{"id":2084,"date":"2016-04-04T05:00:09","date_gmt":"2016-04-04T02:00:09","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2084"},"modified":"2016-04-04T18:57:06","modified_gmt":"2016-04-04T15:57:06","slug":"forschung-und-ausbildung-fur-die-welt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/04\/04\/forschung-und-ausbildung-fur-die-welt\/","title":{"rendered":"Forschung und Ausbildung f\u00fcr die Welt"},"content":{"rendered":"

\"TapioTill Cambridge, Oxford, Paris, Heidelberg, Stanford, Berkeley, MIT… S\u00e5 dr\u00f6mmer m\u00e5nga forskare; ut i den stora v\u00e4rlden, till toppuniversitet f\u00f6r att kunna samarbeta med v\u00e4rldens b\u00e4sta forskargrupper vid v\u00e4rldens b\u00e4sta universitet. Studenter kommer till mig och fr\u00e5gar, om jag kunde skriva rekommendationsbrev d\u00e5 de \u00e5ker utomlands som utbyteslelever. Ibland kan resan bli en besvikelse; en teknolog kom en g\u00e5ng till mig och ber\u00e4ttade att han var mycket missn\u00f6jd med sin vistelse vid Stuttgart Universit\u00e4t, Institut f\u00fcr Verfahrenstechnik. Varf\u00f6r, undrade jag, det \u00e4r ju ett toppst\u00e4lle p\u00e5 v\u00e5rt omr\u00e5de. Professorn bara skrev formler p\u00e5 tavlan utan att knyta dem till verkligheten, ber\u00e4ttade studenten; man l\u00e4rde sig inte riktigt n\u00e5gonting, avslutade han lakoniskt. Toppforskning garanterar inte automatiskt toppundervisning. D\u00e5 det g\u00e4ller forskning, s\u00e5 \u00e4r m\u00e5nga av v\u00e5ra doktorander r\u00e4tt s\u00e5 kr\u00e4vande: apparatur ska finnas tillg\u00e4nglig, den ska fungera och laboratorieingenj\u00f6ren eller teknikern ska fixa det. Annat \u00e4r det utomlands. En av mina kolleger \u00e5kte till University of Delaware inom ramen f\u00f6r Fullbright-programmet. N\u00e5gra m\u00e5nader gick till att reparera en gammal gaskromatograf. Professorn brydde sig inte om; han fokuserade p\u00e5 allm\u00e4n PR-jargong om hur viktig katalys \u00e4r som vetenskapsgren. Slutligen b\u00f6rjade instrumentet fungera och min kollega fick resultat till st\u00e5nd. Fr\u00e5n USA h\u00e4mtade hon en splitterny bil till Finland.<\/p>\n

Oftast \u00e4r erfarenheterna av en utlandsvistelse dock mycket positiva. Man tr\u00e4ffar nya m\u00e4nniskor, knyter nya kontakter, g\u00f6r framg\u00e5ngsrika experiment. Framf\u00f6r allt, man f\u00e5r nya id\u00e9er genom att byta milj\u00f6n. Det \u00e4r som en uppfriskande dusch att l\u00e4mna alla kverulanter h\u00e4r hemma och starta \u2013 \u00e5tminstone skenbart \u2013 fr\u00e5n ett rent bord. Vetenskapsidkare har alltid varit internationella. Mikael Agricola studerade i Wittenberg, en finl\u00e4ndare var uppenbarligen f\u00f6r l\u00e4nge sedan en tid rektor f\u00f6r Paris universitet, det legendariska Sorbonne. Den store finske barnl\u00e4karen, arkiater Arvo Ylpp\u00f6 forskade i b\u00f6rjan av 1900-talet vid Kaiser Wilhelminstitutet i Berlin, d\u00e4r \u00e4ven Urho Kekkonen vistades f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla sin doktorsavhandling i juridik. F\u00f6rdomsfria var dessa tidiga internationalister, l\u00e5ngt innan Erasmus och andra utbytesprogram kom i g\u00e5ng. Under efterkrigs\u00e5ren spelade Finlands goda relationer till USA och Fullbright-program en avg\u00f6rande roll f\u00f6r den vetenskapliga utvecklingen av v\u00e5rt land. Min l\u00e4rare och mentor, professor Leif Hummelstedt \u00e5kte med b\u00e5t till USA p\u00e5 1950-talet f\u00f6r att doktorera vid v\u00e4rldens b\u00e4sta universitet i kemiteknik, Massachusetts Institute of Technology (MIT). I samma b\u00e5t \u00e5kte Pekka Linko och Eero Suoninen; ocks\u00e5 de skulle doktorera vid MIT. Pekka Linko blev senare professor i bioteknik vid Tekniska h\u00f6gskolan och Eero Suoninen blev professor i materialfysik vid \u00c5bo Universitet. De kom som friska fl\u00e4ktar tillbaka till Finland ; f\u00f6rnyade undervisningen och lyfte vetenskapen p\u00e5 en h\u00f6g internationell niv\u00e5; Hummelstedt i kemisk reaktionsteknik, Linko i bioteknik och Suoninen i ytfysik. Dessutom blev de personliga v\u00e4nner, f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

