{"id":2071,"date":"2016-03-15T15:10:08","date_gmt":"2016-03-15T13:10:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2071"},"modified":"2016-05-13T09:05:45","modified_gmt":"2016-05-13T06:05:45","slug":"kan-djur-framja-den-aldres-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/03\/15\/kan-djur-framja-den-aldres-halsa\/","title":{"rendered":"Kan djur fr\u00e4mja den \u00e4ldres h\u00e4lsa?"},"content":{"rendered":"

\"Marina<\/a>N\u00e5got som f\u00e5ngat mitt intresse inom forskningsomr\u00e5det psykiskt v\u00e4lbefinnande hos \u00e4ldre \u00e4r anv\u00e4ndningen av djur i \u00e4ldreomsorgen. Detta \u00e4r inget som har n\u00e5gon direkt koppling till min forskning i nul\u00e4get, men eftersom det har visat sig att anv\u00e4ndningen av djur i \u00e4ldreomsorgen p\u00e5 olika s\u00e4tt kan fr\u00e4mja den \u00e4ldres h\u00e4lsa \u00e4r det n\u00e5got som jag har f\u00f6ljt med intresse. Att det finns djur p\u00e5 \u00e4ldreboenden \u00e4r inget nytt fenomen. Att anv\u00e4nda dem mer systematiskt f\u00f6r att fr\u00e4mja den fysiska och psykiska h\u00e4lsan hos den \u00e4ldre \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5got som \u00e4r p\u00e5 uppg\u00e5ende. M\u00f6jligheterna f\u00f6r i vilka sammanhang man kan anv\u00e4nda sig av djur \u00e4r m\u00e5nga och kan vara ett viktigt verktyg i \u00e4ven andra omr\u00e5den \u00e4n \u00e4ldrev\u00e5rd.<\/p>\n

Hunden \u00e4r kanske det djur som lyfts fram mest i sammanhang d\u00e4r djuret anv\u00e4nds som ett verktyg i v\u00e5rd och rehabilitering. S.k. v\u00e5rdhundar kan anv\u00e4ndas till exempel i rehabiliterande syfte f\u00f6r att fr\u00e4mja b\u00e5de fysisk och kognitiv funktionsf\u00f6rm\u00e5ga. Enligt min uppfattning har arbetet med inf\u00f6randet av denna typ av verksamhet funnits n\u00e5got l\u00e4ngre i Sverige. Det finns redan utbildningar f\u00f6r v\u00e5rdhundar och olika f\u00f6rs\u00f6k med att anv\u00e4nda v\u00e5rdhundar p\u00e5 \u00e4ldreboenden har gjorts. Under dessa f\u00f6rs\u00f6k har personalen bland annat kunna observera att behovet av mediciner mot oro och antidepressiva medel har minskat. Man har \u00e4ven kunnat se positiva effekter p\u00e5 den kognitiva funktionsf\u00f6rm\u00e5gan hos \u00e4ldre personer med demens. Enligt Socialstyrelsens (i Sverige) rapport \u201dV\u00e5rdhund f\u00f6r \u00e4ldre i s\u00e4rskilt boende. En systematisk \u00f6versikt om effekter och vetenskapligt st\u00f6d\u201d fr\u00e5n 2014 beh\u00f6vs det dock fler vetenskapliga studier d\u00e4r effekterna av anv\u00e4ndningen av hundar i \u00e4ldreomsorgsverksamhet utv\u00e4rderas. Positiva effekter av m\u00f6tena med hunden har kunnat observeras p\u00e5 individniv\u00e5 men det saknas fortfarande bel\u00e4gg f\u00f6r effekterna p\u00e5 gruppniv\u00e5. Socialstyrelsen har \u00e4ven publicerat rekommendationer f\u00f6r hur v\u00e5rdhundar kan anv\u00e4ndas i v\u00e5rd och omsorg. F\u00f6r att kommuner och andra akt\u00f6rer inom \u00e4ldreomsorgen ska inf\u00f6ra denna typ av verksamhet beh\u00f6vs ocks\u00e5 mer spridning av evidensbaserad kunskap om effekterna av att anv\u00e4nda djur i \u00e4ldreomsorgen och en mera systematisk utv\u00e4rdering av redan existerande verksamhet.<\/p>\n

