{"id":2101,"date":"2016-04-18T01:08:29","date_gmt":"2016-04-17T22:08:29","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2101"},"modified":"2016-04-19T11:49:02","modified_gmt":"2016-04-19T08:49:02","slug":"nya-arter-pa-nara-hall-och-i-fjarran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/04\/18\/nya-arter-pa-nara-hall-och-i-fjarran\/","title":{"rendered":"Nya arter p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll och i fj\u00e4rran"},"content":{"rendered":"

\"Johanna<\/a><\/p>\n

M\u00e5nga kanske t\u00e4nker att v\u00e4rlden redan \u00e4r utforskad och att vi bland annat k\u00e4nner v\u00e4l till alla v\u00e4xt- och djurarter som f\u00f6rekommer p\u00e5 jorden. S\u00e5 konstigt som det kanske kan k\u00e4nnas, \u00e4r vi l\u00e5ngt ifr\u00e5n att ens k\u00e4nna till alla stora djurarter trots att forskarna hittills har beskrivit drygt 1,7 miljoner arter av djur, v\u00e4xter, lavar, svampar och alger. Encelliga organismer som bakterier finns inte ens med p\u00e5 den h\u00e4r listan, eftersom artrikedomen bland dem \u00e4r \u00e4nnu st\u00f6rre och artbest\u00e4mningen har hittills f\u00f6re de moderna molekyl\u00e4ra metoderna varit mycket os\u00e4ker och sv\u00e5r. Trots detta n\u00e4stan hisnande antal k\u00e4nda arter uppt\u00e4cks det kontinuerligt nya arter b\u00e5de n\u00e4r och fj\u00e4rran. De nya arterna \u00e4r inte alltid heller g\u00f6mda i de djupaste oceanerna eller i de t\u00e4taste djunglerna, och de beh\u00f6ver inte heller vara mikroskopiskt sm\u00e5, utan nya och till och stora arter kan uppt\u00e4ckas \u00e4ven i \u201dhelt civiliserade\u201d och bebodda omr\u00e5den. Flera g\u00e5nger per \u00e5r f\u00e5r man l\u00e4sa i vanliga dagstidningar om uppt\u00e4ckter av nya, sp\u00e4nnande arter p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Varanus\"<\/a>

Foto: Valter Weijola<\/p><\/div>\n

\u00c4ven om \u00c5bo Akademi inte har en inriktning i taxonomi eller till exempel zoogeografi, f\u00f6rekommer forskare med anknytning till v\u00e5rt universitet alltid nu och d\u00e5\u00a0 i samband av \u00e4ven den h\u00e4r typen av uppt\u00e4ckter. R\u00e4tt nyligen kunde man l\u00e4sa i tidningen om uppt\u00e4ckten av en ny varanart i Indonesien som gjordes av Valter Weijola, doktorand vid \u00c5bo universitet. \u00c5r 2012 hade Valter Weijola hittat en ny varanart p\u00e5 en \u00f6 i Papua Nya Guinea som sedan beskrevs i en vetenskaplig tidskrift och d\u00f6ptes till Varanus semotus<\/em>. Arten \u00e4r ett rovdjur och kan v\u00e4xa till en meters storlek. Artbest\u00e4mningen verifierades med DNA-analyser varav en del gjordes av Christer Lindqvist, lektor vid marin- och milj\u00f6biologi vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

\"Rattus\"<\/a>

Foto: Valter Weijola<\/p><\/div>\n

N\u00e4r Valter s\u00f6kte efter nya varanarter f\u00f6r sin doktorsavhandling, r\u00e5kade han \u00e4ven hitta en ny art av r\u00e5ttor, Rattus detentus<\/em>. Den h\u00e4r arten \u00e4r ocks\u00e5 relativt stor; den individ som Valter hittade var 26 cm l\u00e5ng, utan svans.<\/p>\n

