{"id":2165,"date":"2016-05-18T16:18:22","date_gmt":"2016-05-18T13:18:22","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2165"},"modified":"2016-05-18T19:54:28","modified_gmt":"2016-05-18T16:54:28","slug":"fjarde-gangen-gillt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/05\/18\/fjarde-gangen-gillt\/","title":{"rendered":"Fj\u00e4rde g\u00e5ngen gillt"},"content":{"rendered":"

\"Peter<\/a>Det f\u00f6rsta seminariet med anledning av \u00c5A:s nya minoritetsprofil inom forskning h\u00e5lls p\u00e5 fredag denna vecka. F\u00f6rhoppningsvis \u00e4r det h\u00e4r ett startskott som inspirerar forskningsverksamheten vid \u00c5A. Bl.a. tre nya professorer har rekryterats och konkurrensen m\u00e5ste ha varit h\u00e5rd. Befattningarna s\u00f6ktes av n\u00e4stan 100 personer. Samtidigt har mer \u00e4n en handfull g\u00e4stande professorer knutits till \u00c5A.<\/p>\n

I kontrast till vad man kunde f\u00f6rv\u00e4nta sig av ett universitet som \u00c5A \u2013 det finlandssvenska universitetet \u2013 syns det inte mycket av det finlandssvenska i det f\u00f6rsta seminariet som nu h\u00e5lls. Tyngdpunkten ligger i h\u00f6gre grad p\u00e5 gr\u00e4nssnittet mellan det finl\u00e4ndska och det globala, och p\u00e5 fr\u00e5gan om vilka teman som idag \u00e4r aktuella och relevanta. Det ger rum f\u00f6r en m\u00e4ngd r\u00f6ster \u2013 \u00e4ven om flera kunde och borde h\u00f6ras.<\/p>\n

\u00c4r det h\u00e4r en fanflykt? Kanske det. Men, dilemmat kan ocks\u00e5 belysas p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Svenska Kulturfondens styrelseordf\u00f6rande Stefan Wallin lyfte p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt fram n\u00e5gra viktiga aspekter i en ins\u00e4ndare som publicerades i b\u00e5de \u00c5U och HBL l\u00f6rdagen den 14 maj. Wallin problematiserade i viss m\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen om och bevarandet av en enhetskultur. \u201dM\u00f6ten mellan olikheter, nya intryck och nya m\u00e4nniskor har alltid varit en av drivkrafterna d\u00e5 kulturerna i v\u00e4rlden formats\u201d slog han fast.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r egentligen ingen nyhet utan en r\u00e4tt v\u00e4l etablerad sanning som ofta upprepas, \u00e4ven om den s\u00e4kert lika ofta ifr\u00e5gas\u00e4tts inom populistiska diskurser och kringsk\u00e4rs av v\u00e5ra invanda tankes\u00e4tt. Den beh\u00f6ver upprepas. Det som jag d\u00e4remot finner v\u00e4rt att understryka\u00a0\u00e4r att betoningen av diversitet s\u00e5 explicit framf\u00f6rs som en grundpelare f\u00f6r en central finlandssvensk institution. Det \u00e4r inte bara anm\u00e4rkningsv\u00e4rt\u00a0utan hoppfullt inf\u00f6r framtiden.<\/p>\n

Det h\u00e4r borde vara en ledstj\u00e4rna ocks\u00e5 f\u00f6r \u00c5bo Akademi och speciellt i ljuset av \u00c5A:s l\u00e5ngsiktiga satsning p\u00e5 en minoritetsprofil och \u00c5A:s strategiska devis \u201ddet gr\u00e4ns\u00f6verskridande universitetet\u201d samt\u00a0med tanke p\u00e5 att \u00a0\u00c5A lyfter fram t.ex. m\u00e5ngfald, \u00f6ppenhet och delaktighet som strategiska v\u00e4rderingar. Arbetet borde enligt strategin styras av att \u201dvid akademin ska m\u00e5ngfald v\u00e4rdes\u00e4ttas som en k\u00e4lla till kreativitet och v\u00e4lm\u00e5ende. Vi uppskattar olikhet och arbetar aktivt f\u00f6r j\u00e4mlikhet och j\u00e4mst\u00e4lldhet.\u201d<\/p>\n

Men – verkligheten \u00e4r ofta annorlunda och det speglas redan ovan i konstruktionen av \u201dvi\u201d som \u00e4r det subjekt som uppskattar olikhet. Jag har tidigare ber\u00f6rt liknande utmaningar vid \u00c5A. Vad signalerar \u00c5A genom sina hemsidor? Vem \u00e4r ”vi” och hur kommuniceras diversitet i det h\u00e4r sammanhanget? Tyv\u00e4rr har jag ocks\u00e5 m\u00f6tt kraftigt exkluderande h\u00e5llningar och f\u00f6rdomar hos mina kolleger. Exempelvis har jag ett flertal g\u00e5nger det senaste \u00e5ret h\u00f6rt att \u201dvi vill ju inte ha asiater hit\u201d. Motiveringarna som f\u00f6reg\u00e5tt eller f\u00f6ljt s\u00e5dana attityder har tyv\u00e4rr inte gjort saken b\u00e4ttre. F\u00f6rst nu fj\u00e4rde g\u00e5ngen gillt reagerar jag. Vare sig vi talar om \u00c5A eller finlandssvenskhet \u00e4r s\u00e5dana h\u00e4r f\u00f6rdomar kontraproduktiva, speciellt som man i b\u00e5da fallen g\u00e4rna vill flagga med en identitet som konstitueras av det motsatta.<\/p>\n

