![\"Nilla_arbetsrum\"](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Nilla_arbetsrum.jpg\")
<\/a><\/p>\nI dagens universitet handlar professorns arbete mycket om att s\u00f6ka pengar. Ja, m\u00e5nga g\u00e5nger k\u00e4nns det som om man verkligen letar efter dem ..<\/p>\n
Vi vet att basfinansieringen g\u00e5r mot stramare tider och vi m\u00e5ste vara alerta f\u00f6r att s\u00f6ka extern och konkurrensutsatt finansiering i allt st\u00f6rre grad. Detta \u00e4r ingenting nytt, alltid har man v\u00e4l i olika utstr\u00e4ckning arbetat med att utveckla bra forskningsid\u00e9er, som \u00e4ven l\u00e5ter bra f\u00f6r dem som st\u00e5r f\u00f6r finanserna. Men i f\u00f6rh\u00e5llande till hur det var f\u00f6r t.ex 10 \u00e5r sedan har ans\u00f6kningstakten avsev\u00e4rt \u00f6kat och projekten m\u00e5ste inneh\u00e5lla allt fler dimensioner. Ja, det har blivit n\u00e5got av ett 1000-bitarspussel som kr\u00e4ver otroligt m\u00e5nga arbetsmoment. .. Om det inte \u00e4r s\u00e5 att det \u00e4r ett tecken p\u00e5 att jag b\u00f6rjar bli gammal d\u00e5 saker och ting verkar ha varit s\u00e5 mycket enklare f\u00f6rr ..<\/p>\n
Men hur ser pusslet ut, vilka bitar beh\u00f6ver vi?<\/strong><\/p>\n Id\u00e9er:<\/em> Helst ska man ha flera, utm\u00e4rkta id\u00e9er \u2013 det r\u00e4cker inte att fokusera en sak. Ans\u00f6knings- och evalueringsprocesserna \u00e4r l\u00e5ngsamma och framg\u00e5ngsprocenten \u00e4r s\u00e5 l\u00e5g att man helst borde ha flera pussel p\u00e5 g\u00e5ng samtidigt.<\/p>\n Expertis<\/em>: En viktig del av arbetet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att utveckla sin egen expertis, detta g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s helt allm\u00e4nt f\u00f6r professorsarbetet, men ocks\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till projektans\u00f6kningar. Det r\u00e4cker inte att man har en god id\u00e9, den skall f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rankras i ett gediget kunnande. Det \u00e4r s\u00e5ledes sv\u00e5rt att er\u00f6vra nya, tv\u00e4rvetenskapliga omr\u00e5den. Utv\u00e4rderna p\u00e5pekar snabbt att man inte har publicerat inom r\u00e4tt disciplin trots att just detta gr\u00e4ns\u00f6verskridande grepp f\u00f6rv\u00e4ntas.<\/p>\n N\u00e4tverk:<\/em> Eftersom man inte kan vara expert p\u00e5 s\u00e5 omfattande och tv\u00e4rvetenskapliga fr\u00e5gest\u00e4llningar som dagens projekt helst ska inneh\u00e5lla \u00e4r det kritiskt att bygga \u00e4ndam\u00e5lsenliga n\u00e4tverk. Helst b\u00e5de nationella, nordiska, och internationella. Man har f\u00f6rst\u00e5s ofta redan etablerade n\u00e4tverk utg\u00e5ende fr\u00e5n tidigare forskningsverksamhet, men idag stipulerar finansi\u00e4rerna m\u00e5nga g\u00e5nger hurdant n\u00e4tverk som f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6r just den specifika finansieringsformen och d\u00e5 g\u00e4ller det att st\u00e4ndigt vara \u00f6ppen f\u00f6r nya samarbetspartners.<\/p>\n Tv\u00e4rvetenskaplighet:<\/em> Denna bit h\u00f6r t\u00e4tt ihop med n\u00e4tverksbygget. Det f\u00f6rv\u00e4ntas som sagt att man arbetar b\u00e5de tv\u00e4r- och m\u00e5ngvetenskapligt. Detta \u00e4r oerh\u00f6rt givande, samtidigt f\u00f6rknippat med m\u00e5nga utmaningar. Att studera samma fenomen fr\u00e5n flera perspektiv \u00e4r nyttigt, men trots att vi kanske anv\u00e4nder samma begrepp inom olika vetenskapsomr\u00e5den, kan det h\u00e4nda att vi l\u00e4gger v\u00e4ldigt olika inneb\u00f6rd i begreppen, vilket g\u00f6r att det kan r\u00e4cka l\u00e4nge innan man talar s.a.s samma spr\u00e5k.<\/p>\n Kommunikation och synlighet:<\/em> Det har blivit allt viktigare att ta den vetenskapliga kommunikationen p\u00e5 allvar redan i planeringsskedet av ett forskningsprojekt. Och det \u00e4r inte bara att planera vilka tidskrifter som \u00e4r centrala f\u00f6r rapporteringen, utan \u00e4ven fr\u00e5gor om open science, open data, open access samt alternativa s\u00e4tt att synligg\u00f6ra forskningsresultat \u00e4r v\u00e4sentliga komponenter idag. Hur kan vi f\u00f6rb\u00e4ttra synligheten f\u00f6r forskningsprojektet och hur kan vi effektivera anv\u00e4ndingen av forskningsdata inom ramen f\u00f6r forskningsetiska fr\u00e5gest\u00e4llningar?