{"id":2026,"date":"2016-02-14T23:56:35","date_gmt":"2016-02-14T21:56:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2026"},"modified":"2016-02-15T09:44:28","modified_gmt":"2016-02-15T07:44:28","slug":"lockelsen-att-gina","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/02\/14\/lockelsen-att-gina\/","title":{"rendered":"Lockelsen att gina"},"content":{"rendered":"

\"JohannaUnder den g\u00e5ngna veckan har dagspressen behandlat ett misst\u00e4nkt fuskfall vid Teknologiska forskningscentralen, VTT. Det aktuella fallet g\u00e4ller en forskargrupp som studerade bl.a. uppkomst av typ 1 diabetes hos barn. Gruppen publicerade \u00e5r 2008 resultat som tydde p\u00e5 att man kunde f\u00f6rutsp\u00e5 senare framtr\u00e4dande diabetes p\u00e5 basis av f\u00f6r\u00e4ndringar i lipid- och aminosyrehalter i blodet. I artikeln exemplifierade forskarna fallet med hj\u00e4lp av en graf p\u00e5 blodv\u00e4rden uppm\u00e4tta under flera \u00e5r; och visst lipidhalterna gick upp mellan tv\u00e5 och tre \u00e5rs \u00e5lder medan insjuknade i diabetes skedde f\u00f6rst vid nio \u00e5rs \u00e5lder. Det som forskarna tyv\u00e4rr inte visade, \u00e4ven om de hade m\u00e4tt det, var att samma f\u00f6r\u00e4ndring i blodv\u00e4rden hade skett \u00e4ven hos helt friska barn, vilket egentligen omkullkastar det ovanst\u00e5ende p\u00e5st\u00e5endet. Statistiken st\u00f6dde n\u00e5gorlunda de framlagda p\u00e5st\u00e5enden, men antal barn som hade f\u00f6ljts upp i denna l\u00e5ngtidsstudie var relativt l\u00e5gt och varianserna var h\u00f6ga i f\u00f6rh\u00e5llande till antal barn (=testobjekt i studien), vilket minskar s\u00e4kerheten hos de statistiska resultaten. S\u00e5 \u00e4ven om man erh\u00f6ll statistiskt \u2013 i m\u00e5nga fall marginellt – signifikanta skillnader i blodv\u00e4rden mellan barn som insjuknade och de som inte gjorde det under studiens g\u00e5ng, var beviskraften hos resultaten \u00e4nd\u00e5 relativt l\u00e5g.<\/p>\n

Hur som helst blev studien publicerad i en ansenlig vetenskaplig tidskrift som kr\u00e4ver s.k. \u201dpeer reviewing\u201d, granskning av vetenskaplig kvalitet, av anonyma, oberoende kolleger inom samma forskningsf\u00e4lt, f\u00f6re pub. Forskningsetiken i studien har \u00e4ven granskats av tv\u00e5 olika grupper. Rapporterna av dessa etiska grupper har inte publicerats i sin helhet, men de slutsatser som har presenterats i media tyder p\u00e5 att grupperna inte har uppt\u00e4ckt renodlat forskningsfusk, det vill s\u00e4ga t.ex. plagiering eller falsifiering av forskningsresultat. D\u00e4remot har grupperna ifr\u00e5gasatt forskningsresultatens allm\u00e4ngiltiga relevans p\u00e5 grund av det l\u00e5ga antalet barn som har studerats samt tolkningen av resultat som \u00f6verdrev f\u00f6rekomsten av skillnader i blodv\u00e4rden hos friska barn och barn som senare insjuknade i diabetes.<\/p>\n

Vad kan driva forskare till den h\u00e4r typen av \u00f6verdrivenhet och ohederlighet i presentation av forskningsresultat och tolkning av dem? Svaret \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s mycket enkelt: pengar och \u00e4ra. VTT:s diabetesforskare fick mycket tack vare dessa banbrytande resultat 5,5 milj. euro av Finlands akademi f\u00f6r fortsatta studier av typ 1 diabetes. Varje forskare beh\u00f6ver nya, helst banbrytande resultat f\u00f6r att f\u00e5 sin studie publicerad och d\u00e4rmed kunna f\u00e5 finansiering f\u00f6r fortsatta studier. Dessutom skall resultaten visa statistiskt signifikanta skillnader mellan olika testgrupper; det g\u00e5r inte idag publicera resultat som inte visar (statistiskt) tydliga skillnader mellan testgrupper, eftersom den h\u00e4r typen av resultat inte \u00e4r intressanta(!). H\u00e4r har vi en v\u00e4ldigt stark sneddrivande kraft inom vetenskapspublicering som driver forskare att upprepa olika experiment eller analysera andra typer av data p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, tills man, heureka!, finner statistiskt signifikanta skillnader i testsituationerna. Det h\u00e4r leder \u00e4ven till m\u00e5nga helt on\u00f6diga experiment n\u00e4r olika grupper upprepar samma misslyckade testsituationer n\u00e4r man inte vet att n\u00e5gon annan grupper (eller \u00e4ven flera grupper) redan har gjort samma misstag. Det borde definitivt existera publiceringskanaler f\u00f6r \u00e4ven icke-signifikanta vetenskapliga resultat och \u00e4ven f\u00f6r helt misslyckade experimentuppl\u00e4gg. De resultat som inte visar n\u00e5gra skillnader mellan testgrupper kan i m\u00e5nga fall vara minst lika v\u00e4rdefulla som de statistiskt signifikanta resultaten, men idag f\u00f6rbiser man helt den h\u00e4r delen av verkligheten.<\/p>\n

