{"id":2012,"date":"2016-01-25T14:10:37","date_gmt":"2016-01-25T12:10:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2012"},"modified":"2016-01-25T14:55:01","modified_gmt":"2016-01-25T12:55:01","slug":"ar-antalet-publikationer-ett-palitligt-matt-pa-en-forskares-meriter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/01\/25\/ar-antalet-publikationer-ett-palitligt-matt-pa-en-forskares-meriter\/","title":{"rendered":"\u00c4r antalet publikationer ett p\u00e5litligt m\u00e5tt p\u00e5 en forskares meriter?"},"content":{"rendered":"

\"AnnaI skrivande stund har det igen blivit dags f\u00f6r \u00c5bo Akademi (precis som f\u00f6r de andra universiteten i Finland) att rapportera till Undervisnings- och kulturministeriet hur v\u00e4l vi har presterat inom undervisning och forskning under det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret. Detta g\u00f6rs som bekant eftersom v\u00e5r basfinansiering \u00e4r direkt beroende av hur v\u00e4l vi presterar. En viktig del av denna prestation \u00e4r antalet vetenskapliga publikationer. Ju flera publikationer av bra kvalitet vi har producerat, desto mera pengar f\u00e5r vi. De vetenskapliga publikationerna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oerh\u00f6rt viktiga f\u00f6r universitetet.<\/p>\n

Men det \u00e4r inte bara universiteten som f\u00e5r sina pengar p\u00e5 basis av antalet publikationer, utan publikationsm\u00e4ngden \u00e4r en v\u00e4sentlig del ocks\u00e5 i bed\u00f6mningen av varje enskild forskares meriter i samband med t.ex. ans\u00f6kningar om finansiering eller tj\u00e4nster. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r pressen stor att publicera s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt och i s\u00e5 bra tidskrifter som m\u00f6jligt. Men \u00e4ven om m\u00e4ngden publikationer spelar en avg\u00f6rande roll n\u00e4r det g\u00e4ller att bed\u00f6ma b\u00e5de universitetens och de enskilda forskarnas meriter, finns det inga entydiga riktlinjer f\u00f6r n\u00e4r en person ska tas med som medf\u00f6rfattare i en publikation. Det h\u00e4r leder till att olika forskargrupper, \u00e4mnen och universitet har skapat sig olika traditioner f\u00f6r samf\u00f6rfattarskap. En viktig fr\u00e5ga blir d\u00e5 huruvida antalet publikationer \u00e4r ett j\u00e4mf\u00f6rbart och p\u00e5litligt m\u00e5tt p\u00e5 en forskares eller ett universitets meriter.<\/p>\n

Detta tema behandlades i b\u00f6rjan av december ifjol d\u00e5 forskningsetiska n\u00e4mnden vid \u00c5bo Akademi bj\u00f6d in personalen till ett mycket intressant seminarium med temat Samf\u00f6rfattarskap som akademisk utmaning<\/em>. Seminariets syfte var att diskutera behovet av enhetligare riktlinjer och mera genomskinlighet n\u00e4r det g\u00e4ller samf\u00f6rfattarskap vid \u00c5bo Akademi. I sin f\u00f6rel\u00e4sning diskuterade docent Stefan Eriksson fr\u00e5n Uppsala universitet problemet med att det inte finns entydiga riktlinjer f\u00f6r n\u00e4r en person kan tas med som medf\u00f6rfattare i en publikation. Eftersom publikationerna har en s\u00e5 stor betydelse inom den akademiska v\u00e4rlden leder bristen p\u00e5 enhetliga riktlinjer till or\u00e4ttvisa mellan forskare. I vissa fall handlar det ocks\u00e5 om rent fusk, eftersom f\u00f6rfattarskap kan anv\u00e4ndas som handelsvara. Man kan t.ex. ge n\u00e5gon ett f\u00f6rfattarskap som en of\u00f6rtj\u00e4nt g\u00e5va, man kan g\u00f6ra byteshandel med f\u00f6rfattarskap och man kan t.o.m. f\u00e5 k\u00f6pa f\u00f6rfattarskap till publikationer i toppjournaler. Den h\u00e4r typens fusk och o\u00e4rlighet \u00e4r ofta sv\u00e5r att avsl\u00f6ja. \u00c4ven om det f\u00f6rhoppningsvis inte \u00e4r vanligt inom den akademiska v\u00e4rlden att missbruka f\u00f6rfattarskap p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, finns det en stor m\u00e4ngd gr\u00e4nsfall d\u00e4r forskare inte \u00e4r ense om huruvida f\u00f6rfattarskap \u00e4r befogat eller inte. R\u00e4cker det t.ex. med att man \u00e4r chef f\u00f6r forskargruppen eller att man har f\u00e5tt finansieringen? Blir man medf\u00f6rfattare om man har samlat in allt material men inte skrivit eller reviderat texten?<\/p>\n