Anv\u00e4ndningen av djur i \u00e4ldreomsorgen har ocks\u00e5 p\u00e5 olika s\u00e4tt inkluderats i aktuell forskning i Finland, exempelvis i projektet \u201dEl\u00e4inten toimijuus yhteiskunnassa \u2013 N\u00e4k\u00f6kulmia Suomesta 1890-2040\u201d (Animal Agency in Human Society – Finnish perspectives 1890-2040) som finansieras av Finlands Akademi. Som en del av projektet kommer etnologen Jussi Lehtonen med delprojektet \u201dAnimal in senior citizens\u2019 nursing and rehabilitation centers in the 2040s\u201d unders\u00f6ka hur man i framtiden kunde anv\u00e4nda sig av djur i \u00e4ldreomsorgen. Mer information om projektet i sin helhet hittas h\u00e4r: http:\/\/animalagency.utu.fi\/<\/p>\n

Anv\u00e4ndningen av djur i \u00e4ldreomsorgen har \u00e4ven uppm\u00e4rksammats i media. Den 5 augusti 2015 kunde man i HBL l\u00e4sa om Karvinen och Klimppi som bes\u00f6kte ett serviceboende i Hollola. Denna typ av bes\u00f6ksverksamhet syftar inte till att systematiskt rehabilitera eller v\u00e5rda den \u00e4ldre s\u00e5 som anv\u00e4ndningen av en utbildad v\u00e5rdhund g\u00f6r, men kan trots det ha en h\u00e4lsofr\u00e4mjande inverkan p\u00e5 individen och upplevas som ett upplyftande inslag i vardagen. Artikeln \u00e4r ocks\u00e5 ett bra exempel p\u00e5 att det \u00e4ven \u00e4r m\u00f6jligt att anv\u00e4nda andra djur \u00e4n hundar i detta syfte.<\/p>\n

\"Bilden<\/a>

Bilden \u00e4r tagen fr\u00e5n en artikel som publicerades i HBL den 5 augusti 2015 (Foto: Cata Portin) och hittas \u00e4nnu i sin helhet p\u00e5 webben: http:\/\/gamla.hbl.fi\/feature\/2015-08-05\/765359\/karvinen-och-klimppi-lockar-fram-leenden<\/p><\/div>\n

H\u00e4starna och deras \u00e4gare \u00e4r aktiva i f\u00f6reningen Finlands lurviga kompisar r.f. (Suomen karva-kaverit r.y.; suomenkarvakaverit.fi). F\u00f6reningen, som bygger p\u00e5 frivilligverksamhet, riktar sig \u00e4ven till andra grupper \u00e4n \u00e4ldre. F\u00f6reningen har \u00e4ven beviljats medel fr\u00e5n RAY f\u00f6r ett tre\u00e5rigt projekt som har som syfte att inr\u00e4tta och sprida djurassisterat frivilligarbete i Finland.<\/p>\n

Om\u00a0 man st\u00e4ller mig fr\u00e5gan ”Kan djur fr\u00e4mja den \u00e4ldres h\u00e4lsa?” svarar jag tvekl\u00f6st ja. Min f\u00f6rhoppning \u00e4r att man i framtiden kunde inf\u00f6ra denna typ av \u201dalternativa\u201d inslag i rehabiliteringen och v\u00e5rden av \u00e4ldre och jag ser det som viktigt och n\u00f6dv\u00e4ndigt att mera forskning inom detta omr\u00e5de bedrivs.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e5got som f\u00e5ngat mitt intresse inom forskningsomr\u00e5det psykiskt v\u00e4lbefinnande hos \u00e4ldre \u00e4r anv\u00e4ndningen av djur i \u00e4ldreomsorgen. Detta \u00e4r inget som har n\u00e5gon direkt koppling till min forskning i nul\u00e4get, men eftersom det har visat sig att anv\u00e4ndningen av djur i \u00e4ldreomsorgen p\u00e5 olika s\u00e4tt kan fr\u00e4mja den \u00e4ldres h\u00e4lsa \u00e4r det n\u00e5got som jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":485,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[272],"tags":[279,42,278],"class_list":["post-2071","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-marina-nasman","tag-aldre","tag-forskning","tag-halsoframjande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/485"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2071"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2071\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2074,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2071\/revisions\/2074"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2071"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2071"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}