Dessa arter \u00e4r inte de f\u00f6rsta som Valter Weijola har uppt\u00e4ckt. Redan under 2009, i samband med hans pro gradu \u2013arbete vid milj\u00f6- och marinbiologi, gjorde Valter sin f\u00f6rsta varanuppt\u00e4ckt i Indonesien. Den h\u00e4r f\u00f6rsta nya arten d\u00f6ptes till Varanus obor<\/em>, var obor inte syftar till \u00c5bo (\u00e4ven om det skulle vara trevligt) utan betyder en fackla. Namnet syftar till den r\u00f6da f\u00e4rgteckningen av den f\u00f6r \u00f6vrigt svarta varanen som kan v\u00e4xa till en storlek p\u00e5 1,5 meter.<\/p>\n

Vid slutet av 2000-talet fanns det beskrivningar p\u00e5 5487 arter av d\u00e4ggdjur, som r\u00e5ttorna tillh\u00f6r i, och av 8743 kr\u00e4ldjur, som varanerna tillh\u00f6r i, och man uppskattade att det antagligen finns ca 5500 olika d\u00e4ggdjur och ca 10000 kr\u00e4ldjur i v\u00e4rlden*. Att en ung man fr\u00e5n Finland har varit med om att uppt\u00e4ckta tre nya arter av dessa relativt v\u00e4l beskrivna djurgrupper \u00e4r r\u00e4tt enast\u00e5ende. Roligt ocks\u00e5 att man \u00e4nnu idag kan g\u00f6ra fullgod och sp\u00e4nnande vetenskap genom uppt\u00e4cktsresande \u00e1 la Charles Darwin och Robert Wallace.<\/p>\n

\"Nopping\"<\/a>

Foto: Jukka Vauras<\/p><\/div>\n

Man beh\u00f6ver dock inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis resa till Indonesiens obebodda \u00f6ar f\u00f6r att hitta nya arter. Att hitta f\u00f6r v\u00e4rlden en ny d\u00e4ggdjursart i Finland \u00e4r dock mycket osannolikt och skulle g\u00f6ra en v\u00e4rldssensation, men i andra organismgrupper finns det mycket att uppt\u00e4cka \u00e4ven i v\u00e5ra n\u00e4rmilj\u00f6er. Ett gott exempel p\u00e5 s\u00e5dana uppt\u00e4ckter \u00e4r till exempel en svampart som Jukka Vauras vid de biologiska samlingarna vid \u00c5bo Akademi uppt\u00e4ckte p\u00e5 \u00c5land. Den h\u00e4r noppingen, Entoloma xanthoserrulatum,<\/em> v\u00e4xer p\u00e5 Ek\u00f6n, bara n\u00e5gra hundra meter fr\u00e5n Hus\u00f6 biologiska station. Jukka, som \u00e4r en av de ledande svampexperterna i Finland, har under sin l\u00e5nga karri\u00e4r beskrivit ett tjogtal nya stora (makroskopiska) svamparter, vilket inte heller \u00e4r s\u00e5 d\u00e5ligt \u00e4ven om det antas f\u00f6rekomma ca 1,5 miljoner svamparter i v\u00e4rlden, varav ca 100\u00a0000 \u00e4r beskrivna.<\/p>\n

\"Flugor\"<\/a>

\u00d6versta bilden: Lispocephala falculata Underst, v\u00e4nster: Drosophila tristis, mitten: huvud tillh\u00f6rande Drosophila tristis, h\u00f6ger: Dilophus. Foton: Anssi Ter\u00e4s<\/p><\/div>\n