Resultaten i mitt exempel var kanske inte p\u00e5 det gr\u00f6vsta s\u00e4ttet falsifierade \u00e4ven om presentationen och tolkningen av resultaten inte f\u00f6ljde de str\u00e4ngaste etiska kraven. Forskarna i gruppen hade hamnat i n\u00e5gon slags gr\u00e5 zon av etik, d\u00e4r de inte direkt lj\u00f6g om resultaten men inte heller framst\u00e4llde hela sanningen. \u00c4r det h\u00e4r ovanligt? Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att den h\u00e4r typen av presentationer inte \u00e4r alldeles ovanliga heller. Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt och grader av att l\u00e5ta bli att \u00e5terge alla resultat och alla os\u00e4kerhetsfaktorer kring ens studier. P\u00e5 grund av kraven p\u00e5 signifikanta resultat, kan man t.ex. v\u00e4lja att inte \u00e5terge de experimentomg\u00e5ngar som inte resulterade i signifikanta skillnader i resultaten. Man kan ocks\u00e5 l\u00e5ta bli att \u00e5terge alla begr\u00e4nsningar som man vet att ens resultat har, t.ex. p\u00e5 grund av testsituationen och\/eller insamling av material, f\u00f6r att kunna ge sina resultat st\u00f6rre allm\u00e4ngiltig relevans. Jag \u00e4r personligen medveten om ett flertal fall av den h\u00e4r typen och har h\u00f6rt talas om \u00e4nnu flera, s\u00e5 jag tror att m\u00e5nga forskare lockas att vistas i den gr\u00e5a zonen av forskningsetiska principer. Jag tror att en del inte ens har t\u00e4nkt att det s\u00e4tt som de presenterar och tolkar sina resultat skulle vara etiskt tvivelaktiga, medan andra kanske g\u00f6r det mera medvetet f\u00f6r att kunna f\u00e5 nya rader i sina cv:n och komma f\u00f6rbi konkurrenterna.<\/p>\n

Den h\u00e5rda konkurrensen om forskningsfinansiering och det r\u00e4tt sn\u00e4va s\u00e4tt som vi idag m\u00e4ter forskarnas duktighet (se\u00a0Anna Soveris\u00a0forskarblogg fr\u00e5n den 25 januari<\/a>) genom publiceringsfrekvens i rankade tidskrifter g\u00f6r det lockande f\u00f6r en del att ta till \u00e4ven mindre etiska s\u00e4tt att komma fram\u00e5t. De forskare som inte har reflekterat s\u00e5 mycket \u00f6ver etiska aspekter i forskningen har ofta kanske bara anammat den forskningsanda och \u2013etik som den forskargrupp, och framf\u00f6r allt ledaren i gruppen, har d\u00e4r man har hamnat som ung (forskar)studerande. Alla gruppledare har egentligen ett v\u00e4ldigt stort ansvar i att inte bara l\u00e4ra ut moderna vetenskapsmetoder utan \u00e4ven att l\u00e4ra ut h\u00f6g vetenskapsetik, eftersom varje ledare \u00e4nd\u00e5 \u00e4r en – b\u00e4ttre eller s\u00e4mre – f\u00f6rebild f\u00f6r de yngre forskarna.<\/p>\n

Det \u00e4r mycket synd och rent av tvivelaktigt att man kan bli yrkesforskare utan att ta en enda kurs i forskningsetik. Det h\u00e4r g\u00e4ller \u00e4ven \u00c5bo Akademi och dess forskarskolor. I vissa studieprogram erbjuds en kurs som \u00e5tminstone delvis ber\u00f6r forskningsetik, men dessa kurser kommer oftast f\u00f6re magistersexamen. D\u00e5 \u00e4r studeranden ofta s\u00e5 unga i sina karri\u00e4rer att de har sv\u00e5rt att se relevansen med forskningsetiken d\u00e5\u00a0de sj\u00e4lv knappast har kommit i kontakt med praktiskt forskningsarbete. I mitt tycke borde alla forskarstuderande utl\u00e4gga n\u00e5gon sorts k\u00f6rkort i forskningsetik f\u00f6r att \u00e5tminstone inte i misstag hamna i den etiska gr\u00e5zonen i sitt framtida forskningsarbete. Alla misstankar om forskningsfusk t\u00e4r p\u00e5 trov\u00e4rdigheten p\u00e5 inte bara den ber\u00f6rda forskaren eller forskargruppen utan \u00e4ven p\u00e5 det b\u00f6rda l\u00e4ros\u00e4tet eller den ber\u00f6rda forskningsinstitutionen som vi kan se i fallet som ber\u00f6r VTT. I slut\u00e4ndan t\u00e4r fuskmistankarna \u00e4ven p\u00e5 trov\u00e4rdigheten p\u00e5 hela vetenskapsv\u00e4rlden och anv\u00e4ndbarheten av forskningsresultat i samh\u00e4llets tj\u00e4nst. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det av stort v\u00e4rde att alla blivande\u00a0, som s\u00e5v\u00e4l etablerade,\u00a0forskare \u00e4r p\u00e5 det klara g\u00e4llande de etiska grundprinciperna inom forskningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under den g\u00e5ngna veckan har dagspressen behandlat ett misst\u00e4nkt fuskfall vid Teknologiska forskningscentralen, VTT. Det aktuella fallet g\u00e4ller en forskargrupp som studerade bl.a. uppkomst av typ 1 diabetes hos barn. Gruppen publicerade \u00e5r 2008 resultat som tydde p\u00e5 att man kunde f\u00f6rutsp\u00e5 senare framtr\u00e4dande diabetes p\u00e5 basis av f\u00f6r\u00e4ndringar i lipid- och aminosyrehalter i blodet. […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[276,275,277],"class_list":["post-2026","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-forskarskola","tag-forskningetik","tag-vetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2026"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2033,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026\/revisions\/2033"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}