V\u00e5rt land har tagit enorma kliv fram\u00e5t p\u00e5 forskningens gr\u00e4nsl\u00f6sa f\u00e4lt. Vi har blivit ett attraktivt land som lockar massor av utl\u00e4ndska forskare till de b\u00e4sta grupperna i \u00c5bo, Helsingfors, Ule\u00e5borg, Jyv\u00e4skyl\u00e4,… Vi ska vara stolta \u00f6ver detta och accelerera denna utveckling. Min vision \u00e4r att vi kan bli framtidens Schweiz i detta avseende: en stor del av forskare och professorer vid toppuniversitet som ETH (Z\u00fcrich) och EPFL (Lausanne) kommer fr\u00e5n utlandet. Det \u00e4r en av hemligheterna bakom Schweiz\u2019 enorma succ\u00e9 i vetenskapsv\u00e4rlden.<\/p>\n

Finlandska beslutsfattare borde g\u00f6ra en storsatsning f\u00f6r att internationalisera forskningsklimatet i v\u00e5rt land. Tyv\u00e4rr har trenden varit den motsatta under SSS-regeringens tid. Regeringen har kastat en v\u00e5t och smutsig trasa mot ansiktet. Jag talar inte enbart om de v\u00e4lk\u00e4nda nedsk\u00e4rningarna p\u00e5 universitetssektorn, utan om den \u2019sannfinnl\u00e4ndska\u2019 tendensen i forskningspolitiken. FIDIPRO-professurer som anv\u00e4ndes f\u00f6r att locka framst\u00e5ende finl\u00e4ndska och utl\u00e4ndska forskare, vilka arbetar vid utl\u00e4ndska toppuniversitet tillbaka f\u00f6r en tid till Finland, har i praktiken nedlagts: Tekes har f\u00f6r sin del slopat programmet och Finlands Akademi har varit tvungen att frysa ned programmet. Inga nya ans\u00f6kningar kan l\u00e4mnas in. Det \u00e4r regeringens uttryckliga vilja. Ett nytt f\u00f6rslag till anslagsf\u00f6rdelningen till universiteten har utarbetats. Om det f\u00f6rverkligas, s\u00e5 kommer praktiskt taget alla bonus f\u00f6r internationaliseringen att f\u00f6rsvinna; t.ex. extra anslag som man nu f\u00e5r f\u00f6r utl\u00e4ndska doktorer. Regeringen pressade i riksdagen genom en lag som tvingar oss att ta h\u00f6ga terminsavgifter av magisterstuderande som kommer fr\u00e5n utlandet och studerar hos oss p\u00e5 engelska. Regeringen kallar detta utbildningsexport (koulutusvienti). Give me a break, ropar jag. Pga denna misslyckade lag kommer en stor del av de internationella magisterprogrammen i hela landet att hamna i kris. Det \u00e5terst\u00e5r att se, huruvida vi kan kompensera bortfallet av studenter fr\u00e5n tredje v\u00e4rlden med studenter fr\u00e5n EU-EES-omr\u00e5det. Den rasistiska och xenofoba flygeln i det semi-fascistiska regeringspartiet har n\u00e5tt sitt m\u00e5l. Nyligen skrev undervisningsminister Grahn-Laasonen ett \u2019herdebrev\u2019 till universitetsrektorer: vi ska bli effektivare!<\/p>\n

