{"id":1944,"date":"2015-11-30T03:09:07","date_gmt":"2015-11-30T01:09:07","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1944"},"modified":"2015-11-30T03:16:35","modified_gmt":"2015-11-30T01:16:35","slug":"fiska-stort-eller-smatt-satsa-pa-stort","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/11\/30\/fiska-stort-eller-smatt-satsa-pa-stort\/","title":{"rendered":"Fiska stort eller sm\u00e5tt? Satsa p\u00e5 stort!"},"content":{"rendered":"

\"Johanna<\/a>Under veckan kunde man l\u00e4sa i tidningar och h\u00f6ra p\u00e5 radion om kommande \u00e4ndringar p\u00e5 regler f\u00f6r g\u00f6sfiske i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. Fr\u00e5n och med \u00e5rsskiftet kommer n\u00e4mligen minimim\u00e5ttet f\u00f6r g\u00f6s \u00f6ka fr\u00e5n det nuvarande 37 cm till 40 cm i yrkesfisket och 42 cm f\u00f6r fritidsfiskare. Yrkesfiskarna verkar vara r\u00e4tt nedslagna av den kommande \u00e4ndringen i n\u00e4ringens verksamhetsvillkor, eftersom den allm\u00e4nna \u00e5sikten bland yrkesidkare verkar vara att f\u00e5ngsterna kommer att minska dramatiskt p\u00e5 grund av \u00e4ndringen och d\u00e4rmed skulle den utg\u00f6ra en d\u00f6dsst\u00f6t f\u00f6r hela n\u00e4ringen. Sportfiskare tycks vara betydligt positivare inf\u00f6r \u00e4ndringen \u00e4ven om deras gr\u00e4ns f\u00f6r till\u00e5tna f\u00e5ngster kommer vara till och med h\u00f6gre \u00e4n den f\u00f6r yrkesfiskare. Varf\u00f6r skall en s\u00e5dan h\u00e4r dramatisk \u00e4ndring inf\u00f6ras om man d\u00e5 d\u00f6dar en viktig basn\u00e4ring i sk\u00e4rg\u00e5rden?<\/p>\n

Orsaken \u00e4r att f\u00f6r nuvarande fiskar man n\u00e4stan enbart g\u00f6sar som just och just har uppn\u00e5tt minimim\u00e5ttet p\u00e5 37 cm. Dessv\u00e4rre \u00e4r dessa g\u00f6sar inte \u00e4nnu k\u00f6nsmogna utan blir det f\u00f6rst n\u00e4r de har blivit n\u00e5got \u00f6ver 40 cm l\u00e5nga. Lite karikerat sagt h\u00e5ller vi f\u00f6r tillf\u00e4llet p\u00e5 att fiska ut g\u00f6sarna eftersom inga nya g\u00f6sar hinner \u201dtillverkas\u201d innan fiskarna blir upptagna.<\/p>\n

Fiskar \u00e4r intressanta varelser som v\u00e4xer hela livet ut. Och nu menar jag \u00f6kning i l\u00e4ng, inte vikt\u00f6kning, som ofta tycks ske hos m\u00e4nniskor med \u00f6kande \u00e5lder. Tillv\u00e4xten hos fiskar avtar med \u00e5lder men l\u00e4ngden \u00f6kar faktiskt s\u00e5 l\u00e4nge fisken lever. I grova drag kan man best\u00e4mma \u00e5ldern hos fisken genom att m\u00e4ta den. Det finns f\u00f6rst\u00e5s skillnader i l\u00e4ngdtillv\u00e4xt mellan olika omr\u00e5den d\u00e4r fiskarna har olika betingelser f\u00f6r liv och leverne. Speciellt hos honorna \u00e4r storleken av en stor betydelse i och med att m\u00e4ngden rom som honan kan l\u00e4gga \u00f6kar med storleken. Och st\u00f6rre m\u00e4ngd rom betyder ett st\u00f6rre antal avkomma. Det har ocks\u00e5 bevisats att hos m\u00e5nga fiskarter \u00e4r \u00e4ven stora honors romkorn st\u00f6rre i storlek \u00e4n sm\u00e5 honornas och har d\u00e4rmed b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r \u00f6verlevnad och snabb tillv\u00e4xt under de mycket riskfyllda f\u00f6rsta veckorna av livet, d\u00e5 mer \u00e4n 90 % av fisklarverna blir upp\u00e4tna eller sv\u00e4lter ihj\u00e4l. I ekologiska termer har stora honor d\u00e4rmed h\u00f6gre \u201dfitness\u201d \u00e4n sina yngre och mindre systrar.<\/p>\n