Det finns olika f\u00f6rs\u00f6k till att skapa gemensamma riktlinjer f\u00f6r samf\u00f6rfattarskap och \u00f6vriga etiska fr\u00e5gor relaterade till vetenskapliga publikationer. Enligt Stefan Eriksson \u00e4r ett av de mest inflytelserika f\u00f6rs\u00f6ken, som ocks\u00e5 anv\u00e4nds p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll vid \u00c5bo Akademi, de s.k. Vancouver-rekommendationerna. Enligt dessa rekommendationer ska en medf\u00f6rfattare 1) g\u00f6ra en signifikant arbetsinsats i planeringsskedet, datainsamlingen, analyserna eller tolkningarna av resultaten OCH 2) delta i skrivprocessen eller revidera texten OCH 3) godk\u00e4nna versionen f\u00f6r publikation. I rekommendationerna ing\u00e5r ocks\u00e5 att en person som uppfyller det f\u00f6rsta kriteriet \u00e4ven ska ges m\u00f6jlighet att uppfylla de tv\u00e5 \u00f6vriga kriterierna och d\u00e4rigenom f\u00f6rtj\u00e4na sitt f\u00f6rfattarskap. R\u00e4cker det med andra ord med att man \u00e4r chef f\u00f6r forskargruppen eller att man har f\u00e5tt finansieringen eller samlat in data? Vancouver s\u00e4ger \u201dnej\u201d p\u00e5 alla punkter. Problematiskt med den h\u00e4r typens riktlinjer \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att de inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r till\u00e4mpbara f\u00f6r alla \u00e4mnen. Detta f\u00f6rs ocks\u00e5 fram i seminariedeltagarnas diskussioner och kommentarer. Till exempel kan datainsamling inneb\u00e4ra helt olika typer av arbetsinsats vid olika \u00e4mnen.<\/p>\n

Stefan Eriksson ber\u00e4ttar avslutningsvis om ett symbolsystem (badge system), som har utvecklats f\u00f6r att l\u00f6sa en del av de problem som finns i samf\u00f6rfattade artiklar. I symbolsystemet har varje typ av uppgift i artikelarbetet sin egen symbol som sedan kan tilldelas f\u00f6rfattare utg\u00e5ende fr\u00e5n den arbetsinsats de har bidragit med. Det h\u00e4r systemet inneb\u00e4r att ocks\u00e5 de vars arbetsinsats inte r\u00e4cker till f\u00f6r en traditionell f\u00f6rfattarplats ocks\u00e5 f\u00e5r erk\u00e4nnande f\u00f6r sitt arbete. Stefan Eriksson drar parallellen till filmers sluttexter, d\u00e4r var och en som har medverkat i en film f\u00e5r ett omn\u00e4mnande. BioMed Central (BMC) och Public Library of Science (PLoS) kommer att testa detta symbolsystem i en n\u00e4ra framtid. Denna genomskinlighet i f\u00f6rfattarlistan skulle eventuellt g\u00f6ra publikationsm\u00e4ngden till ett mer j\u00e4mf\u00f6rbart och p\u00e5litligt m\u00e5tt p\u00e5 en forskares meriter eftersom man skulle k\u00e4nna till b\u00e5de vad och hur mycket varje f\u00f6rfattare eller medarbetare har gjort f\u00f6r slutresultatet. Dessutom skulle man undvika konflikter g\u00e4llande f\u00f6rfattarordning.<\/p>\n