Viktiga uppt\u00e4ckter av nya arter i mera regionalt perspektiv g\u00f6rs \u00e4nnu oftare \u00e4n uppt\u00e4ckter av helt nya arter. Det finns m\u00e5nga ouppt\u00e4ckta djur-, v\u00e4xt- och svamparter kvar \u00e4ven i Finland. Dessutom den p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6ranleder till en kontinuerlig invasion av nya, ofta ursprungligen mera sydliga arter till v\u00e5rt land. \u00c4ven i \u00d6stersj\u00f6n uppt\u00e4cker man kontinuerligt nya arter som oftast h\u00e4rstammar fr\u00e5n fartygens ballastvatten och har ofta sitt ursprung n\u00e5gonstans l\u00e5ngt borta i Amerika eller Asien. Som ett exempel p\u00e5 f\u00f6r Finland nya arter som har uppt\u00e4ckts av \u00c5A-anknutna forskare kan n\u00e4mnas tre nya flugarter som hittades av en grupp insektforskare som bes\u00f6kte Hus\u00f6 biologiska station h\u00f6sten 2012. Anssi Ter\u00e4s fr\u00e5n de biologiska samlingarna och resten av gruppen lyckades bara p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 dagar hitta dessa arter inom stationens n\u00e4rmaste omgivning. Det tyder p\u00e5 att m\u00e5nga fler arter skulle finnas att uppt\u00e4cka om de r\u00e4tta experterna hade m\u00f6jlighet till en l\u00e4ngre vistelse och bes\u00f6k i \u00e4nnu fler biotoper. \u00c4ven den h\u00e4r typen av artbeskrivningar \u00e4r mycket v\u00e4rdefulla, eftersom de kompletterar v\u00e5r bild av naturens m\u00e5ngformighet och reflekterar eventuellt p\u00e5g\u00e5ende milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

Ibland kan man ocks\u00e5 f\u00e5 \u00e4ran att bli f\u00f6revigad i artbeskrivningar \u00e4ven om man kanske inte sj\u00e4lv har varit med om att uppt\u00e4cka och beskriva en ny art. En s\u00e5dan h\u00e4r \u00e4ra sk\u00e4nktes till Hans-Peter Fagerholm, forskare i parasitologi vid \u00c5bo Akademi, f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. En forskargrupp i USA uppt\u00e4ckte en ny art av rundmaskar (Nematoda) som lever som parasit hos pelikanf\u00e5glar i Florida, och den h\u00e4r arter d\u00f6ptes till Contracaecum fagerholmi<\/em> efter \u00c5boforskaren. Hans-Peter \u00e4rades f\u00f6r utvecklandet av de forskningsmetoder som hade anv\u00e4nts vid den taxonomiska identifieringen av en ny art.<\/p>\n

Dessa sm\u00e5 glimtar av nya uppt\u00e4ckter speglar en del av den kanske mindre k\u00e4nd forskning inom biodiversitetsstudier som utf\u00f6rs vid \u00c5bo Akademi och som v\u00e4cker uppm\u00e4rksamhet i yrkeskretsarna, och ibland \u00e4ven mera generellt, v\u00e4rlden runt. Exemplen h\u00e4r visar ocks\u00e5 att \u00c5bo Akademi och den forskning som g\u00f6rs \u00e4r global i m\u00e5nga olika perspektiv. Forskarna reser och g\u00f6r sina uppt\u00e4ckter i olika delar av v\u00e4rlden och som i vilken som helst modern forskning \u00e4r samarbete med forskare p\u00e5 alla kontinenter mycket viktigt och fruktbart.<\/p>\n

*Chapman, A. D. (2009). Numbers of Living Species in Australia and the World<\/u><\/a> (2nd ed.). Canberra: Australian Biological Resources Study. pp.\u00a01\u201380. ISBN<\/u><\/a>\u00a0978 0 642 56861 <\/u><\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga kanske t\u00e4nker att v\u00e4rlden redan \u00e4r utforskad och att vi bland annat k\u00e4nner v\u00e4l till alla v\u00e4xt- och djurarter som f\u00f6rekommer p\u00e5 jorden. S\u00e5 konstigt som det kanske kan k\u00e4nnas, \u00e4r vi l\u00e5ngt ifr\u00e5n att ens k\u00e4nna till alla stora djurarter trots att forskarna hittills har beskrivit drygt 1,7 miljoner arter av djur, v\u00e4xter, […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[284,282,42,283],"class_list":["post-2101","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-arter","tag-biodiversitet","tag-forskning","tag-upptacktsresande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2101","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2101"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2101\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2110,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2101\/revisions\/2110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2101"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2101"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2101"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}