{"id":1964,"date":"2015-12-03T15:03:51","date_gmt":"2015-12-03T13:03:51","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=1964"},"modified":"2015-12-14T12:13:45","modified_gmt":"2015-12-14T10:13:45","slug":"diskursen-om-sparande-och-nedskarningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2015\/12\/03\/diskursen-om-sparande-och-nedskarningar\/","title":{"rendered":"Diskursen om sparande och nedsk\u00e4rningar"},"content":{"rendered":"

\"AndreasEtt centralt begrepp inom samh\u00e4lls- och humanvetenskaper \u00e4r begreppet \u201ddiskurs\u201d, som enklast kan \u00f6vers\u00e4ttas till \u201ds\u00e4tt att tala (eller tiga) om n\u00e5got\u201d. Det handlar om vilka uttalanden som \u00e4r g\u00e5ngbara, vad man f\u00e5r eller f\u00f6rv\u00e4ntas s\u00e4ga och tycka om ett visst fenomen, vad som lyssnas p\u00e5 och vad som ignoreras, och delvis om vem som f\u00e5r s\u00e4ga vad. Diskurser skapar kunskap, och en viktig tanke i begreppet, och i analyser av diskurser, \u00e4r att denna kunskap utg\u00f6r v\u00e5r verklighet. Om den r\u00e5dande diskursen s\u00e4ger, om vi vet att, det \u2013 till exempel \u2013 \u00e4r h\u00e4lsosamt att dricka mj\u00f6lk, s\u00e5 \u00e4r det en del av v\u00e5r verklighet. I denna text behandlas mj\u00f6lkdrickande inte vidare, temat h\u00e4r \u00e4r diskursen om sparande och nedsk\u00e4rningar i den offentliga ekonomin, inkluderande universiteten.<\/p>\n

Inom v\u00e5r fakultet. den f\u00f6r samh\u00e4llsvetenskap och ekonomi, har vi under det g\u00e5ngna \u00e5ret haft \u00e5terkommande diskussionstillf\u00e4llen f\u00f6r hela personalen. Ett givet tema \u00e4r den ekonomiska situationen och kravet p\u00e5 inbesparingar. Vid ett tillf\u00e4lle slog en av kollegerna fast att (jag citerar ur minnet) \u201dstatens pengar \u00e4r slut och mera kommer det inte\u201d.<\/p>\n

Hufvudstadsbladet hade 26.11.2015 ett st\u00f6rre reportage om ekonomin p\u00e5 Island. I sin kommentar till reportaget skriver Stefan Lundberg, i en j\u00e4mf\u00f6relse mellan Island och Finland: \u201dFinland har aldrig lyckats ta sig till EM-slutspel i fotboll och v\u00e5rt bnp h\u00f6r till Europas s\u00e4msta\u201d.<\/p>\n

Detta \u00e4r tv\u00e5 ur m\u00e4ngden av exempel p\u00e5 uttalanden som har tv\u00e5 saker gemensamt: de m\u00e5lar upp en starkt negativ bild av Finlands ekonomi och de har ringa f\u00f6rankring i verkligheten (l\u00e4s: i den diskurs som utg\u00f6rs av ekonomiska data). Enligt V\u00e4rldsbankens statistik<\/a> ligger Finland p\u00e5 15:e plats i v\u00e4rlden n\u00e4r det g\u00e4ller BNP per capita, strax f\u00f6re Tyskland p\u00e5 16:e. Till exempel j\u00e4mf\u00f6rt med Estland \u00e4r Finlands siffror mer \u00e4n det dubbla.<\/p>\n

Rimligtvis k\u00e4nner Stefan Lundberg dessa ekonomiska data. Och en forskare vid FSE \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s medveten om det absurda i tanken p\u00e5 att staten varken har eller f\u00e5r nya pengar. De talar respektive skriver mot sitt b\u00e4ttre vetande.<\/p>\n

I sitt direkts\u00e4nda tal<\/a> till nationen n\u00e4mnde statsminister Sipil\u00e4 bland annat om att Finland har s\u00e5 d\u00e5lig internationell konkurrenskraft och anger detta som en motivering f\u00f6r nedsk\u00e4rningar i de offentliga utgifterna. En unders\u00f6kning <\/a>placerar Finland p\u00e5 tredje plats i v\u00e4rlden (efter SIngapore och Israel) n\u00e4r det g\u00e4ller \u201ddynamisk ekonomi\u201d; och tv\u00e5 andra<\/a> p\u00e5 18:e respektive 20:e plats (f\u00f6re bl a Sverige, Danmark och Kanada) n\u00e4r det g\u00e4ller \u201dkonkurrenskraft\u201d. Om Sipil\u00e4 medvetet far fram med osanning<\/a> eller om han inte t\u00e4nker efter vet jag inte. Men han \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en viktig deltagare i samma diskussion som de tv\u00e5 ovan citerade exemplen.<\/p>\n