\u00c4ven om det redan existerar olika f\u00f6rs\u00f6k till riktlinjer f\u00f6r n\u00e4r en person kan tas med som medf\u00f6rfattare i en artikel och \u00e4ven om \u00c5bo Akademi g\u00e5r in f\u00f6r att skapa gemensamma riktlinjer, g\u00e5r det givetvis inte att komma \u00e5t korruption eller f\u00e5 fast s\u00e5dana personer som vill fuska. Som professor Mikael Lindfelt (\u00e4ven ordf\u00f6rande f\u00f6r forskningsetiska n\u00e4mnden vid \u00c5bo Akademi) s\u00e4ger, skulle syftet med de gemensamma etiska riktlinjerna fr\u00e4mst vara att skapa en kulturell f\u00f6r\u00e4ndring och att f\u00e5 i g\u00e5ng en diskussion. Resultaten ur en unders\u00f6kning vars syfte har varit att kartl\u00e4gga personalens vid \u00c5bo Akademi synpunkter p\u00e5 hur samf\u00f6rfattarskap i nul\u00e4get hanteras, tyder p\u00e5 att en s\u00e5dan diskussion \u00e4r v\u00e4lkommen. Studerande Marco Harju ber\u00e4ttar n\u00e4mligen att ungef\u00e4r 40 % av de 174 yngre forskarna vid \u00c5bo Akademi som har fyllt i enk\u00e4ten, uppger att publikationsetiska fr\u00e5gor aldrig eller n\u00e4stan aldrig har diskuterats i den egna forskningsmilj\u00f6n. Ungef\u00e4r en tredjedel uppger att de k\u00e4nner till tvister g\u00e4llande samf\u00f6rfattarskap i den egna forskningsmilj\u00f6n och en femtedel anger att de sj\u00e4lva har varit med om en s\u00e5dan konflikt. Det \u00e4r med andra ord viktigt att ocks\u00e5 vid \u00c5bo Akademi f\u00e5 ig\u00e5ng en diskussion i \u00e4mnet och att vara medveten om att antalet publikationer inte \u00e4r ett helt oproblematiskt m\u00e5tt p\u00e5 en forskares eller universitets meriter, bl.a. med tanke p\u00e5 de utmaningar som samf\u00f6rfattarskap f\u00f6r med sig.<\/p>\n

————————————————————————————————————————-<\/p>\n

Seminariet finns att se p\u00e5 http:\/\/www.abo.fi\/personal\/videoseminarier<\/a>
\nVancouver-rekommendationerna: The Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing, and Publication of Scholarly Work in Medical Journals by the International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I skrivande stund har det igen blivit dags f\u00f6r \u00c5bo Akademi (precis som f\u00f6r de andra universiteten i Finland) att rapportera till Undervisnings- och kulturministeriet hur v\u00e4l vi har presterat inom undervisning och forskning under det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret. Detta g\u00f6rs som bekant eftersom v\u00e5r basfinansiering \u00e4r direkt beroende av hur v\u00e4l vi presterar. En viktig […]<\/p>\n","protected":false},"author":489,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[263],"tags":[273],"class_list":["post-2012","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-anna-soveri","tag-samforfattarskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2012","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/489"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2012"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2012\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2017,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2012\/revisions\/2017"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2012"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2012"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2012"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}