Tillv\u00e4xten avtar vid den \u00e5lder d\u00e5 fisken blir k\u00f6nsmogen, eftersom fisken beh\u00f6ver s\u00e4tta en stor del av energin till produktion av k\u00f6nsprodukter, och framf\u00f6r allt \u00e4ggen hos honor kr\u00e4ver mycket energi. Med tanke p\u00e5 produktion av ett stort antal avkommor \u00e4r det bra om fiskarna har hunnit v\u00e4xa till ordentligt innan de blir k\u00f6nsmogna. Kollegorna vid \u00c5bo universitet publicerade nyligen en mycket sp\u00e4nnande uppt\u00e4ckt g\u00e4llande laxens k\u00f6nsmognad och tillv\u00e4xt. Tillsammans med n\u00e5gra norska forskare har de uppt\u00e4ckt att en enda gen kontrollerar k\u00f6nsmognad hos laxen. Uppt\u00e4ckten \u00e4r \u00e4nnu mera intressant p\u00e5 grund av det att det verkar som om den h\u00e4r genen fungerar precis p\u00e5 motsatta s\u00e4tt hos honor och hanar. Hos honorna styr genen mot senare aktivering av k\u00f6nsmognad vid st\u00f6rre storlek, medan hanarna styrs mot snabb k\u00f6nsmognad och mindre storlek. Evolution\u00e4rt och ekologiskt \u00e4r det h\u00e4r mycket \u00e4ndam\u00e5lsenligt, eftersom honornas \u201dfitness\u201d v\u00e4xer med \u00f6kande storlek och d\u00e5 \u00e4r det bra att spendera l\u00e4ngre tid ute p\u00e5 hav och v\u00e4xa till innan honan \u00e5terv\u00e4nder till lekomr\u00e5den i lax\u00e4lvarna. F\u00f6r hanen d\u00e4remot \u00e4r det fiffigast att minska p\u00e5 tiden ute till havs d\u00e4r risken att bli upp\u00e4ten \u00e4r stor och i st\u00e4llet se till att man hinner leka s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt f\u00f6r att flytta \u00f6ver de egna generna till n\u00e4sta generation. Ett intressant sidosp\u00e5r av den h\u00e4r genstudien \u00e4r att samma gen styr \u00e4ven puberteten hos m\u00e4nniskan. Den som \u00e4r intresserad kan l\u00e4sa h\u00e4r<\/a> mera om den h\u00e4r sp\u00e4nnande studien i som har publicerats i vetenskapstidskriften Nature.<\/p>\n

