{"id":1913,"date":"2015-09-13T16:29:07","date_gmt":"2015-09-13T13:29:07","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1913"},"modified":"2015-09-13T16:29:07","modified_gmt":"2015-09-13T13:29:07","slug":"tummen-upp-for-kretsloppsekonomi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/09\/13\/tummen-upp-for-kretsloppsekonomi\/","title":{"rendered":"Tummen upp f\u00f6r kretsloppsekonomi"},"content":{"rendered":"

\"Johanna<\/a><\/p>\n

Man kan vara av m\u00e5nga olika \u00e5sikter om regeringens finanspolitik, och kanske de senaste r\u00e4tt h\u00e5rda buden fr\u00e5n de tre ledande ministrarna har v\u00e4ckt mera negativa k\u00e4nslor och till och med lite skr\u00e4ck hos l\u00f6ntagarna \u00e4n hurrarop. Jag har ocks\u00e5 lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur man med de f\u00f6reslagna nedsk\u00e4rningarna p\u00e5 olika l\u00f6neformer hos framf\u00f6r allt l\u00e5gavl\u00f6nade kan lyfta Finlands produktion och g\u00f6ra oss mera konkurrenskraftiga.<\/p>\n

\u00c4ven om m\u00e5nga av regeringens \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslag k\u00e4nns h\u00e5rda och i viss m\u00e5n \u00e4ven or\u00e4ttvisa, finns det \u00e5tminstone en del i programmet som f\u00e5r absolut tummen upp fr\u00e5n mig. Regeringen har skrivit in i sitt program m\u00e5l f\u00f6r till\u00e4mpning av kretsloppsekonomi.<\/p>\n

Kretsloppsekonomi \u00e4r en relativt ny ekonomimodell d\u00e4r materialen och v\u00e4rden cirkulerar och produkternas merv\u00e4rde skapas genom tj\u00e4nster och intelligenta till\u00e4mpningar. Fram till nu har ekonomin till st\u00f6rsta delen fungerat enligt modellen \u201cta tillverka skrota\u201d, d.v.s. att varje produkt anv\u00e4nds tills den \u00e4r uttj\u00e4nt och sedan kastas bort och blir outnyttjat avfall. En \u00f6verg\u00e5ng till en kretsloppsekonomi inneb\u00e4r ett nytt fokus p\u00e5 \u00e5teranv\u00e4ndning, reparation, omvandling och \u00e5tervinning av befintliga material och produkter. Det som tidigare s\u00e5gs som avfall kan bli till en resurs.<\/p>\n

Kretsloppsekonomins principer kan j\u00e4mf\u00f6ras med funktionss\u00e4ttet f\u00f6r ett v\u00e4lfungerande ekosystem, d\u00e4r materialet cirkulerar i n\u00e4ringskedjor praktiskt taget utan f\u00f6rluster och systemet str\u00e4var efter att minimera \u00e4ven energif\u00f6rluster. P\u00e5 samma s\u00e4tt utformas i kretsloppsekonomin produkter f\u00f6r att passa in i materialcykler, vilket leder till att material cirkulerar p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att dess v\u00e4rde bevaras s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt, och d\u00e4rmed minimeras avfallsm\u00e4ngderna.<\/p>\n

Jordbruket \u00e4r en stor n\u00e4ringsgren som anv\u00e4nder mycket r\u00e5varor \u2013 framf\u00f6r allt n\u00e4rsalter varav fosfor globalt s\u00e4tt b\u00f6rjar snart vara en bristvara. Vissa prognoser s\u00e4ger att jordens fosforf\u00f6rr\u00e5d har anv\u00e4nts inom 50 \u00e5r, om anv\u00e4ndningen i framf\u00f6rallt jordbruk h\u00e5lls p\u00e5 den nuvarande niv\u00e5n. I det traditionella jordbruket i Finland har man sedan andra v\u00e4rldskriget g\u00f6dslat med fr\u00e4mst konstg\u00f6dsel som h\u00e4rstammar fr\u00e5n fosfatgruvor och de sinande f\u00f6rr\u00e5den. En del av n\u00e4rsalterna i g\u00f6dsel tas f\u00f6rst\u00e5s upp av de olika gr\u00f6dorna och blir d\u00e5 matvaror f\u00f6r m\u00e4nniskor och foder f\u00f6r djur, men en stor andel av b\u00e5de fosfor och kv\u00e4ve urlakas fr\u00e5n \u00e5krarna och rinner ut till vattendragen. Eutrofieringen eller \u00f6verg\u00f6dningen \u00e4r den v\u00e4lk\u00e4nda konsekvensen av denna urlakning. Det \u00e4r specifikt jordbruket och avloppsvattenreningen som v\u00e5r nuvarande regering har velat \u00e5tg\u00e4rda med kretsloppsekonomiska principer. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att t\u00e4ppa till l\u00e4ckagen fr\u00e5n \u00e5krarna och h\u00f6ja utnyttjandegraden av n\u00e4rsalter fr\u00e5n reningsverken och p\u00e5 det viset minska p\u00e5 behovet av nya n\u00e4rsalter och produktion av outnyttjade avfallsprodukter s\u00e5som reningsverksslam. Ur en ekologs synvinkel \u00e4r m\u00e5ls\u00e4ttningarna lovv\u00e4rda och verkar dessutom vara r\u00e4tt realistiska. Vilket skulle vara b\u00e4ttre \u00e4n att effektivisera jordbruksproduktion, spara pengar och samtidigt fr\u00e4mja v\u00e5ra vattendrags och \u00d6stersj\u00f6ns tillst\u00e5nd?<\/p>\n

