{"id":2019,"date":"2016-02-01T14:06:28","date_gmt":"2016-02-01T12:06:28","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2019"},"modified":"2016-02-03T08:49:26","modified_gmt":"2016-02-03T06:49:26","slug":"2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/02\/01\/2019\/","title":{"rendered":"Kemist och kemingenj\u00f6r i g\u00e5r och i morgon"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Varf\u00f6r blev jag kemist och kemiingenj\u00f6r? Skolvitsorden i matematik, fysik och kemi var h\u00f6ga, s\u00e5 det var naturligt att v\u00e4lja en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Undervisningen i dessa \u2019h\u00e5rda\u2019 naturvetenskapliga \u00e4mnen var p\u00e5 en synnerligen h\u00f6g niv\u00e5 i min skola, medan biologiundervisningen var en aning tr\u00e5kig, tyv\u00e4rr. Mycket beror p\u00e5 l\u00e4rarens personlighet och engagemang. Dessutom \u00e4r jag f\u00f6dd och uppvuxen i Pargas, i fabrikens str\u00e5lande skugga. \u00d6verallt fanns det stora bolaget \u2013 <em>b\u00e5olagin<\/em>, som man uttalar det i Pargas. Det hette Pargas Kalk, senare Partek. Ingenj\u00f6rer utbildade vid \u00c5bo Akademi fanns \u00f6verallt i byn. Till kemisk-tekniska fakulteten, den legendariska KTF var slutligen ett sj\u00e4lvklart val, som jag inte har \u00e5ngrat en enda stund. Under m\u00e5nga \u00e5rtionden var KTF, som grundades 1920 ett varum\u00e4rke i hela Finland, l\u00e5ngt \u00f6ver landskapets och Svenskfinlands gr\u00e4nser.<\/p>\n<p>Efter att ha blivit antagen till och inlett studierna vid KTF r\u00e5kade jag tr\u00e4ffa familjens gamla och trogna v\u00e4n Lennart. Han kom emot mig p\u00e5 Gamla Bl\u00e4sn\u00e4sv\u00e4gen, h\u00e4lsade och gick direkt in p\u00e5 saken. Jaha, Tapio du valde den d\u00e4r bergsr\u00e5dsutbildningen, konstaterade han med sin alltid s\u00e5 v\u00e4nliga ironi. Ung och blyg var jag och replikerade: bergsr\u00e5d \u00e4r jag inte s\u00e5 s\u00e4ker p\u00e5 men kemiteknik \u00e4r j\u00e4tteintressant. D\u00e5 ska du bli professor, sade Lennart. Tyv\u00e4rr m\u00e5ste jag iv\u00e4g nu, bussen far snart, lyckades jag avsluta diskussionen.<\/p>\n<p>Vi har kommit till \u00c5bo Akademi av olika orsaker f\u00f6r att studera kemi och kemiteknik. De flesta av oss studerar och avslutar sina studier f\u00f6rr eller senare \u2013 ibland senare, men berikade av of\u00f6rgl\u00f6mliga livserfarenheter. Den stora majoriteten stortrivs, v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Vi existerar inte bara som individer utan som medlemmar av ett samfund, som numera omfattar hela jordklotet. Globaliseringen har utvecklats fr\u00e5n en klich\u00e9 till en levande verklighet. Sj\u00e4lv prefererar jag det franska begreppet <em>mondialisation<\/em> \u2013 det l\u00e5ter mera elegant&#8230; Ett faktum \u00e4r att m\u00e4nskligheten st\u00e5r framf\u00f6r gigantiska utmaningar. Nu talar jag inte om ekonomisk stagnation i det gamla Europa eller Greklands skulds\u00e4ttning eller inhemska regeringskriser kring social- och h\u00e4lsov\u00e5rdsarrangemang.<\/p>\n<p>Jag talar om ny teknologi som baserar sig p\u00e5 h\u00e5llbarhet och garanterar ekosystemets existens p\u00e5 jordklotet i ett l\u00e5ngt perspektiv. Den enda prim\u00e4ra och verkligen h\u00e5llbara naturtillg\u00e5ngen \u00e4r solen, <em>Helios<\/em>. Den \u00e4r inte heller f\u00f6rnybar i det l\u00e5nga loppet, men den har \u00e4nnu n\u00e5gra miljarder \u00e5r framf\u00f6r sig; s\u00e5 har astronomerna r\u00e4knat.