\u00c5bo Akademi har varit en av pionj\u00e4rerna i Finland vad internationaliseringen betr\u00e4ffar. Norden \u00e4r en naturlig riktning f\u00f6r oss, likas\u00e5 EU-omr\u00e5det. Akademin borde ha som strategisk m\u00e5ls\u00e4ttning att bli Finlands mest internationella universitet. Det \u00e4r synnerligen viktigt f\u00f6r oss: f\u00f6r forskningens internationella konkurrenskraft, f\u00f6r utveckling av undervisningen och f\u00f6r studenternas livserfarenhet. Igelkottspolitik ska inte vara v\u00e5r politik, utan \u00f6ppna d\u00f6rrars politik; \u00c5bo Akademi \u00e4r Finlands f\u00f6nster till den fria v\u00e4rlden, till l\u00e4nder som respekterar vetenskapens frihet.<\/p>\n

N\u00e4sta vecka kommer en g\u00e4ststudent fr\u00e5n Padova, Italien, f\u00f6ljande vecka en student fr\u00e5n Darmstadt, Tyskland och den 20 april en ny doktorand fr\u00e5n Caracas, Venezuela till min grupp. Professorn tackar ofta doktoranden, men k\u00e4nslan \u00e4r fantastisk d\u00e5 en f\u00e4rdig doktor tackar handledaren. Tapio, det h\u00e4r \u00e4r ett fint st\u00e4lle att g\u00f6ra forskning, sade en nybliven tysk doktor fr\u00e5n min grupp, d\u00e5 hon \u00e5terv\u00e4nde till sitt hemland. S\u00e4llan har jag blivit s\u00e5 glad. Hon var Sabrina Schmidt, som fick av Finska Kemistsamfundet priset f\u00f6r b\u00e4sta doktorsavhandlingen p\u00e5 kemins och kemiska teknologins omr\u00e5de i Finland. Auf Wiedersehen!<\/p>\n

Universitet i Florida, Gainsville, mars 2016<\/p>\n

Tapio Salmi<\/em><\/p>\n

PS Jag h\u00f6ll ett f\u00f6redrag vid konferensen Organic Reactions in Catalysis, Miami samt bes\u00f6kte universitetet i Gainsville f\u00f6r att diskutera potentiellt samarbete och forskarutbyte. Jag tackar J.-P. Mikkola, Pasi Tolvanen och Eero Salminen f\u00f6r trevligt reses\u00e4llskap. Det sociala programmet slutade p\u00e5 en bar i Lake Worth. Pl\u00f6tsligt kom polis- och brandbilar med skrikande alarmsignaler: en man bakom h\u00f6rnet hade v\u00e4grat att ge pengar \u00e5t en r\u00e5nare, som sk\u00f6t ett skott i mannens mage. Ambulansen f\u00f6rde offret till sjukhus och polisen sp\u00e4rrade omr\u00e5det. Det blev dags att g\u00e5 till hotellet och l\u00e4gga sig. Florida har m\u00e5nga ansikten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Till Cambridge, Oxford, Paris, Heidelberg, Stanford, Berkeley, MIT… S\u00e5 dr\u00f6mmer m\u00e5nga forskare; ut i den stora v\u00e4rlden, till toppuniversitet f\u00f6r att kunna samarbeta med v\u00e4rldens b\u00e4sta forskargrupper vid v\u00e4rldens b\u00e4sta universitet. Studenter kommer till mig och fr\u00e5gar, om jag kunde skriva rekommendationsbrev d\u00e5 de \u00e5ker utomlands som utbyteslelever. Ibland kan resan bli en besvikelse; en […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[281],"class_list":["post-2084","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-internationalisering"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2084","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2084"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2084\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2092,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2084\/revisions\/2092"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2084"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2084"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2084"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}