\u00c4ven om man, \u00e5tminstone inte \u00e4nnu, har hittat en motsvarande gen hos g\u00f6sen, kan man \u00e4nd\u00e5 dra paralleller till laxstudien \u00e4ven f\u00f6r g\u00f6sen. G\u00f6shonornas s\u00e5som de flesta fiskars \u201dfitness\u201d v\u00e4xer med \u00f6kande storlek. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rdelaktigt med tanke p\u00e5 g\u00f6spopulationers tillv\u00e4xt att ha m\u00f6jligast mycket stora (och \u00e4ldre) honor, vilket betyder att man inte b\u00f6r till\u00e5ta fiske p\u00e5 stora m\u00e4ngder individer som inte \u00e4nnu har hunnit bli tillr\u00e4ckligt gamla och stora f\u00f6r lek. \u00c4ven om yrkesfiskarna i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet \u00e4r mycket skeptiska till den nya regleringen, finns det redan \u201dprejudikat\u201d fr\u00e5n Sverige som bevisar att \u00f6kat minimim\u00e5tt p\u00e5 fisk kan leda till det n\u00e5got paradoxala resultatet d\u00e5 inte bara storleken p\u00e5 de till\u00e5tna fiskarna \u00f6kar utan \u00e4ven totalf\u00e5ngsterna g\u00f6r det. D\u00e5 minimim\u00e5ttet i mitten p\u00e5 2000-talet h\u00f6jdes i sj\u00f6arna V\u00e4nern och Hj\u00e4lmaren fick yrkesfiskarna inte bara st\u00f6rre individer som f\u00e5ngst utan \u00e4ven totalf\u00e5ngsterna \u00f6kade redan p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r och d\u00e4rmed blev \u00e4ven l\u00f6nsamheten b\u00e4ttre. Jag och m\u00e5nga andra forskare tror inte alls p\u00e5 de \u00f6desdigra effekterna f\u00f6r fisket som yrkesfiskarna tycks vara \u00f6vertygade om utan tv\u00e4rtom borde \u00f6kat minimim\u00e5tt leda till st\u00f6rre populationer av (stora) g\u00f6sar med god \u201dfitness\u201d och d\u00e5 finns det st\u00f6rre f\u00e5ngster att ta ut i fisket ocks\u00e5.<\/p>\n

Dessutom \u00e4r stora rovfiskar \u00e4r \u00e4ven mycket viktiga f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llande av friska ekosystem och bra vattenkvalitet. Ju mera stora rovfiskar det finns desto effektivare kontrolleras f\u00f6rekomsten av planktonalger och otrevliga \u201dblomningar\u201d av planktonalger och tr\u00e5dformiga alger via en kaskadartad process d\u00e4r stora rovfiskar \u00e4ter mindre fiskar som i sin tur livn\u00e4r sig p\u00e5 sm\u00e5 ryggradsl\u00f6sa djur som \u00e4ter olika typer av alger. F\u00e5r man ner m\u00e4ngden mindre fiskar, \u00f6kar de sm\u00e5 djuren och algerna i sin tur minskar. F\u00f6rsvinner de stora rovfiskarna genom fiske eller p\u00e5 annat s\u00e4tt, blir kaskaden den motsatta med st\u00f6rre m\u00e4ngder alger som resultat. Ett resultat som p\u00e5minner v\u00e4ldigt mycket \u00f6verg\u00f6dningens effekter. \u00c4ven d\u00e4rf\u00f6r l\u00f6nar det sig l\u00e5ta fiskarna v\u00e4xa b\u00e5de i individuell storlek och \u00e4ven i populationsstorlek.<\/p>\n

Fiska stort med m\u00e5tta b\u00e5de f\u00f6r ekomisk nytta och \u00d6stersj\u00f6ns h\u00e4lsa!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under veckan kunde man l\u00e4sa i tidningar och h\u00f6ra p\u00e5 radion om kommande \u00e4ndringar p\u00e5 regler f\u00f6r g\u00f6sfiske i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. Fr\u00e5n och med \u00e5rsskiftet kommer n\u00e4mligen minimim\u00e5ttet f\u00f6r g\u00f6s \u00f6ka fr\u00e5n det nuvarande 37 cm till 40 cm i yrkesfisket och 42 cm f\u00f6r fritidsfiskare. Yrkesfiskarna verkar vara r\u00e4tt nedslagna av den kommande \u00e4ndringen i […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[267,265,264,213,266],"class_list":["post-1944","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-fiskke","tag-gen","tag-gos","tag-lax","tag-tillvaxt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1944","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1944"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1944\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1949,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1944\/revisions\/1949"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1944"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1944"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1944"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}