<\/p>\n<p>Vem utvecklar nya teknologier f\u00f6r energiproduktion utg\u00e5ende fr\u00e5n f\u00f6rnybara naturtillg\u00e5ngar, speciellt utg\u00e5ende fr\u00e5n sol, vind och biomassa? F\u00f6rst och fr\u00e4mst kemister och fysiker och ingenj\u00f6rer, speciellt kemiingenj\u00f6rer. Vem utvecklar teknologier f\u00f6r vatten- och luftrening, teknologier som inte enbart fungerar tekniskt men som \u00e4r ekonomiskt genomf\u00f6rbara i ett kortare perspektiv? Kemiingenj\u00f6rer. Vem utvecklar nya produkter som baserar sig p\u00e5 utnyttjandet av biomassa? Kemister och kemiingenj\u00f6rer.<\/p>\n<p>Kemisterna anklagas f\u00f6r m\u00e5nga brott och v\u00e5r historiska skuldb\u00f6rda \u00e4r onekligen tung. Ibland pr\u00e4glas kritiken av en alltf\u00f6r stor efterklokhet: m\u00e4nniskans kunskap \u00e4r alltid bristf\u00e4llig men den \u00f6kar st\u00e4ndigt. Vetenskapen och teknologin \u00e4r sj\u00e4lvkorrigerande. Kvicksilver anv\u00e4nds inte l\u00e4ngre av kemisk industri, DDT sprutas inte p\u00e5 \u00e5krar och p\u00e5 husdjur, blyf\u00f6reningar tills\u00e4tts inte l\u00e4ngre i bensin, avfallsvatten renas, avgaser renas, biologiskt nedbrytbara plaster utvecklas. I ett h\u00f6gtutvecklat samh\u00e4lle beh\u00f6ver vi kemikalier varje dag, men de ska s\u00f6nderfalla till ofarliga, icke-toxiska komponenter i naturen.<\/p>\n<p>Vi som \u00e4r f\u00f6dda vid havet \u00e4lskar havet: sm\u00e4ltande is i v\u00e5rsolen, sommardagens bl\u00e4ndande fj\u00e4rd, h\u00f6stens svarta storm. Vi vill till havet p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt: med en liten aktersnurra, med en segelb\u00e5t eller med ett gigantiskt kryssningsfartyg. Vi renar luften, vi renar vattnet, vi renar v\u00e4rldshaven, vi renar \u00d6stersj\u00f6n. Ni ska g\u00f6ra det; den unga generationen ska g\u00f6ra det.<\/p>\n<p>Leve kemiingenj\u00f6rsvetenskapen, leve Kemistklubben!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik och dekanus f\u00f6r fakulteten vid naturvetenskaper och teknik (FNT)<\/p>\n<p>Texten baserar sig p\u00e5 ett festtal som h\u00f6lls vid Kemistbalen 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Varf\u00f6r blev jag kemist och kemiingenj\u00f6r? Skolvitsorden i matematik, fysik och kemi var h\u00f6ga, s\u00e5 det var naturligt att v\u00e4lja en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Undervisningen i dessa \u2019h\u00e5rda\u2019 naturvetenskapliga \u00e4mnen var p\u00e5 en synnerligen h\u00f6g niv\u00e5 i min skola, medan biologiundervisningen var en aning tr\u00e5kig, tyv\u00e4rr. Mycket beror p\u00e5 l\u00e4rarens personlighet och engagemang. Dessutom [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[161,34,274],"class_list":["post-2019","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-hallbarhet","tag-kemi","tag-kemiteknik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2019","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2019"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2019\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2024,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2019\/revisions\/2024"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2019"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2019"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}