<\/p>\n Karri\u00e4rplanering:<\/em> Forskningsprojektens roll \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven att tillgodose karri\u00e4rsstigar och skapa m\u00f6jligheter f\u00f6r doktorander och forskare. H\u00e4r g\u00e4ller det att ha koll p\u00e5 vilka finansi\u00e4rerna definierar som sin m\u00e5lgrupp och f\u00f6rs\u00f6ka balansera projekten s\u00e5 att man f\u00e5r in pengar f\u00f6r forskarkarri\u00e4rens olika skeden. \u00c4ven mobiliteten \u00e4r en viktig del av denna helhet.<\/p>\n Utlysningar:<\/em> Det \u00e4r inte precis brist p\u00e5 utlysningar, allra minst p\u00e5 EU-niv\u00e5, men att kartl\u00e4gga den informationen och hitta utlysningar som \u00e4r relevanta f\u00f6r just den egna forskargruppen, eller m\u00f6jligheten att skapa nya projekt, \u00e4r ett synnerligen tidskr\u00e4vande arbetsmoment. Nya uppslag och utlysningar kommer pl\u00f6tsligt och man k\u00e4nner att man borde sl\u00e4ppa allt man har i h\u00e4nderna och fokusera ans\u00f6kan. H\u00e4r noterar jag tacksamt att \u00c5A satsar p\u00e5 att utveckla denna typs service som b\u00e4st!<\/p>\n Ekonomi:<\/em> Om man inte \u00e4r ekonom \u00e4r den ekonomiska planeringen och budgeteringen n\u00e5got av en utmaning. Lyckligtvis har vi duktiga ekonomisekreterare som hj\u00e4lper! Annars skulle denna bit varje g\u00e5ng fallera och \u00e5tminstone jag sku aldrig f\u00e5 n\u00e5gon finansiering.<\/p>\n Tro och motivation:<\/em> Ans\u00f6kningarna kommer oftare tillbaka med ett negativt beslut trots att projektet kan ha f\u00e5tt fina po\u00e4ng och positiv feedback. Men konkurrensen \u00e4r h\u00e5rd och det \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger fast i v\u00e4ldigt sm\u00e5 marginaler. Det g\u00e4ller att orka tro att det man g\u00f6r \u00e4r bra! Det g\u00e4ller att motivera sig sj\u00e4lv och andra att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5 nytt, ta tillvara konstruktiv feedback och never give up!<\/p>\n Hur f\u00e5r man ihop det? <\/strong><\/p>\n Arbetet med forskningsans\u00f6kningar \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt givande och st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande i ens arbete. Och s\u00e5 ska det vara. Det g\u00e5r inte att s\u00e5 noga s\u00e4rskilja dessa element, men alla st\u00f6rre utlysningar kr\u00e4ver f\u00f6rst\u00e5s att man fokuserar, planerar och prioriterar dessa bitar alldeles s\u00e4rskilt. Och det kr\u00e4vs p\u00e5 riktigt mycket tid. N\u00e5got man borde uppm\u00e4rksamma d\u00e5 man g\u00f6r upp sin arbetsplan. Som det \u00e4r nu f\u00e5r denna typs verksamhet en f\u00f6rsvinnande liten del av arbetstimmarna.<\/p>\n Och n\u00e4r man f\u00e5r gl\u00e4djebeskedet att man blivit beviljad forskningsfinansiering, ja d\u00e5 \u00e4r det l\u00e4ge att fira \u263a Men samtidigt smyger sig fr\u00e5gan N\u00e4r ska professorn sj\u00e4lv forska?<\/em> fram. Det finns s\u00e4llan pengar f\u00f6r projektledaren att utf\u00f6ra forskning. Ansvaret ligger p\u00e5 att leda och administrera projektet och g\u00e4rna planera f\u00f6r nya, kommande projekt. Men den fr\u00e5gan f\u00e5r jag nog kanske \u00e5terkomma till i ett senare inl\u00e4gg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I dagens universitet handlar professorns arbete mycket om att s\u00f6ka pengar. Ja, m\u00e5nga g\u00e5nger k\u00e4nns det som om man verkligen letar efter dem .. Vi vet att basfinansieringen g\u00e5r mot stramare tider och vi m\u00e5ste vara alerta f\u00f6r att s\u00f6ka extern och konkurrensutsatt finansiering i allt st\u00f6rre grad. Detta \u00e4r ingenting nytt, alltid har […]<\/p>\n","protected":false},"author":164,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262],"tags":[289,106,42,156],"class_list":["post-2131","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-gunilla-widen","tag-ansokningar","tag-arbetstid","tag-forskning","tag-forskningsfinansiering"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2131","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/164"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2131"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2133,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2131\/revisions\/2133"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}