Kretsloppsekonomin har f\u00f6rst\u00e5s m\u00e5nga fler dimensioner \u00e4n bara jordbruksproduktion. Samma principer kan till\u00e4mpas p\u00e5 n\u00e4stan all produktion och konsumtion av olika varor. Det finns redan r\u00e4tt m\u00e5nga exempel p\u00e5 nya f\u00f6retag som \u2013 medvetet eller omedvetet – till\u00e4mpar kretsloppsekonomiska principer. Till exempel flygbolagen kan numera k\u00f6pa antal flygtimmar f\u00f6r flygplansmotorer i st\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa sj\u00e4lva motorn. I den h\u00e4r modellen \u00e4ger tillverkaren motorn under hela dess livscykel, servar motorerna under leasingperioden och efter den byter motorn mot en ny. Den gamla motorn \u00e5ker tillbaka till tillverkaren f\u00f6r att servas f\u00f6r en ny leasingperiod hos n\u00e5gon kund eller s\u00e5 skrotas den och materialen \u00e5terg\u00e5r tillbaka som r\u00e5varor f\u00f6r nya motorer. I den h\u00e4r modellen kommer merv\u00e4rdet f\u00f6r tillverkaren inte fr\u00e5n en stor och alltj\u00e4mt \u00f6kande produktion av motorer utan olika servicetj\u00e4nster f\u00f6r existerande motorer.<\/p>\n

Ett annat och kanske lite mera jordn\u00e4ra exempel \u00e4r ett f\u00f6retag som leasar jeans, 4,95 \u20ac f\u00f6r paret och m\u00e5nad. Efter en m\u00e5nads anv\u00e4ndning kan kunden endera returnera paret eller forts\u00e4tta leasingen f\u00f6r en till m\u00e5nad. Det h\u00e4r l\u00e5ter mycket praktiskt och till\u00e5ter kunden elva modellbyten under ett \u00e5r utan att man sj\u00e4lv beh\u00f6ver k\u00f6pa tolv par jeans som tar plats i sk\u00e5pet och s\u00e5 sm\u00e5ningom g\u00e5r ur mode och blir avfall. Priset \u00e4r dessutom noga avv\u00e4gt \u2013 det motsvarar vad ett stop \u00f6l kostar. Mycket l\u00e4mpligt f\u00f6r studerande som l\u00e4r vara de ivrigaste kunderna. F\u00f6retaget tv\u00e4ttar och reparerar jeansen mellan leasingkunderna och de uttj\u00e4nta paren blir r\u00e5vara f\u00f6r textilindustrin.<\/p>\n

I regeringsprogrammet finns \u00e4ven m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r \u00e5tminstone ett antal pilotprojekt kring produktion av industriprodukter, minimering av avfallsproduktion och \u00f6kat utnyttjande av traditionellt avfall i industriproduktion, allt enligt kretsloppsekonomins principer som i exemplen ovan. Hoppas dessa projekt f\u00e5r luft under vingarna och samlar kreativa f\u00f6retag och m\u00e4nniskor som hittar v\u00e4gar att skapa de nya tj\u00e4nster som skapar merv\u00e4rde f\u00f6r produkterna i ekonomins kretslopp. Lyckas det har vi \u00e4ven kommit p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g till ekonomisk tillv\u00e4xt och \u00f6kade syssels\u00e4ttningsm\u00f6jligheter f\u00f6r m\u00e4nniskor efter den kraftiga minskningen av arbetstillf\u00e4llen i den traditionella industrin. Och allt p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt. Hurra! \"tummen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Man kan vara av m\u00e5nga olika \u00e5sikter om regeringens finanspolitik, och kanske de senaste r\u00e4tt h\u00e5rda buden fr\u00e5n de tre ledande ministrarna har v\u00e4ckt mera negativa k\u00e4nslor och till och med lite skr\u00e4ck hos l\u00f6ntagarna \u00e4n hurrarop. Jag har ocks\u00e5 lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur man med de f\u00f6reslagna nedsk\u00e4rningarna p\u00e5 olika l\u00f6neformer hos framf\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[261,259,198,255,260],"class_list":["post-1913","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-jordbruk","tag-kretsloppsekonomi","tag-ostersjon","tag-regering","tag-sysselsattning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1913","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1913"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1913\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1922,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1913\/revisions\/1922"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1913"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1913"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1913"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}