Jag \u00e4r ingen ekonom. Jag kan inte g\u00f6ra m\u00e4tningar av konkurrenskraft eller ens bed\u00f6ma betydelsen av statsskulden<\/a>. Men som sociolog kan jag studera hur m\u00e4nniskor talar om saker, vad man f\u00f6rv\u00e4ntas s\u00e4ga, vad man f\u00e5r geh\u00f6r f\u00f6r \u2013 kort sagt vilka \u201ddiskurser\u201d som r\u00e5der. Och det \u00e4r tydligt att det r\u00e5der en v\u00e4ldigt stark el\u00e4ndesdiskurs g\u00e4llande finl\u00e4ndsk ekonomi. Och att en lika stark diskurs om att l\u00f6sningen \u00e4r att spara och spara. D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger m\u00e5nga s\u00e5dana saker som man vet att inte kan st\u00e4mma, till exempel att Finlands BNP \u201dh\u00f6r till Europas s\u00e4msta\u201d, f\u00f6r att man vet att alla andra s\u00e4ger dem och att det \u00e4r s\u00e5nt man f\u00f6rv\u00e4ntas s\u00e4ga. Och ju mer vi m\u00e5lar upp ett desperat ekonomiskt l\u00e4ge, desto mer \u201dsant\u201d blir det och mer legitimt att \u201dspara\u201d.<\/p>\n

Jag kan ocks\u00e5 betrakta det som en sociologisk analys att konstatera att dessa diskurser \u00e4r ideologiskt motiverade. Centralt i den bakomliggande \u201dnyliberala\u201d ideologin \u00e4r att minska p\u00e5 (det som uppfattas som) den offentliga sektorn. D\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4r vi ner \u00e5terigen ocks\u00e5 vid \u00c5A, inte f\u00f6r att \u201dstatens pengar \u00e4r slut\u201d eller f\u00f6r att l\u00e4gre utbildningsniv\u00e5 skulle \u00f6ka konkurrenskraften. Skulle pengarna vara slut kanske staten inte skulle planera k\u00f6pa jaktplan<\/a> som ber\u00e4knas kosta, inklusive drift, totalt 30 miljarder euro.<\/p>\n

Vi ska allts\u00e5 inte s\u00e4ga att staten beh\u00f6ver spara. Vi ska s\u00e4ga att regeringen g\u00f6r prioriteringar. Och att utbildningen prioriteras ner. Detta sker f\u00f6r att universiteten uppfattas som monopol och enligt r\u00e5dande ideologi d\u00e4rf\u00f6r som n\u00e5got d\u00e5ligt. Och f\u00f6r att man f\u00f6raktar<\/a> bildning<\/a> och inte vill h\u00f6ra kritiska r\u00f6ster. Eller kanske f\u00f6r att regeringen, som filosofen<\/a> Joel Backstr\u00f6m skriver i Hbl (27.11.2015), \u201dvill trygga landets framtid genom att minimera investeringarna i den\u201d.<\/p>\n

I dag n\u00e4r detta skrivs har \u00c5A:s rektor <\/a>meddelat att \u201dsamarbetsf\u00f6rhandlingar\u201d inleds och att 154 personer riskerar s\u00e4gas upp vid universitetet. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett sv\u00e5rt beslut att fatta, och andra sv\u00e5ra beslut ska g\u00f6ras innan f\u00f6rhandlingarna \u00e4r klara. Och \u00e4nnu sv\u00e5rare \u00e4n besluten \u00e4r konsekvenserna f\u00f6r de enheter som m\u00e5ste sk\u00e4ra ner p\u00e5 verksamheten och inte minst f\u00f6r de individer och familjer som riskerar drabbas.<\/p>\n

Min po\u00e4ng \u00e4r att s\u00e5dana beslut borde vara \u00e4nnu sv\u00e5rare att fatta. Att vi med v\u00e5rt s\u00e4tt att tala om det ekonomiska l\u00e4get inte ska ge nedsk\u00e4rningarna starkare legitimitet genom att tankl\u00f6st g\u00e5 med p\u00e5 att tala om dem som oundvikliga och n\u00e4stan naturliga. Att vi i st\u00e4llet ska vara medvetna om att besluten \u2013 i synnerhet p\u00e5 regeringsniv\u00e5 \u2013 \u00e4r prioriteringar och politik och ideologi. Och att vi kritiserar och protesterar mot dessa val och den politik, den ideologi och den m\u00e4nniskosyn som ligger bakom.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett centralt begrepp inom samh\u00e4lls- och humanvetenskaper \u00e4r begreppet \u201ddiskurs\u201d, som enklast kan \u00f6vers\u00e4ttas till \u201ds\u00e4tt att tala (eller tiga) om n\u00e5got\u201d. Det handlar om vilka uttalanden som \u00e4r g\u00e5ngbara, vad man f\u00e5r eller f\u00f6rv\u00e4ntas s\u00e4ga och tycka om ett visst fenomen, vad som lyssnas p\u00e5 och vad som ignoreras, och delvis om vem som […]<\/p>\n","protected":false},"author":463,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[239],"tags":[269,14,255,268],"class_list":["post-1964","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-andreas-hager","tag-diskurser","tag-ekonomi","tag-regering","tag-sparatgarder"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1964","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/463"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1964"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1964\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1975,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1964\/revisions\/1975"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1964"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1964"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1964"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}