4r det i dagens Finland, \u00e5tminstone enligt massmedia. Naturligtvis \u2013 massmedia i en v\u00e4sterl\u00e4ndsk demokrati ska utg\u00f6ra en kritisk r\u00f6st och inte vara statsmaktens spr\u00e5kr\u00f6r. Alltid g\u00e5r det illa, men ibland […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-1890","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1890"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1896,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1890\/revisions\/1896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}