Den h\u00e4r typen av attityder handlar s\u00e4llan om en genomt\u00e4nkt h\u00e5llning. De \u00e4r snarare slentrianm\u00e4ssiga diskurser som p\u00e5 individuell niv\u00e5 \u00e4r relativt oskyldiga. Det \u00e4r egentligen inte \u2019de andra\u2019 som man vill s\u00e4ga n\u00e5got om eller som man vill \u00e5t. Snarare \u00e4r det n\u00e5got som man vill f\u00f6rmedla om den egna identiteten, om vem man \u00e4r eller borde vara. Referenserna till \u2019de andra\u2019 blir enbart redskap f\u00f6r det h\u00e4r, men det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r som problemet ligger. Gr\u00e4nserna f\u00f6rst\u00e4rks och sluts medan ingen egentligen erk\u00e4nner att de b\u00e4r ansvar f\u00f6r det eller ens menar allvar med det.<\/p>\n

Organisationer \u00e4r alltid tvungna att systematisk motarbeta former av gr\u00e4nsskapande som g\u00f6r dem in\u00e5tv\u00e4rmande och som g\u00f6r att de hellre reproducerar sig sj\u00e4lva \u00e4n tar in nya element och l\u00e5ter sig f\u00f6rnyas. Samma tendens finns ofta ocks\u00e5 inom minoritetskulturer. I \u00c5bo Akademis fall finns allts\u00e5 tv\u00e5 processer som vill st\u00e4nga till, utest\u00e4nga, exkludera och skapa ideala f\u00f6rest\u00e4llningar om enhet och enhetlighet hos ett ”vi”.<\/p>\n

Jag hoppas att det finlandssvenska kommer att vara en del av de teman som tas upp p\u00e5 det inkommande minoritetsseminariet och d\u00e5 inte enbart som en fr\u00e5ga om hur man i \u00e4nnu h\u00f6gre grad v\u00e4rnar om och f\u00f6rvaltar ett kulturarv under \u00f6kande hot. Ett s\u00e5dant v\u00e4rnande \u00e4r\u00a0de facto beroende av en konkret \u00f6ppen h\u00e5llning, av ett ”vi” som kraftigt v\u00e5gar ifr\u00e5gas\u00e4tta och utmana sig sj\u00e4lvt. Det \u00e4r \u2013 om jag f\u00f6rst\u00e5r det r\u00e4tt \u2013 n\u00e5got s\u00e5dant som Wallin betonar i sin ins\u00e4ndare.<\/p>\n

Min po\u00e4ng handlar inte om vikten av att t\u00e4nka r\u00e4tt, och d\u00e4refter t\u00e4nka \u00e4nnu mera r\u00e4tt, om att kunna uppvisa de efterfr\u00e5gade attityderna. Det \u00e4r vi tillr\u00e4ckligt bra p\u00e5 b\u00e5de vid \u00c5A och i Svenskfinland. Det handlar om vikten av konkreta organisatoriska \u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6rkroppsligar och verkligg\u00f6r s\u00e5dana v\u00e4rderingar: om antagning, om rekrytering, om didaktik, om utformningen av fysiska rum etc. Eller, f\u00f6r att peka p\u00e5 en aktuell fr\u00e5ga: att \u00c5A:s ledning reagerar omedelbart n\u00e4r unders\u00f6kningar antyder att kvinnor vid \u00c5A \u00e4r underbetalda i f\u00f6rh\u00e5llande till m\u00e4n.<\/p>\n

Det finns s\u00e4tt att \u00f6vers\u00e4tta v\u00e4rdet av diversitet till en levd verklighet. Diversitet \u00e4r ett egenv\u00e4rde som inte kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas eftersom det p\u00e5 andra sidan finns m\u00e4nniskor som exkluderas genom n\u00e5gon av de m\u00e4ngder av obskyra kategorier vi anv\u00e4nder f\u00f6r att hantera oss sj\u00e4lva och varandra. Men \u2013 det \u00e4r i lika h\u00f6g grad ett funktionellt v\u00e4rde: diversetet och \u00f6ppenhet \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla vitalitet och utvecklingsf\u00f6rm\u00e5ga inom organisationer. Jag hoppas att den nya minoritetsprofilen kommer att generera en m\u00e4ngd olika f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det f\u00f6rsta seminariet med anledning av \u00c5A:s nya minoritetsprofil inom forskning h\u00e5lls p\u00e5 fredag denna vecka. F\u00f6rhoppningsvis \u00e4r det h\u00e4r ett startskott som inspirerar forskningsverksamheten vid \u00c5A. Bl.a. tre nya professorer har rekryterats och konkurrensen m\u00e5ste ha varit h\u00e5rd. Befattningarna s\u00f6ktes av n\u00e4stan 100 personer. Samtidigt har mer \u00e4n en handfull g\u00e4stande professorer knutits till […]<\/p>\n","protected":false},"author":98,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-2165","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nynas"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2165","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/98"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2165"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2165\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2185,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2165\/revisions\/2185"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2165"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2165"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2165"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}